Jobbet som stiftsdekan kräver bland annat tålamod och teologiskt och pedagogiskt kunnande.

Vad krävs av en stiftsdekan och kan jobbet vara en språngbräda in i ett biskopsval?

krav.

Stiftsdekanen är något av biskopens högra hand, och det har också hänt att en stiftsdekan blivit vald till biskop. Nu lediganslås tjänsten i Borgå stift.

9.2.2022 kl. 15:39

Jobbet som stiftsdekan i Borgå stift lediganslås inom kort. Magnus Riska som innehar tjänsten, men just nu har ett missionsuppdrag i Etiopien, avgår på egen begäran. Robert Lemberg som varit tf stiftsdekan i ett antal år går i sin tur i pension i sommar. Men vad sysslar en stiftsdekan med om dagarna? Vad krävs av en dekan och kan jobbet vara en språngbräda rakt in i ett biskopsval? Robert Lemberg rätar ut några frågetecken.

Vad jobbar en stiftsdekan med?

– Huvuduppgiften för en stiftsdekan är ansvaret för utbildningen i stiftet, närmare bestämt fortbildning för präster. Till det hör att tillsammans med stiftssekreteraren för utbildning planera kursinnehåll och ibland föreläsa själv.

– En stor del av arbetet är också att förbereda ärenden som har med utbildning att göra för Domkapitlets sammanträden en gång per månad. Stiftsdekanen ansvarar också för frågor om kollekter.

– Stiftsdekanen har i någon mån ett helhetsansvar i och med att dekanen är en del av Domkapitlets ledning. Dekanen är kanske inte biskopens högra hand, men det ligger inte så långt från sanningen.

Det är en brokig skara medarbetare vid domkapitlet, liksom i församlingarna, blir det någon armbrytning i linjedragning och teologiskt innehåll?

– Vi kan inte vara ense i alla frågor, men i det stora hela går det bra tycker jag. Det är en fördel om dekanen och biskopen har liknande linje och synsätt. Jag föreställer mig att det skulle kunna vara svårt annars.

Vilka egenskaper måste man absolut ha som stiftsdekan?

– Personliga egenskaper som krävs är att man måste vara tålmodig, som med all förvaltning. Och så måste man försöka hålla sig saklig i alla sammanhang, i och med alla människor man har att göra med. Det är bra att kunna driva saker, men om man vill ha folket med sig måste man ta hänsyn till den fart andra har.

– Till de formella kraven hör att en stiftsdekan ska ha avlagt högre pastoralexamen. Det teologiska kunnandet är viktigt. Sedan måste man kunna Borgå stift och hur kyrkan är uppbyggd och konstruerad. Man måste känna till de olika nivåerna och domkapitlets roll i helheten. Sedan är det bra om man har en pedagogisk utbildning eller ett pedagogiskt kunnande i varje fall.

Om man vill avancera karriärmässigt från posten som stiftsdekan, vad kunde det vara?

– Det är väl biskop i så fall. Det är inte ovanligt på finskt håll. Till exempel Mari Leppänen var stiftsdekan och blev sedan biskop. Det kan upplevas som ganska naturligt med ett sådant karriärssteg.

Hur synlig är dekanen i Borgå stift jämfört med de finska stiften?

– Det är möjligt att dekaner är mer synliga på finskt håll än på svenskt. Jag har inga egentliga belägg för det, men jag märker ibland när vi dekaner har möten att vissa dekaner har sådana uppgifter som biskopen har hos oss. Jag tror att biskopen i Borgå stift har en bredare uppgiftspalett än i de finska stiften, men det är min spekulation.

Hinner ni vid domkapitlet med någon linjedragning för hela stiftet, med tanke på allt löpande arbete och administration?

– Det är en jättestor utmaning, och det finns inte mycket tid för det. Ledningsgruppen åker ibland bort för ett par dagar för att hinna tänka. Vi har ledningsgruppsmöte varje månad, men där är det ofta löpande ärenden som diskuteras, och det är sällan man då hinner göra större linjeval.

– Om vi skapar början på en praxis måste vi hinna tänka igenom det principiellt. Det kan bli galet om vi utgår från endast ett konkret fall för att skapa en praxis.

Du har varit kyrkoherde i många år och direktor vid Kyrkans central för det svenska arbetet, hur svårt är jobbet som dekan i jämförelse?

– I alla arbetena har man händerna fulla. Det är lite olika förmågor som krävs. Kravnivån för jobbet som stifsdekan ligger på samma nivå som direktorstjänsten vid KCSA. Men som stiftsdekan är det lite annan profil och annat teologiskt kunnande som krävs i och med utbildningsansvaret, medan direktorsuppdraget kräver mer administrativ begåvning.

Ulrika Hansson


samarbetsförhandlingar. Närpes församling har också meddelat om samarbetsförhandlingar. Det är första steget i en process som kan leda till permitteringar av församlingens anställa. 24.3.2020 kl. 08:55

permitteringar. Kyrkans officiella linje är att församlingarna och kyrkan inte ska permittera sina anställda utgående från den erfarenhet vi har av coronaviruset idag. 23.3.2020 kl. 17:56

pandemi. Alla missionärer som tillhör riskgrupper har kallats hem från fältet. För övrigt får de som vill stanna i arbetsområdet välja att stanna frivilligt. 23.3.2020 kl. 16:48

Seniorer. Undantagstillstånd råder och äldre personer uppmanas hålla sig hemma och undvika att röra sig ute bland folk. Helsingfors-hjälpen, som är församlingarnas och stadens gemensamma projekt, inledde sin verksamhet i fredags. 23.3.2020 kl. 15:41

utvecklingsarbete. Lotta Keskinen reste till Kambodja och Thailand för att få se de utvecklingsprojekt som församlingarna understöder. 25.3.2020 kl. 00:01

Permitteringsvarsel. Coronaviruset har föranlett Pedersörenejdens kyrkliga samfällighet att varsla permitteringar av hela personalen. Samarbetsförhandlingarna inleds nästa vecka. 19.3.2020 kl. 16:20

jordfästning. Det begränsade deltagarantalet vid kyrkliga förrättningar har väckt många frågor. Nu är direktiven reviderade: nära anhöriga får delta även om de är fler än tio personer. 18.3.2020 kl. 20:05

strömning. Att strömma andakter och gudstjänster är nytt i många församlingar, men Kent Danielsson satte igång genast, även om han är nybörjare. 18.3.2020 kl. 16:08

Modernitet. Mikael Kurkiala är kulturantropologen som länge trodde att kyrkans språk och ritualer tillhörde de andra – inte honom. I dag är han omvärldsbevakare för Svenska kyrkan och tycker att kyrkan tillhör alla, inte bara de troende. 18.3.2020 kl. 12:43

coronaepidemin. I hela Europa kämpar kyrkorna med samma problem: hur ska man ha kontakt med församlingsmedlemmarna, men samtidigt skydda dem från att bli smittade av coronaviruset? 17.3.2020 kl. 17:27

coronaepidemin. Kyrkliga förrättningar sköts nu med undantagsarrangemang: högst tio kan delta. Till gudstjänst samlas församlingen inte fysiskt. – Men vi har inte släckt lamporna, säger biskop Bo-Göran Åstrand och hoppas på fungerande tekniska lösningar ute i församlingarna 16.3.2020 kl. 21:06

undantagstillstånd. Nu råder undantagstillstånd i Finland. Gudstjänsterna fortsätter, men utan att församlingen är närvarande i kyrkorummet. 16.3.2020 kl. 19:21

biskopsvisitation. Coronavirusets effekter slog till med full kraft under helgens biskopsvisitation i Korsnäs. Stora delar av det program som planerats fick inhiberas och kvar blev bara biskop Bo-Göran Åstrands träff med förtroendevalda samt söndagens högmässa och påföljande visitationsstämma som ”bakades ihop” till en programpunkt. 15.3.2020 kl. 15:15

coronaepidemin. En stor del av församlingarnas verksamhet tar paus under den närmaste tiden. Gudstjänster och förrättningar sköts, men i något anpassad form för att minska risken för smittspridning. Både i Pedersöre församling och i Petrus församling i Helsingfors betonar man att församlingen fortfarande finns till för den som behöver den. 13.3.2020 kl. 11:49

epidemi. I helgen gör biskop Bo-Göran Åstrand biskopsvisitation i Korsnäs, som planerat – men i mycket avskalad form. – Nu om någonsin ska vi hålla ihop, och jag tänker att tillsammans och med Guds hjälp kommer vi igenom också det här, säger biskopen. 13.3.2020 kl. 10:02

UTNÄMNING. Elefteria Apostolidou valdes till årets präst bland annat för sitt arbete bland kvinnor, för kyrkans synlighet på sociala medier och för sina stads-pilgrimsvandringar. – Det känns jätteskönt att få erkänsla för det arbete jag gjort, säger hon. 14.12.2023 kl. 12:59

kyrkans kulturpris. Kyrkans kulturpris 2023 tillfaller två personer som främjat den kristna musikkulturen i Finland: musikern Jukka Leppilampi och evenemangsproducenten Jukka Ahokas. 13.12.2023 kl. 14:38

Bok. När vår yttre värld förmörkas av krig och sjukdomar bringar den kristna psykologen och författaren Patricia Tudor-Sandahl bud om ett ljus som kan brinna inuti oss. 12.12.2023 kl. 13:55

forskning. Susanna Lundqvist fick 20 880 euro för forskning om evangelisk-lutherska kyrkans roll för tryggandet av Finlands försörjningsberedskap under vinterkriget. 12.12.2023 kl. 15:51

GÅ I KYRKAN. I år bestämde skådespelaren och sångaren Marika Westerling att hon gör något alldeles nytt för att få tag på julstämningen: Hon börjar gå i kyrkan. 7.12.2023 kl. 08:00