Marcus Jakobsson. Foto: privat.

Till vem skulle vi gå?

Kolumn.

”Herre, till vem skulle vi gå?” utbrast Simon Petrus en gång. Svaret på den frågan är lika aktuellt för oss idag, skriver Marcus Jakobsson.

16.2.2022 kl. 09:36

JAG TROR att många tycker att vi lever i en väldigt otrygg tid. Det finns så mycket i vår värld som inte är som det borde vara, särskilt nu när vår tillvaro skakats i sina grundvalar på grund av det lömska viruset som vi fått dras med redan i ett par år. Det bekymrar oss, oroar oss och skrämmer oss. Vad skall vi göra av vår oro och ängslan? Vart skall vi vända oss med vår rädsla och ångest?

”Herre, till vem skulle vi gå?” utbrast lärjungen Simon Petrus när Jesus en gång ställde frågan om hans lärjungar skulle komma att lämna honom (Joh. 6:68). Svaret på den frågan är lika aktuellt för oss idag. För om inte till Herren, till vem skulle vi gå i vår nöd, vår, oro och vår otrygghet?

SÅ LÄNGE vår blick är fäst på frälsaren finns det inget att frukta. Vi får alltid komma ihåg att vår hjälp under livets prövningar finns allenast hos Jesus Kristus. Han är med oss i livets stormar. Ingen av oss blir befriade från prövningar i livet, men Jesus kan visa oss vägen i och genom varje prövning. Mitt i stormen får vi vara trygga när vi är i Herrens hand.

Vi har fått underbara löften i Bibeln och får komma till vår himmelske fader och till hans son Jesus med alla våra bekymmer, med all vår oro och all vår ångest. Han förstår vår situation – också vår ängslan över coronaviruset. Om vi upplever att vi vandrar i dödsskuggans dal, så skall vi ty oss till frälsaren, den gode herden. Just för att han varit människa kan han förstå människans belägenhet till fullo. Men han är också helt och hållet Gud, och just därför och bara därför, kan han även befria människan från det som binder henne eller tynger henne.

DEN TRYGGASTE vägen är således den väg som Herren själv stakat ut åt oss. Även om den vägen ibland till och med kan gå genom torr och svårframkomlig öknen eller oländig terräng så finns det inget att frukta när vi är i Guds vilja.

Den stora paradoxen är att han som vill leda oss på livsvägen, samtidigt själv vill vara den vägen. Jesus säger ju om sig själv: ”Jag är vägen, sanningen och livet, ingen kommer till Fadern utom genom mig.” (Joh. 14:6) Och när vi vandrar på den vägen har han också lovat vara med oss alla dagar intill tidens ände (Matt. 26:16–20).

Marcus Jakobsson är kaplan i Närpes församling.

Marcus Jakobsson


Kultur. Det är svårt att vara stadsbo. Alla utanför ring ettan vet ”precis” hurdan du är. Ännu värre är det – som i Kjell Westös fall – att vara född förortsbo med rötterna utanför stadskärnan. Då vet också de som gynnats av storken och blivit nedsläppta inom spårvagnsnätet ”precis” hurdan du är. 26.8.2011 kl. 00:00

Människa. Hans första fråga till stamgästerna på Helsingfors järnvägsstation är inte ”känner du Jesus?, utan ”Hur mår du?”. 25.8.2011 kl. 00:00

Ledare. Hösten rullar igång verksamhetsmaskineriet i församlingarna. Samtidigt går – även den här hösten – mer än en församlingsanställd tillbaka till jobbet med en molande oro i maggropen. Ska man faktiskt orka ännu ett varv? Alla orkar inte heller. 25.8.2011 kl. 00:00

Johan Sandberg. Det är med ett lätt vemod jag igen får konstatera att semestern är slut och att skolorna börjat. Inte för att jag har något emot att börja jobba igen. Det är rätt skönt att återgå till vardagsrutinerna utan att varje dag behöva ägna tankemöda åt familjens program eftersom dagen är färdigt inrutad. 25.8.2011 kl. 00:00

Teologi. Tro gärna, men var inte för radikal. Det är merparten av finländarnas inställning till religion, visar en färsk internationell undersökning. 24.8.2011 kl. 00:00

Människa. Eveliina Kujala är volontär i Taizé. – Första gången jag var här avskydde jag det. 24.8.2011 kl. 00:00

Insändare. Jag vill tacka Eva Hietanen för hennes synnerligen visa och tänkvärda insändare i KP nr 33! Jag håller med  Eva om att vi nog måste söka orsakerna i den andliga och osynliga världen, då vi talar om det hemska som Breivik gjorde i Norge,. Jag gillade särskilt denna mening i Evas insändare: "Så handfallna som vi nu står inför det onda borde vi kristna inte behöva vara". Precis som Eva har också jag ständigt förundrat mig över den handfallenhet och förvåning som många, även kristna, har visat efter våldsdåden i Norge. Man hör ofta kommentarer som: "det här är ofattbart", "hur KAN nåt sådant här hända?" eller "varifrån kommer denna ondska?". Men, ÄR det nu verkligen så ofattbart det som har hänt? Bibeln säger trots allt att det finns en personlig djävul, en fallen ängel som enbart är ute efter att: "stjäla, slakta och döda"(Joh 10:10). 1 Petrusbrevet 5:8 säger: "er motståndare djävulen går omkring som ett rytande lejon och söker efter vem han skall sluka". Jag finner det tragiskt att vissa kristna kan sin Bibel så dåligt, att de inte kan lokalisera varifrån ondskan kommer. Om djävulen bara vill stjäla, slakta och döda, och går runt som ett rytande lejon, behöver vi då verkligen vara osäkra på vilken andemakt som inspirerade Breivik till att meja ner oskyldiga människor? Med tanke på att djävulen och hans många demoner är närvarande här i denna fallna värld, är det snarare mer ofattbart att det inte händer ännu mer elände i världen än vad det faktiskt gör. Till all lycka behöver vi som kristna dock inte vara rädda för satan. Vi vet att Jesus har vunnit seger över all ondska på Golgata kors, då han dog och uppstod för att ge oss liv och liv i överflöd. Tror vi på Honom, så har vi evigt liv, och ingen kan ta det livet ifrån oss. Dödar någon vår jordiska kropp, så kommer vi till himlen, där vi får njuta av en mycket godare värld än denna. I Guds närhet är vi trygga och skyddade mot djävulen. 23.8.2011 kl. 00:00

Kyrka. Samma kapell. Ena församlingen går i procession med rökelsekar. Andra har ett lovsångsteam. Håller församlingarna på att nischa sig? 23.8.2011 kl. 00:00

Teologi. Teologernas åsikter om yoga går i sär. Max-Olav Lassila avråder kristna från yogaträning, men Patrik Hagman tycker inte att man kan dra allt österländskt över en kam. 22.8.2011 kl. 00:00

Människa. För drygt fem år sedan förlorade Heidi och Ove Hagnäs sin dotter Moa i en tragisk drunkningsolycka hemma på gården i Kronoby. Kort därefter insjuknade Heidi i cancer. 19.8.2011 kl. 00:00

Marina Wiik. 18.8.2011 kl. 00:00

Kyrka. Militära experter tillkallades till Pedersöre församlingshem i går för att ta hand om en krigstida granat som hittades i närheten av ingången till pastorskansliet i Kyrkostrand. 18.8.2011 kl. 00:00

Kyrka. Pressträffar med medierna, andlig fördjupning och smarta förvaltningsstrategier. Den stora utmaningen för stiftets biskop och domkapitlet är ändå att inspirera dem som jobbar i kyrkan att hålla ångan uppe. 17.8.2011 kl. 00:00

Världen. Situationen i det hungersdrabbade Etiopien ser ut att vara värre än befarat. Brunnar har sinat och skolor stängt. Får området inte tillräcklig hjälp inom det närmaste halvåret befaras både epidemier och utbredd hungersdöd. 17.8.2011 kl. 00:00

konflikt. Kaplansvalet i Väståbolands svenska församling har lett till slitningar i församlingen. Konflikten har nu också lett till spänningar mellan kyrkoherden och biskopen. 6.11.2020 kl. 11:44

Kyrkomötet. Kyrkomötet beslöt att principerna för hur statistik samlas in i kyrkan ska ses över. Kyrkan samlar idag in omfattande statistik om sin verksamhet. 5.11.2020 kl. 19:14

uteblivna kollektintäkter. Kyrkomötet godkände sammanlagt en miljon euro i understöd till kyrkliga organisationer på grund av uteblivna kollektintäkter under coronapandemin. 5.11.2020 kl. 19:07

forskning. Kyrkans färska fyraårsberättelse: Mindre troende – mera sökande i de yngre generationerna. 5.11.2020 kl. 14:33

kampanj. Kampanjbudskapet ”Här bor kärleken” kombineras med Touko Hujanens dokumentärfotografier av Esbo och Esbobornas vardag. 3.11.2020 kl. 14:22