Glöm det du har kunnat om kommunalskatt och statsbeskattning. Din skatt läggs om totalt från år 2023. I nästa år kan också kyrkoskatten på din skattesedel ha en annan procent än du har vant dig vid – en lägre. Men du kommer i stort sett att betala som förut.
Allt kommer sig av vårdreformen 2023. Finland får vid årsskiftet 21 nya välfärdsområden som ska ta hand om en stor del av det som kommunerna hittills har gjort: vård, socialtjänster och räddningsväsende.
Eftersom de flesta partier har motsatt sig en ny landskapsskatt blir det staten som finansierar välfärdsområdena. Närmare 14 miljarder euro som förut tagits in via kommunalbeskattningen tas nu in via statens beskattning i stället.
Men avdragen har varit olika i kommunens och statens beskattning, vilket i sin tur påverkar hur de kyrkor som får sina intäkter via skattesystemet framöver får intäkter.
Vad du ska betala i kyrkoskatt avgörs nämligen på samma grunder som i kommunalbeskattningen.
Kyrkoskatten blev spelknapp
Två kyrkor, den evangelisk-lutherska och den ortodoxa, har nu plötsligt blivit spelknappar i skatteformen. När systemet med avdrag förändras skulle det ha lett till att den evangelisk-lutherska kyrkan enligt beräkningar skulle ha tagit in 54 miljoner euro mer av sina medlemmar än tidigare.
Men nu har Finansministeriet under våren 2022 hört av sig och preciserat hur man önskar att kyrkan om möjligt skulle avstå från den ökningen. Riksdagens lagstiftning har nämligen förutsatt att den så kallade sote-reformen inte får innebära att medborgarnas totala skattebörda ökar.
För kyrkan är problematiken inte ny, säger en källa vid Kyrkostyrelsen som KP har talat med. Frågan var aktuell redan när den föregående regeringen under Juha Sipilä (C) kämpade med sin variant av vårdreformen – som aldrig kom i mål.
Sedan sägs man också vara realister inom kyrkan i fråga om det som kan ske om skatterna ökar för finländarna: då finns risken att allt flera väljer att det är kyrkoskatten som ryker, och skriver ut sig.
Rekommenderar sänkt procent i höst
Kyrkostyrelsen har under våren i ett ganska skarpt formulerat rundbrev till församlingar och samfälligheter uppmanat dem att i budgetarbetet i höst sänka kyrkoskatten – i vissa församlingar och samfälligheter med upp till 0,2 procentenheter.
Kyrkoskattens procent är i hela landet i snitt omkring 1,7 procent, i Borgå stift något högre med drygt 1,8.
Trots den rekommenderade sänkningen beräknas kyrkan totalt ändå kunna räkna in ett nytt netto av omkring 18 miljoner euro nya skatteintäkter i nästa år av staten. Det kommer sig av att den beskattningsbara inkomsten hos de åldersgrupper som fortfarande hör till kyrkan ännu under några år kommer att öka snabbare än förlusten som uppstår efter dem som skriver ut sig.
Kyrkostyrelsens brev är ändå bara en rekommendation, och det är också möjligt att församlingar och samfälligheter trotsar den och tar risken att låta bli att justera sin skatt och i stället låta den nya skattebasen bara tröska in mera pengar.
Marginalen på Helsingfors sida
I Helsingfors kommer samfällighetens förvaltningsdirektör Juha Silander inte att föreslå någon sänkning av kyrkskatten.
– Finansministeriet rekommenderar ingen sänkning för Helsingfors del. Då gör inte jag det heller, säger han.
Ministeriets uträkning visar att den matematiska nyttan av reformen för Helsingfors är 0,03 procentenheter. Då kyrkskatten definieras med 0,05 procentenheters noggrannhet rekommenderas en sänkning endast där nyttan är större än så.
– Om vi skulle sänka från en till 0,95 procent skulle vi förlora rätt mycket i förhållande till det vi får nu, säger Silander.
Om skatteinkomsterna år 2023 hålls vid fjolårets nivå (81,6 miljoner euro) innebär det ett tillskott på 2,3 miljoner.
I Karleby har den kyrkliga samfälligheten redan beslutat att sänka kyrkskatten från 1,70 till 1,65 procent nästa år.
– Vi har haft överskott tre eller fyra år i rad. Om den ekonomiska basen är stabil är det varken lönt eller rätt att samla in mera pengar än vad man behöver, säger fullmäktiges ordförande Jukka Paananen i ÖT.
