Saara Roto längtar tillbaka till den skärgårdsnatur hon upplevde som barn.

Det är medlemmarna som är församlingen

VÄSTÅBOLAND.

– Jag drömmer om en kyrka som är så öppen att man bara kan gå in där och vila i den stämning som finns, säger Saara Roto, kandidat i kyrkoherdevalet i Väståboland.

12.5.2022 kl. 11:42

Den 5 juni får församlingsmedlemmarna i Väståbolands svenska församling välja kyrkoherde i ett direkt val. Kandidaterna är församlingens tf. kyrkoherde Sara Grönqvist och Saara Roto, tf. kaplan i Järvi-Kuopio församling. Förra veckan fick Sara Grönqvist svara på KP:s frågor, nu är det Saara Rotos tur.

Varför vill du bli kyrkoherde i Väståboland?

– De mer krävande uppgifter jag haft, som tf. administrativ kaplan och tf. distrikts-
kaplan i Kuopio, liksom den ledarskapsutbildning jag fått, har fått mig att förstå att det här är mitt följande steg som präst. När ansökningstiden öppnades kände jag att det var den perfekta stunden att förhoppningsvis flytta över till Borgå stift. Nu har min finlandssvenska identitet vuxit fram, och jag lockas också av att jobba i skärgården. Fast jag känner mig nervös vill jag ändå ha nya utmaningar!

Hurdan tycker du att en bra kyrkoherde borde vara?

– En bra kyrkoherde borde få människor från olika riktningar att känna att de blir hörda även om de inte alltid kan få ett ja när de ber om ett ja. Kyrkoherden ska vara fanbärare och visionär, men också kunna hålla ihop arbetslaget. Alla som är medlemmar, aktiva och mindre aktiva, ska kunna känna att de har en kärlek till kyrkan och Kristus gemensamt, och kunna föra dialog.

Har du en vision? Åt vilket håll skulle du vilja föra församlingen?

– Jag skulle önska att vi i församlingen – så länge vi har de resurserna – kunde skapa ett system för de frivilliga som vill vara med i verksamheten. Så att var och en skulle få komma till församlingen med sitt kunnande. Församlingen finns till för församlingsborna – och de har mycket att erbjuda sin församling.

Har du någon särskild verksamhetsidé som du brinner för?

– Jag vill ha en kyrka med öppna dörrar. Jag tycker man ska kunna komma in i kyrkan och sova dagssömn: det ska finnas kuddar där, man kan ta med eget dynvar, och sedan kan man bara vila i den stämning som finns där. Kyrkan ska vara en central punkt med låg tröskel, öppen också för annat än andakter och gudstjänster.

Har du en styrka som du tycker kunde hjälpa dig med kyrkoherdejobbet?

– Jag skulle säga att jag har en förmåga att inspirera och ha visioner. En förmåga att samarbeta tycker jag är min styrka. De viktigaste frågorna jag skulle vilja ställa som kyrkoherde är: ”Vad tänker du? Vad brinner du för? Hur ska din styrka komma fram?” Jag tycker också att det är min styrka att jag har en stark vilja.

Nämn ett bibelställe som är viktigt för dig.

– 1 Johannesbrevets fjärde kapitel: ”Detta är kärleken: inte att vi har älskat Gud utan att han har älskat oss …” Det stället är viktigt för att det påminner oss om att även om vi gör mycket eller lite för Gud så handlar det djupast sett inte om vad vi gör utan om vad Gud gör för oss.

Saara Roto

* 50 år.

* Född i Kangasniemi, bodde under uppväxten i Humppila, Kumlinge, Hangö, Lappträsk och i huvudstadsregionen.

* Familj: Singel.

* Ger valprov/provpredikar: den 22 maj kl 10.

* Drömyrke som barn: djurskötare eller sjukskötare.

* Det bästa med att vara präst, i en mening: Att det är ett arbete, men samtidigt en livsstil som bär på mening både för mig och för dem jag möter – i bästa fall förmedlas något av Kristi nåd till mig och dig, till oss alla.

Sofia Torvalds


sibbo. Sibbo svenska församling har fyra manliga medarbetare, och alla är duktiga sångare. De bildar kvartetten Vaneo, och nu övar de inför julkonserter i Sibbo gamla kyrka. 15.11.2023 kl. 16:08

RELIGIÖST TRAUMA. Hon har vuxit upp i en religiös miljö, där hon utvecklade en posttraumatisk stress. Men trots att hon försökt har Jennifer Granqvist inte förlorat sin tro. Tvärtom – tron har blivit starkare. 15.11.2023 kl. 15:17

KYRKOMÖTET. Den 6 till 10 november har kyrkomötet sammanstrålat i Åbo. Rolf Steffansson är ett av de ombud som varit på plats under sittande kyrkomötets sista plenum. 10.11.2023 kl. 12:04

ANDLIGT VÅLD. Andligt våld förekommer överallt – i parrelationer, i familjer och i församlingar. Då Gud används för att få dig att känna dig mindre, då är det aldrig dig det är fel på. Det konstaterar Sara Mikander och Catharina Englund som leder en grupp för personer som blivit utsatta. 8.11.2023 kl. 13:20

Stiftsdagarna. Stiftsdagarna i Borgå blev en fest värdig en hundraåring. Men mellan serveringarna, minglet och samvaron dryftades också de tunga frågorna: vad är kyrkans uppgift i en värld präglad av krig, och vad ska vi släppa taget om då pengarna tryter? 8.11.2023 kl. 14:52

ANDETAG. Karin Westerlund är ett nytt tillskott i bloggen Andetag. 7.11.2023 kl. 18:00

podd. En ny podd har sett dagens ljus! I vinter vill Sofia Torvalds och Robin Nyman inspirera till hudlösa samtal, för att livet kan vara nog så ensamt ändå. 7.11.2023 kl. 08:00

VEM ÄR DU?. År 2019 var Elisabeth Stubb, som är doktor i historia och forskare, utan jobb. Den våren bestämde hon sig för att göra något hon drömt om ända sedan hon läste om det i Kyrkpressen för många år sedan: vandra Israelleden, vandringsleden genom Israel. Upplevelsen blev en bok som känns väldigt aktuell. 6.11.2023 kl. 18:53

HÖSTDAGARNA. Årets Höstdagar arrangeras det här veckoslutet i Toijala. Årets tema är "Kamp". Dagarna bjuder på traditionellt upplägg med verkstäder, café, musik, show, mässor, andakter, glada människomöten, bön, gemenskap och skratt. 4.11.2023 kl. 15:52

Kolumn. Jag slogs en morgon av hur mycket det finns att förundras över när sommar går över till höst och höst till vinter. Färgerna, dofterna, tystnaden. Det är något speciellt när naturen skiftar och går in i en annan säsong. Det påminner mig om att världen och livet har en rytm att följa. 6.11.2023 kl. 08:00

Stiftsdagar. Firandet av Borgå stifts 100-årsjubileum kulminerade i en festmässa i Borgå domkyrka. Kyrkpressen frågade några festdeltagare vad de tyckte mest om under stiftsdagarna i Borgå – och vad de tror om de följande 100 åren. 29.10.2023 kl. 15:22

Kolumn. På vägen till kyrkan möter jag tiggare och brödköer. Nyheterna har påmint mig om krig, människor på flykt, ensamhet, våld i hemmen och om hur dåligt vår underbart vackra planet mår. Det gör ont och jag känner mig maktlös. Helst skulle jag stänga ut alltsammans, leva i min egen bubbla, sluta bry mig. 28.10.2023 kl. 21:38

BORGÅ STIFT 100 ÅR. Att Borgå stift finns är ingen självklarhet, det hängde på ett hår. När stiftet inledde firandet av sitt 100-årsjubileum i Borgå idag, fredag, diskuterades bland annat behovet av en plats där vi kan träna på att se på saker från olika håll. 27.10.2023 kl. 18:29

SOMMARREPRISEN 2024. För snart trettio år upplevde Fredrik Nygård att Gud befriat honom från sitt spelberoende. Sedan dess har han spelat bort 2,5 miljoner euro, lurat och bedragit. För fem år sedan upplevde han en ny befrielse och har inte spelat sedan dess. Skulderna kan han aldrig betala tillbaka, men han betalar små symboliska belopp varje månad på eget initiativ. 18.7.2024 kl. 10:00

mission. Missionsorganisationerna SLEY och Kansanlähetys på fallrepet för prästvigningar i Sankt Petersburg – där den lutherska kyrkan inte har kvinnor som präster. 25.10.2023 kl. 13:54

UK. Äktenskapsfrågan och samarbetet mellan kyrka och skola – det var frågor som väckte debatt när Borgå stifts ungdomsparlament Ungdomens kyrkodagar samlades i Karis i helgen. 3.2.2025 kl. 17:22

forskning. Läkarvetenskapen vet inte exakt vad som orsakar PMS, men många kvinnor vet vad det är att inte riktigt känna igen sig själv några dagar varje månad. Sara Högberg blev less på bristen på kunskap och skrev en forskningsplan. Nu doktorerar hon i teologi – och forskar på menscykeln. 29.1.2025 kl. 17:52

KYRKOR I USA. Mariann Edgar Budde medverkar vid ett präst- och diakonmöte i Uppsala i september. 25.1.2025 kl. 15:15

nykarleby. Håkan Ahlnäs har alltid varit aktiv i både kyrkliga och kulturella sammanhang. Enligt honom är kyrkans viktigaste uppdrag enkelt – att motverka ensamhet. 28.1.2025 kl. 10:25

Personligt. År 1995 i ett kaotiskt, nyfött Ryssland. En tioårig pojke i alltför stora kläder ser en grupp människor samlas på andra sidan gatan. De ska resa en kyrkspira. Pojken har aldrig hört talas om Gud. En man får syn på honom, går fram till honom och räcker honom en handske. Vill han hjälpa till? – Kyrkan räddade mig. Utan den skulle jag vara kriminell – eller död, säger Andrey Heikkilä, Svenskfinlands nyaste präst. 21.1.2025 kl. 14:00