Svitlana Kudryakova med barnen Mohammed Ali och Nour trivs bra i Lappfjärd. FOTO: PRIVAT

Församlingen har varit ett stort stöd för Svitlana Kudryakova

Kristinestad.

Våren med flyktingarna från Ukraina engagerade många i Kristinestadstrakten. Också i församlingen ledde Ukrainaläget till en febril verksamhet.

18.8.2022 kl. 11:11

Hur skulle man bäst välkomna ukrainarna som anlände under våren? Utöver den akuta hjälpverksamheten med matutdelning och insamlingspunkter för olika saker kom samlingar igång. Från och med slutet av februari ordnades ”Bön för fred” varje onsdag kväll i Kristinestads kyrka och i Lappfjärds församlingshem fredag kvällar. Under de här kvällarna kunde ortsborna och ukrainarna knyta kontakt och lära känna varandra. Tolkning till ukrainska erbjöds.

– På kvällarna har vi bett för fred i världen, berättar kyrkoherde Daniel Norrback. När vi startade fredsbönerna tänkte vi förstås specifikt på Ukrainaläget. Vi har ändå inte velat begränsa det enbart till Ukraina, så att man ska få känna sig inkluderad varifrån man än kommer i världen.

Programmet på fredsbönerna har bestått av bibelläsningar på svenska, engelska och ukrainska, en kort andakt över någon av texterna, Taizésånger på olika språk och bön.

Till sist har vi erbjudit personlig förbön med handpåläggning för den som önskat. Det har varit populärt bland ukrainarna.

En stund med kaffe, te och gemenskap har avrundat kvällen.

– De flesta ukrainare som kommit till Kristinestad hör till ortodoxa kyrkan, säger Daniel Norrback. Det finns ju ingen ortodox kyrka på orten, men det finns en ortodox präst som brukar komma hit och hålla mässor. Vissa flyktingar har sökt sig till dem. Andra igen har fått upp ögonen för luthersk andlighet med det mer lågkyrkliga och personliga tilltalet. Olika människor tilltalas ju av olika stilar.

Kommer Bön för fred att fortsätta i höst?

– Formen kommer att ändra. Till hösten kanske vi startar en mindre bibel- och bönegrupp för ukrainarna.

Ett stöd som behövs

En av dem som ofta tolkat från engelska till ukrainska i fredsbönerna i Lappfjärd är Svitlana Kudryakova.

– Jag är inte en professionell tolk, säger hon, men jag kan uttrycka mig själv lite, och försöker därför hjälpa andra så gott jag kan.

Hon kom till Finland från Ukraina sista mars tillsammans med sina två barn, en tolvårig dotter och en fyraårig son. I Ukraina arbetade hon som lärare i tyska. När jag ringer upp har hon varit första dagen på sitt nya jobb på skolan, där hon kommer att jobba som assistent.

– Vi trivs mycket bra i Lappfjärd. Det enda problemet är att det ibland är svårt att hitta transport under veckosluten.

Hon är särskilt glad över att det finns så många hjälpsamma människor. Bön för fred-träffarna har varit viktiga för att de hjälpt ukrainarna att integreras i landet, tycker hon.

– Det ger ett psykologiskt och emotionellt stöd för oss: Jag är inte ensam. Vi har bett för Ukraina och fått tid att umgås. Vi har fått lära oss om landet och kulturen, och vi får i vår tur berätta om vår kultur.

Via fredsbönen har ukrainarna fått nya vänner. Svitlana Kudryakova känner redan många från Lappfjärd och också från Kristinestad och olika byar som Dagsmark och Tjöck, berättar hon.

– Om jag behöver råd om något har jag alltid någon som jag kan ringa och fråga. Det är så fint att kunna ha den känslan. Alla är villiga att hjälpa, ge råd och stöda.

Vad hoppas du på för framtiden?

– Först och främst naturligtvis att kriget ska ta slut. Situationen ser olika ut för oss som kommit till Finland. Vissa vill stanna, vissa vill åka tillbaka till Ukraina när kriget är över, men alla har vi släktingar där, säger Svitlana Kudryakova.

Själv har hon en 80-årig pappa som är kvar i Ukraina, liksom två bröder och deras familjer.

– Och nu när skolorna snart börjar hoppas vi att våra barn kan känna sig integrerade här. Att de kan få nya vänner och aktiviteter och inte behöver känna sig ensamma. Att de kan känna att de hör lite till det här landet, de också.

PIAN WISTBACKA


betraktat. Kanske kan vi, på samma sätt som den lame mannens vänner, bära fram oss själva och varandra inför Gud? 6.10.2024 kl. 14:06

POLARISERING. Att tycka om människor som delar våra värderingar är naturligt, och det kan vara riktigt bra för samhället! Men om vi börjar tycka allt mer illa om ”de andra”, de som inte är, eller tycker, som oss. Då polariseras vi. Forskarnas råd för att inte bli så svartvit: umgås med någon som inte tycker som du. Ni behöver inte omvända varandra. 4.10.2024 kl. 20:22

Personligt. När Tove Uvemo Söderbäck var tonåring hade hon inte tid att bli konfirmerad. När hon senare i livet tog tag i saken förändrade det hennes livsbana. Nu studerar hon för att bli diakon. 3.10.2024 kl. 13:53

kallelse. När Fanny Sjölind var föräldraledig för tre år sedan insåg hon vad hennes kallelse var: Att kombinera tron och sången. – Och att följa Guds vilja i det vardagliga och att använda de gåvor jag fått. 2.10.2024 kl. 19:28

PANIKÅNGEST. Han vet precis när det började. Han var 23 år och det var några dagar efter att han och hustrun Maria gift sig. De skulle äta middag vid en restaurang vid Replotbron. 1.10.2024 kl. 21:36

LIKABEHANDLINGSFRÅGOR. Sedan 2021 har Borgå stift haft två kontaktpersoner för jämställdhets- och likabehandlingsfrågor. Sini Aschan är en av dem. 1.10.2024 kl. 10:00

kyrkostyrelsen. Upp till 40 av 190 anställda i kyrkans centralförvaltning kan få sluta inom de närmaste åren. Ge över jobbet med material- och idéstöd till stiften först av allt, föreslår en kritisk rapport. 30.9.2024 kl. 10:00

SANKT OLAV OSTROBOTHNIA. Arbetet med att utveckla pilgrimsleden Sankt Olav Ostrobothnia har inte tagit slut, även om biskop Bo-Göran Åstrand nu invigt både leden och pilgrimscentret i Trefaldighetskyrkan i Vasa. 28.9.2024 kl. 18:38

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Borgå stift kommer att få två nya präster i slutet av oktober. Bland annat det meddelar domkapitlet i Borgå stift. 27.9.2024 kl. 17:51

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Jan Nygård blir ny tillförordnad kyrkoherde i Larsmo. Domkapitlet har förordnat Nygård att efterträda Max-Olav Lassila som går i pension. 27.9.2024 kl. 17:26

KYRKHELG NORD. Kyrkhelg Nord är kaffe, glass och vänner. Men också Ray Baker som både ursäktar och uppmuntrar konservativa kristna. Det övergripande temat under årets kyrkhelg kan sammanfattas som ”anpassa er inte”. 26.9.2024 kl. 11:05

podcast. Bröllopskollektivet varvar snack om estetik och fix med reflektioner kring relationer. – Att man bråkar betyder inte att man har ett dåligt förhållande, utan att man har ett förhållande, säger Saara Schulman. 25.9.2024 kl. 17:10

KYRKHELG NORD. Då Ray Baker tar till orda under inledningsmötet av Kyrkhelg Nord ger han kängor åt såväl Mark Levengood som bibeltrogna konservativa kristna. 20.9.2024 kl. 21:10

HAVSNÄRA. Äventyrslusten och kärleken till havet har fått Mikael Hagman att korsa Kvarken i sin öppna båt när han pendlar till jobbet i Umeå. – Jag tycker om spänning i livet och sommartid är arbetsresorna mina utflykter, säger han. 19.9.2024 kl. 13:40

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsens tjänstemän fick rapp: Uppmanades snabba på omställningen för att banta ner gruppen av dyra centrala ämbetsverk inom kyrkan. Esbobiskopen Kaisamari Hintikka övervakar arbetet. 18.9.2024 kl. 16:20

fred. Vem är du? Björn Wallén arbetar med fred och fredsfostran i en orolig tid. Nu är han aktuell med en ny bok om hur du kan jobba med frågan. 5.5.2025 kl. 10:48

Teologi. Vi har kommit närmare varandra. Så säger Albert Häggblom från Slef om Kyrkfolkets teologiska symposium, en samling som varje termin samlar kristna rörelser som vill ha ”Jesus i centrum”, satsa på evangelisation och har en traditionell äktenskapssyn. 6.5.2025 kl. 11:43

FASTIGHET. Pedersöre kyrkliga samfällighet utreder en försäljning av det 25 år gamla församlingscentret i Jakobstad. Möjlig köpare är staden, som behöver utrymme för ett nytt stordagis. 5.5.2025 kl. 10:31

sociala medier. Vad hände med vår moral? Vad hände med vår viljestyrka? Varför bygger barnen så få kojor? Vad hände med vår koncentration? Varför har ungdomar så mycket ångest? Telefonen och de sociala medierna hände. Vad gör vi nu? 2.5.2025 kl. 10:59

flyktingar. Nej, det är inte rätt att prioritera flyktingar från ”kristna” länder som Kongo eller Venezuela.Justitiekanslern och diskrimineringsombudet kritiserar inrikes­minister Mari Rantanen både för hur man argumenterade och slarvade kring våra kvotflyktingar. 12.5.2025 kl. 19:00