Saara Roto längtar tillbaka till den skärgårdsnatur hon upplevde som barn.

Det är medlemmarna som är församlingen

VÄSTÅBOLAND.

– Jag drömmer om en kyrka som är så öppen att man bara kan gå in där och vila i den stämning som finns, säger Saara Roto, kandidat i kyrkoherdevalet i Väståboland.

12.5.2022 kl. 11:42

Den 5 juni får församlingsmedlemmarna i Väståbolands svenska församling välja kyrkoherde i ett direkt val. Kandidaterna är församlingens tf. kyrkoherde Sara Grönqvist och Saara Roto, tf. kaplan i Järvi-Kuopio församling. Förra veckan fick Sara Grönqvist svara på KP:s frågor, nu är det Saara Rotos tur.

Varför vill du bli kyrkoherde i Väståboland?

– De mer krävande uppgifter jag haft, som tf. administrativ kaplan och tf. distrikts-
kaplan i Kuopio, liksom den ledarskapsutbildning jag fått, har fått mig att förstå att det här är mitt följande steg som präst. När ansökningstiden öppnades kände jag att det var den perfekta stunden att förhoppningsvis flytta över till Borgå stift. Nu har min finlandssvenska identitet vuxit fram, och jag lockas också av att jobba i skärgården. Fast jag känner mig nervös vill jag ändå ha nya utmaningar!

Hurdan tycker du att en bra kyrkoherde borde vara?

– En bra kyrkoherde borde få människor från olika riktningar att känna att de blir hörda även om de inte alltid kan få ett ja när de ber om ett ja. Kyrkoherden ska vara fanbärare och visionär, men också kunna hålla ihop arbetslaget. Alla som är medlemmar, aktiva och mindre aktiva, ska kunna känna att de har en kärlek till kyrkan och Kristus gemensamt, och kunna föra dialog.

Har du en vision? Åt vilket håll skulle du vilja föra församlingen?

– Jag skulle önska att vi i församlingen – så länge vi har de resurserna – kunde skapa ett system för de frivilliga som vill vara med i verksamheten. Så att var och en skulle få komma till församlingen med sitt kunnande. Församlingen finns till för församlingsborna – och de har mycket att erbjuda sin församling.

Har du någon särskild verksamhetsidé som du brinner för?

– Jag vill ha en kyrka med öppna dörrar. Jag tycker man ska kunna komma in i kyrkan och sova dagssömn: det ska finnas kuddar där, man kan ta med eget dynvar, och sedan kan man bara vila i den stämning som finns där. Kyrkan ska vara en central punkt med låg tröskel, öppen också för annat än andakter och gudstjänster.

Har du en styrka som du tycker kunde hjälpa dig med kyrkoherdejobbet?

– Jag skulle säga att jag har en förmåga att inspirera och ha visioner. En förmåga att samarbeta tycker jag är min styrka. De viktigaste frågorna jag skulle vilja ställa som kyrkoherde är: ”Vad tänker du? Vad brinner du för? Hur ska din styrka komma fram?” Jag tycker också att det är min styrka att jag har en stark vilja.

Nämn ett bibelställe som är viktigt för dig.

– 1 Johannesbrevets fjärde kapitel: ”Detta är kärleken: inte att vi har älskat Gud utan att han har älskat oss …” Det stället är viktigt för att det påminner oss om att även om vi gör mycket eller lite för Gud så handlar det djupast sett inte om vad vi gör utan om vad Gud gör för oss.

Saara Roto

* 50 år.

* Född i Kangasniemi, bodde under uppväxten i Humppila, Kumlinge, Hangö, Lappträsk och i huvudstadsregionen.

* Familj: Singel.

* Ger valprov/provpredikar: den 22 maj kl 10.

* Drömyrke som barn: djurskötare eller sjukskötare.

* Det bästa med att vara präst, i en mening: Att det är ett arbete, men samtidigt en livsstil som bär på mening både för mig och för dem jag möter – i bästa fall förmedlas något av Kristi nåd till mig och dig, till oss alla.

Sofia Torvalds


Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37

FINLANDS SCOUTER. I år samarbetar insamlingen Gemensamt Ansvar med Finlands Scouter. Temat för årets insamling är ungas möjligheter att drömma och bygga en trygg framtid. Emma Portman jobbar som koordinator för medlemsutveckling hos Finlands Svenska Scouter 3.3.2025 kl. 16:13

Ukraina. Att tända ett ljus känns som en liten sak, men det är något med ljus – det ger ändå en känsla av att något är lite bättre, säger ukrainska Iryna Gorkun-Silén om den ljuständning för Ukraina som Helsingfors kyrkliga samfällighet ordnade på treårsdagen av Ukrainakriget. 28.2.2025 kl. 20:47

HALLÅ DÄR. Hon startar en ny barnkör i skolorna i vår. – Att sjunga i kör är en bra form av gemenskap, det motverkar ensamhet, säger hon. 28.2.2025 kl. 21:10

Kolumn. Det ingår i mina arbetsuppgifter som diakoniarbetare att på torsdagar hjälpa till med matutdelningen AndreasHelps i Helsingfors. Mathjälpen har redan pågått i tio års tid. 28.2.2025 kl. 21:06

val. Teologie magister Benjamin Häggblom har utsetts till sjukhuspräst i Vasa. Sedan november 2024 har han vikarierat som sjukhuspräst. 26.2.2025 kl. 19:49

val. Den ledigförklarade kaplanstjänsten i Esbo svenska församling har fått tre sökande. 25.2.2025 kl. 13:58

fastan. Under fastan får vi andas ut vår rädsla för att andas in kärlek, godhet, vila – ja, nåd. Det är inget vi måste, kan eller borde göra. Men vi får fasta. 24.2.2025 kl. 19:42

BEGRAVNINGSVÄSENDET. Det händer mycket inom begravningsväsendet just nu, men på gravkontoret i Jakobstad är man van vid att hitta lösningar och möta människor i sorg. 24.2.2025 kl. 15:16

Personligt. För Matte Fontell var hans stamning och hans överaktivitet en skam – men också en källa till kreativitet. – Jag var livlig och överaktiv, men jag hade också tusen bilder och berättelser i huvudet. 20.2.2025 kl. 18:53

PRÄSTBRIST. På vissa orter är det svårt att hitta kyrkoherdar. Prästvikarier är det också brist på. Notarie Linus Stråhlman vid domkapitlet i Borgå tror att pengar kunde vara ett lockbete i jakten på kyrkoherdar. – Man tror kanske att det är ett heligt jobb att vara präst, men lönen spelar helt klart en roll. 20.2.2025 kl. 12:00

Personligt. – Jag tror att vår tid på jorden handlar om att lära oss att älska. Att vara så goda vi kan. Jag tycker att vi borde vara mer ödmjuka inför vad det innebär att vara människa, säger skådespelaren Anna Hultin. 18.2.2025 kl. 10:13

PULS. Det har gått ett halvt år sedan de aktiva i det karismatiska lekmannakonceptet Puls lade ner i Petrus församling i Helsingfors och gick sin väg. Kyrkpressen tittar på vad som hände sedan. 17.2.2025 kl. 19:00

litteratur. Då Emma Ahlgren skriver fiktion är det roligt, absurt, vasst och mörkt. Men hon påminner om att det i verkligheten finns hjälp mot mörker. Det finns terapi och medicin. Och djur. Och ibland också Gud. 14.2.2025 kl. 13:37

GRÖN OMSTÄLLNING. Nina Långstedt är den sjunde generationen som odlar jorden på Krämars i Svartå, Ingå. Hon vill göra allt hon kan för att rädda inte bara Krämars utan hela planeten för framtidens generationer. – Det är hopplöst, men vi måste göra det ändå. 13.2.2025 kl. 09:43

LIVSFÖRVANDLING. Trygve Stålstedt växte upp med en alkoholiserad far. När han var vuxen och fick egen familj blev han själv alkoholist. Nu är han nykter och lever sitt andra liv. – Jag vet att människor kan förvandlas, men förvandling är skrämmande. 2.10.2025 kl. 15:01

BISTÅND. USA och flera stora europeiska länder skär i biståndet. Det leder nu till att KUA får se över hur många man har råd att ha på huvudkontoret i Helsingfors. 2.10.2025 kl. 11:54

laestadianer. Bland finskspråkiga laestadianer finns en oro över den riktning kyrkan tagit. Men någon bredare diskussion om att lämna kyrkan har inte förts. 30.9.2025 kl. 12:20

PRÄSTVIGNING. Teologie magister Katarina Smeds prästvigdes i Borgå domkyrka igår. Hon ska jobba i Johannes församling. 29.9.2025 kl. 10:37

fred. "Det är inte ofosterländskt att i alla lägen fråga om ett krig är rättfärdigt", anser biskoparna i ett öppet biskopsbrev till kyrkan. 26.9.2025 kl. 11:54