Gustaf Antell: Ryssland vill förhindra att väst får inflytande över gamla sovjetstater

europa.

Via sitt arbete som Svenska Yles medarbetare i Baltikum har Gustaf Antell genom åren fått en god insikt i det politiska läget i Östeuropa. – Jag har ingen större passion för att berätta historier men älskar samtidigt att ge en röst åt dem som inte hörs.

20.1.2022 kl. 06:00

De senaste månaderna har varit händelserika i Östeuropa. Ryssland flexar musklerna och särskilt i Ukraina och Belarus har situationen stundtals varit ytterst spänd. Svenska Yles medarbetare i Baltikum, Gustaf Antell, har i flera år bevakat och följt med aktuella händelser i Östeuropa på nära håll.

– Det vi nu ser i Rysslands agerande i Ukraina och indirekt i Belarus är väl närmast att en gubbe som sitter på makten håller på att tappa greppet. Ryssland är egentligen ingen stormakt längre och därför känner nog president Putin att han behöver stärka bilden av att så inte är fallet.

Gustaf Antell är frilansjournalist och arbetar bland annat som Svenska Yles medarbetare i Baltikum sedan många år tillbaka. Via sitt jobb har han fått en bred kunskap om Östeuropa, dess kultur, historia och politik.

– Bakgrunden och kontexten till hur Ryssland agerat i olika östeuropeiska länder är ganska varierande fast det utåt sett kan verka som att det är fråga om liknande situationer. I stora drag för Kreml en ganska opportunistisk politik, särskilt i Belarus just nu eftersom läget där är vad det är.

Antell säger att Rysslands agerande i hög grad handlar om att förhindra att väst får större inflytande över gamla sovjetiska stater, särskilt de länder som just nu tydligt väljer sin väg och framtid.

– I fråga om Krim däremot är situationen en helt annan. Krim är starkt knutet till Rysslands nationalhistoria.

Han var i höstas på väg till gränsen mellan Belarus och Polen för att bevaka migrantanstormningen på nära håll, men stoppades i sista stund.

– Polen stängde gränsen bara någon dag innan jag skulle anlända så det lyckades tyvärr inte.

Estland hittar sin väg

Gustaf Antell har rötter i Östnyland men växte upp i Helsingfors. Senare började han studera journalistik i Stockholm. Hans fru är från Estland och han är bosatt i Tallinn med sin familj sedan många år tillbaka. Han älskar staden med dess kaféer och känner sig hemma där.

– Människorna är betydligt gladare och vänligare än sitt rykte och lever särskilt upp då det ställs till fest. Estland som nation har de senaste åren också fått bättre självförtroende. Tidigare uppfattade Estland Nato och USA nästan som synonymer. Men med tiden har de lärt sig att USA inte ensamt kan styra över Natos utveckling och nu börjar Estland mer och mer våga göra egna beslut.

Antell beskriver dynamiken mellan ester och landets ryskspråkiga minoritet som förändrad.

– Efter vad som hände i östra Ukraina 2014 har den nationella samhörigheten i Estlands stärkts. Den ryskspråkiga minoriteten har helt enkelt inget intresse av att införlivas med Ryssland och de ser Estland som sitt land. En liknande situation i Estland som den i Ukraina är ganska osannolik. Gruvsamhällena i östra Ukraina var under sovjettiden bland de mera välbärgade områdena men glömdes sedan bort av Ukraina och blev de fattigaste områdena. Så det finns en del missnöje.

Situationen i Lettland däremot är helt annan än i Estland. Där har ryska intressen större inflytande på den ekonomiska och politiska utvecklingen.

– Den lettländska politiken är kaotisk och landets ryskspråkiga minoritet är större än i Estland och mera tydligt knuten till Ryssland. Huvudstaden Riga är också historiskt nära sammankopplad med Ryssland, säger Antell.

Litauen då? Helt annorlunda än de övriga två baltiska länderna.

– Där finns en stolt historia av såväl stormaktstid som att ta emot politiska flyktingar. Litauen räds inte för att stå upp mot Ryssland, eller mot Kina heller för den delen. Det är också i Litauen jag intervjuat den belarusiska oppositionsledaren Svetlana Tichanovskaja som lever där i politisk exil.

Vart tror du att världen är på väg?
– Jag är i grunden optimist och väljer därför att tänka positivt om framtiden. Jag tror att människan klarar av att lösa de problem vi ställs inför. Vad som sedan räknas som en god framtid tror jag varierar mycket beroende på vilken generation man frågar.

Brinner för välgörenhet

Vid sidan om det journalistiska arbetet är välgörenhet något som ligger Gustaf Antell nära hjärtat. Via sitt engagemang i Johanniterorden i Finland har han fått möjlighet att vara med och utveckla Johanniterhjälpen (i Finland) som är en av världens största välgörenhetsorganisationer med verksamhet i 153 länder.

– I Finland ligger Johanniterhjälpens tyngdpunkt främst på att utbilda människor i grundläggande Första hjälpen-färdigheter. Vi har också en dejourerande ambulans vid olika större evenemang och tillställningar som till exempel skolavslutningen.

Johanniterhjälpen är också aktiv med olika projekt i Estland som till exempel att ordna sommarläger för barn och unga med någon form av intellektuell funktionsnedsättning. Antell har varit en av nyckelpersonerna i att koordinera Johanniterhjälpens arbete i Estland.

– Som person är jag inte särskilt praktisk och har inte så stort intresse av att själv göra fältarbetet. Mitt mål och min uppgift har varit att se till att kunniga människor får möjlighet att göra det de är bra på, och på så sätt fungerar saker som de ska.

Johanniterorden är en cirka 900 år gammal riddarorden med kristen värdegrund och med en tradition av att hjälpa medmänniskor. Det var via sin morfar som länge var kommendator i Johanniterorden som Antell kom i kontakt med orden och senare upptogs som riddare.

– Jag fick som ung följa med honom till Tyskland på kapitelmöte och det skapades förstås ett intresse redan då att på något sätt bli en del av orden och verksamheten.

Hur livet utformas det kommande året kan Gustaf Antell ännu inte riktigt svara på.

– Fjolåret var ganska tungt av olika orsaker så jag hoppas på ett år med mindre sorg. Jag älskar verkligen mitt arbete och hoppas att jag får möjlighet att resa med jämna mellanrum. Det ger mig både glädje och mening.

Johan Myrskog


Mest läst

    Ukraina. Vid Nylands brigad talar man om Ukrainakriget som alla andra i samhället. När det krisar har militärpastor Markus Weckström en klar grundinställning inför sina "församlingsbor" vid brigaden: ta en sak och en dag i sänder. 25.2.2022 kl. 19:00

    ungdomar. Oro och frågor ska bemötas öppet och ärligt, säger ungdomsarbetsledare Mats Fontell. Ungdomar uttryckte stor medkänsla med de krigsdrabbade, under en ungdomssamling i Borgå. 25.2.2022 kl. 11:39

    Ukraina. När Ukrainakriget bröt ut igår samlades biskoparna snabbt och fattade beslut om att kyrkorna i hela landet samma kväll skulle öppna dörrarna för bön för fred. 25.2.2022 kl. 10:40

    Ukraina. De första bilderna från Ukrainas näststörsta stad Charkiv som Getty Images och AFP kablat ut visar en stad under attack. I sitt hem i Vasa sitter Maria Skog och oroar sig för sina föräldrars säkerhet. Det är fyrtio kilometer till den ryska gränsen från hennes hemstad. 24.2.2022 kl. 16:35

    Ukraina. Tanja Pintjuk är radiopratare på den fristående radiokanalen Radio M i Kiev. På torsdag morgon började en annorlunda tid i Ukraina. Hennes hemland är i krig. 24.2.2022 kl. 13:39

    BÖN. Den lutherska kyrkans biskopar kom i morse överens om att uppmana alla kyrkoherdar att ikväll öppna sina kyrkor för bön för fred med anledning av kriget i Ukraina. 24.2.2022 kl. 09:41

    JÄMSTÄLLDHET. – Våra föreningsmedlemmar har lika stor rätt att vistas överallt som andra människor, säger Muluken Cederborg som jobbar som koordinator för DUV Mellersta Nyland. Föreningen fyller 50 år i år. 1.3.2022 kl. 11:00

    mission. Dennis Svenfelt, tidigare församlingspastor i Pedersöre, är under våren frivilligarbetare inom Slef och undervisar på en bibelskola i Asella, Etiopien. 15.2.2022 kl. 15:18

    vrede. Som 27-åring vågade Tabita Nordberg äntligen möta sin sorg. Hon har brottats med Gud – och vreden förde dem närmare än någonsin förr. 16.2.2022 kl. 08:00

    KARRIÄRBYTE. Efter åtta år som kantor bytte Niclas Nylund ut att körövningarna mot körningarna. Nu har han kört buss i snart femton år. 17.2.2022 kl. 12:00

    mariehamn. – Det var som ett flygplan hela orgeln, konstaterade Kaj-Gustav Sandholm när han som barn bestämde sig för sitt drömyrke. 15.2.2022 kl. 10:36

    UNGDOMSTID. Ta det lugnt, det ordnar sig! Så säger Björn Vikström till sitt tjugoåriga jag. 17.2.2022 kl. 10:21

    krav. Stiftsdekanen är något av biskopens högra hand, och det har också hänt att en stiftsdekan blivit vald till biskop. Nu lediganslås tjänsten i Borgå stift. 9.2.2022 kl. 15:39

    domkapitlet. Magnus Riska avgår från tjänsten som stiftsdekan. Nu söker domkapitlet både en ny stiftsdekan och en ny stiftssekreterare för personalvård. 9.2.2022 kl. 11:10

    Helsingfors. Renoveringar för över 11 miljoner faller tungt i nacken på Johannes församling i Helsingfors. Nu ska fastighetsreparationer allt tydligare tas ur samma kista som pengar till församlingarnas verksamhet och löner till personalen. 8.2.2022 kl. 15:03

    Tyskland. Kyrkan i DDR råkade under 40 år få möjligheten att vara ett rum där man kunde andas lite friare i kommunistregimen. Prästen Markus Meckel var med och byggde upp en opposition – och blev till sist den utrikesminister som lade ner DDR. 2.5.2024 kl. 19:00

    SOMMARREPRISEN 2024. De bad båda på varsitt håll, Kristoffer Streng i Finland och Jenny Nyqvist-Streng i Sverige, om att hitta en livskamrat. Någon som älskade Gud, någon som var musikalisk, någon med samma värderingar. Då såg Kristoffer en video på Youtube. I vår är de aktuella med sin första gemensamma skiva. 29.7.2024 kl. 10:00

    HBTQ. Metodistkyrkan har tagit ett världsomspännande beslut om att montera ner sin praxis om att homosexualitet "inte är förenlig med kristen lära". Men kyrkan sprack på kuppen. 2.5.2024 kl. 22:32

    INVANDRARARBETE. Församlingscentret vid Lundagatan i Borgå har i åtta år varit centrum och träffpunkt för utlänningar och invandrare i Borgå med Fredscaféet. Eld­själen i arbetet är Domkyrkoförsamlingens kaplan Hanna Eisentraut-Söderström. 29.4.2024 kl. 10:00

    kyrkoherdeval. Domkapitlet fattade beslutet vid sitt möte idag. När församlingsrådet i början av april skulle välja mellan Pia Kummel-Myrskog och församlingens tf kyrkoherde Ronny Thylin föll rösterna jämnt. Därför blev det domkapitlet som fattade beslutet. 29.4.2024 kl. 13:16

    Mest läst