– Varför pratar vi ständigt om allt som hindrar oss? frågade Helsingforsbiskopen Teemu Laajasalo vid kyrkomötet i Åbo

Applåder i kyrkomötet: Biskop drämde till om kyrkans projektdjungel

KYRKOMÖTET.

Biskop Teemu Laajasalo har skrivit tv-sketcher i sina dagar. Med en viss glimt i ögat luggade han kyrkan för att ha gått vilse i sin egen djungel av projekt och processer. Och kyrkomötet applåderade.

6.5.2022 kl. 13:45

– Jag misstänker att jag har fått en överdos av projektprat, utvecklingsprat och strukturprat i kyrkan. Jag har följt motioner och initiativ. Och det är bra. De framställs av människor som älskar sin kyrka. Men jag har frågat mig: vad är det då som hindrar? Vad hindrar oss att göra de förändringar som behöver göras här och nu?

Helsingforsbiskopen Teemu Laajasalo kommenterade framtidsutskottets rapport vid kyrkomötet med bästa raljansen från sin tid som extraknäckande tv-komiker.

– Min oro är att vi (i kyrkan) är mästare på att planera. Mästare på att specificera; mästare på att skriva ner förhoppningar. Och alltid finns det någon nivå inom förvaltningen vi tror är anledningen till att vi misslyckas. I våra egna sinnen alltid någon annanstans.

Biskop Laajasalo tog exemplet med att för få barn döps och blir medlemmar i kyrkan. Av det kan man göra kartläggningar, projekt och initiativ.

– Och så utreder man hur det ska kunna göras kvalitativt, konsistent, resultatinriktat, fastställbart, mätbart. Pappersprocesser där kyrkoherden bara borde skicka iväg sina präster!

Kyrkomötet bröt efter biskop Laajasalos inlägg ut i det för den församlingen ovanliga applåder.

Påminnelsen om vigslarna

Frågan om regnbågsvigslar behandlades i kyrkomötet, trots att den under de senaste åren har visat sig vara närmast en frusen konflikt.

Kyrkomötet tros inte i sin nuvarande sammansättning fram till hösten 2023 kunna lösa frågan med den 3/4-dels majoritet som krävs. Särskilt många lekmannadelegater uppges stå fast vid den traditionella synen på äktenskapet.

Trots det röstade kyrkomötet med 62–42 för att biskoparna ska arbeta vidare med frågan.

Kyrkomötet hade en barn- och ungdomskväll där
delegaterna träffade kyrkans yngre medlemmar.
Ombudet Patrik Hagman tar in impulser.

Fasta jobb kvar, stipendiaterna ströks

Sparåtgärderna vid kyrkans centralförvaltning väckte också diskussion. Bland Borgå stifts ombud väckte det i korridorerna höjda ögonbryn att den svenska centralen KCSA hade fått stå för närmare 10 procent av inbesparingarna.

Att fasta jobb vid kyrkans central Utbildning och forskning hade bevarats, medan en stor mängd forskarstipendier hade strukits, väckte också diskussion.

– Det här är en av de få delar av forskningen som riktar in sig på den evangelisk-lutherska kyrkan. Det skulle vara verkligt viktigt att de här pengarna finns kvar, sade lekmannaombudet Patrik Hagman, teolog och forskare.

Biskop Bo-Göran Åstrand vid kyrkomötet, i bakgrunden
kollegan i Esbostiftet Kaisa-Mari Hintikka.

Byråkratiskt blomster

Biskop Laajasalos inlägg fick lekmannadelegaten och ex-statstjänstemannen Lauri Palmunen från ärkestiftet att muntert citera ur Kyrkostyrelsens verksamhetsberättelse:

"Utvecklingstjänsteprojektets huvudmål är att ge en bedömning av strategins effekter och en uppföljningsmodell för att definiera och utvärdera effektmålen. För att förbättra projekt- och processaktiviteter, och den ekonomiska uppföljningen av dem, lanserades en uppföljningsprocess som uppdaterades i den gemensamma projektportföljen 'Verktyg och pågående projekt'. För att stärka kyrkans framförhållningsfunktion byggdes en situationsbildsprocess som bearbetas i ett virtualteam bestående av olika enheter i organisationen."

Palmunen noterade att avsnittet dessutom talade om "ett modelleringsprojekt för kunskapsorienterat ledarskap".

Text och foto: Jan-Erik Andelin


kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54