Julkalendermakarna vill hjälpa dig att ta paus

julkalender.

Pauliina Kittilä och Jan-Erik Andelin hoppas att församlingarnas julkalender ska få ge andrum och hopp mitt i julstressen. De påminner om att julen är till för alla.

24.11.2021 kl. 06:00
– Jag tror att en julkalender är ett bra sätt att varje dag få varva ner, vara närvarande och stanna upp. Särskilt i huvudstadsregionen med sitt höga levnadstempo tror jag det är bra att varje dag få öppna en lucka och minnas att det finns hopp, frid och glädje, säger Pauliina Kittilä.

Hon har gjort illustrationerna för årets julkalender som i år har temat Jul i förorten.

– Temat gav mig stor inspiration, speciellt det finska ordet lähiö. Det är en spännande dynamik att vi – särskilt i huvudstadsregionen – bor nära varandra i höghus utan att för den sakens skull känna varandra så bra. Den abstrakta dynamiken intresserade mig och hur jag kan uttrycka den i bild så att också julens budskap kommer nära den enskilda människan.

Nära människan

Kittilä jobbar till vardags som informatör på deltid i Petrus församling. Utöver det gör hon illustrationer, grafisk design och konst under namnet Pauliina Skarr. Hon har varit ivrig för kalendern ända sen hon fick uppdraget.

– Just hopp, frid och glädje är ord som jag burit med mig ända sedan början av projektet. Det är sådant som inte alltid syns i den här världen. Under det senaste året har många haft det jobbigt, varit ensamma och isolerade. Därför har jag velat lyfta fram känslan av hopp, frid och glädje

Årets julkalender har 28 luckor. Pauliina Kittilä berättar att kalendern består av en stad. Men man vet inte riktigt vad som händer i staden förrän man öppnar luckorna och ser bakom kulisserna.

– Så öppnas luckan i ett fönster eller i en bil och vi får se vad som händer. Staden finns där hela tiden och varje dag kommer vi nära en ny människa.

En ledande tanke Kittilä burit med sig är att människan ska vara närvarande i alla luckor.

– Vi tillsammans lever i staden och julens budskap är till för alla. Min förhoppning är att människor ska kunna känna igen sig själva i bilderna och i julen.

Julen i det enkla och vardagliga

Jan-Erik Andelin, journalist på Hufvudstadsbladet, står bakom de svenskspråkiga texterna i årets julkalender. Ett ledord för honom under processen med texterna har varit julen i det lilla och vardagliga.

– Julen kan vara liten utan alla tillställningar som jag tror många känner press av.

Han är själv van vid en ganska anspråkslös jul som inte kräver så mycket fixande.

– I min familj brukar vi fira jul ganska stillsamt. Vi äter julgröt tillsammans men ordnar inga stora middagar. Det är som det står i en kalenderlucka: man kan vara ganska trött och det behövs inte så mycket extra. Julen kommer nog ändå.

Precis som för Pauliina Kittilä har det varit viktigt för Jan-Erik Andelin att lyfta fram människan och människomöten.

– I mina texter har jag velat lyfta fram något tankeväckande, gärna i form av en aforism eller ett julrim. Julberättelsen utgör grunden men det är samtidigt fråga om ganska låg tröskel texter. Man kan inte utgå från att folk känner till julreferenser till exempel till olika julpsalmer. Men texterna återspeglar vänskap och medmänsklighet. Jag hoppas de upplevs som lite avstressande.

Ta kontakt

Andelin är imponerad över det team som tillsammans har skapat den här kalendern.

– Det har varit ett välskött och väladministrerat projekt där jag fått arbeta med många oerhört professionella människor. Det har också varit givande att få en insyn i hur kyrkan jobbar flerspråkigt i huvudstadsregionen.

Jan-Erik Andelin välkomnar feedback på sina texter.

– Det skulle speciellt vara roligt att höra ifall någon text har givit någon något. Ta gärna kontakt i så fall.

Också Pauliina Kittilä har en hälsning till dem som får kalendern.

– Både den här kalendern och julen är till för just dig. Jag hoppas att den ska få ge dig frid i vardagen.

Församlingarnas julkalender ges ut för sjätte året i rad och trycks i cirka 29 000 exemplar på svenska i huvudstadsregionen. Förutom finska och svenska ges kalendern även ut i versioner på engelska, mandarin och ryska. Årets tema är jul i förorten.

Pauliina Kittilä beskriver det konstnärliga och kreativa som något nära sitt hjärta.
Jan-Erik Andelin har velat skapa roligt, tankeväckande material till alla hushåll.
Johan Myrskog


annorlunda jul. – Fira den jul du kan och vill fira i år, säger Hilkka Olkinuora. Jultraditionerna handlar inte alltid om vad man gör – utan om varför man gör det. 16.12.2020 kl. 11:00

prostar. Biskop Bo-Göran Åstrand har utnämnt tre nya prostar: kyrkoherden i Larsmo församling Max-Olav Lassila, kyrkoherden i Tammerfors svenska församling Kim Rantala och chefen för familjerådgivningscentralen inom Raseborgs kyrkliga samfällighet Ann-Sofi Storbacka. 15.12.2020 kl. 16:14

jultraditioner. "Gemenskapen i församlingsvåningen blir det egentliga julfirandet." 16.12.2020 kl. 10:00

julafton. – Jag tror det kommer att bli en speciell stämning. Jag tror att radion blir ett surrogat för den kontakt man vanligtvis haft med släktingar, säger Kjell Ekholm. 16.12.2020 kl. 09:00

biskop. Mari Leppänen är den tredje kvinnan som blir biskop i Finlands evangelisk-lutherska kyrka – och den första med rötter i den laestadianska väckelsen. – Det har lärt mig sådant om utanförskap som jag hoppas jag får nytta av. 15.12.2020 kl. 09:18

förbundsarken. För över hundra år sedan anlände
 finländaren Valter Juvelius och 
britten Montagu Parker till Jerusalem. 
De skulle inleda utgrävningar vid Tempelberget. Deras hemliga uppdrag var att hitta förbundsarken, lådan med de budtavlor som Israels folk fick av Gud. 11.12.2020 kl. 17:47

Konspirationsteorier. Kyrkoherde Daniel Björk har blivit orolig. Han ser tecken på att vissa kristna lockas mer av auktoritära ledares konspirationstankar än av vanlig, tråkig demokrati. – Men vi måste stå emot. 11.12.2020 kl. 09:42

konspirationsteorier. Konspirationsteorier är ett mycket gammalt fenomen. De har spridits i många olika syften. Men vem som sprider konspirationsteorier och vilka deras motiv är blir en komplicerad fråga att svara på – särskilt när vi rör oss på nätet. 11.12.2020 kl. 09:46

julpyssel. Vivian Krokfors och Hanna-Madeleine Andersson älskar att pyssla och sticka – och de älskar julen! På sitt gemensamma Instagramkonto delar de med sig av julpyssel och julstämning. 10.12.2020 kl. 15:54

livsförändring. Susan och Mats Billmark drabbades båda av utbrändhet. Det fick dem inse att de aldrig stannat upp och funderat över vems liv de egentligen levde – sitt eget eller någon annans? 9.12.2020 kl. 16:29

ekumenik. Evangelisk-lutherska församlingars sätt att definiera sig utåt får kritik för att exkludera andra kristna samfund. – Vi ser det från medlemmarnas synvinkel, svarar Stefan Forsén vid Helsingfors kyrkliga samfällighet 8.12.2020 kl. 17:05

rättegång. Österbottens tingsrätt har frikänt Martyskyrkans vänner, dess ordförande Johan Candelin samt den åtalade styrelsemedlemmen från åtalet om penninginsamlingsbrott. 7.12.2020 kl. 15:59

biskopsval. Stiftsdekanen Mari Leppänen har valts till ny biskop i Åbo ärkestift. Enligt det preliminära resultatet fick Leppänen 565 av de avgivna rösterna medan motkandidaten Jouni Lehikoinen 457 fick röster fick i valets andra omgång. 3.12.2020 kl. 14:53

jakobstad. Valet av församlingspedagog i Jakobstad svenska församling rivs inte upp. Församlingsrådet konstaterade i går att beredningen och beslutet gått korrekt till. 3.12.2020 kl. 13:41

begränsningar. Från och med idag får maximalt 20 personer delta i offentliga tillställningar i Österbotten. – I vissa avseenden tvingas vi tänka om, men vi kan dela tro och hopp även om vi inte kan träffas fysiskt, säger Mia Anderssén-Löf, som är kyrkoherde i Nykarleby 2.12.2020 kl. 16:15

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00