Maria Udd berättar om sin depression i föreställningen Bär det som en krona på Wasa Teater. Agneta Lindroos är regissör.

Ser ett värde i att bara existera

wasa teater.

När Maria Udd kom tillbaka från depressionen såg hon tydligare allt det vackra i livet.

– Tidigare då jag kände så mycket smärta var allt svart, säger hon.

26.10.2021 kl. 07:00

För drygt tjugo år sedan insjuknande skådespelaren Maria Udd i depression. Hon var 19 år och på väg in i vuxenlivet.

– Jag hade en massa symptom som ingen läkare kunde diagnostisera – lite feber, sjuk rygg, magont. Jag hade sådan ångest att jag kunde kasta upp. De bara skickade hem mig med värkmedicin. Ingen tog den själsliga aspekten i beaktande, säger hon.

Det tog över ett år innan hon fick diagnosen. Den fick hon av en specialist hon besökte privat.

– Specialisten ställde några frågor och bad mig fylla i några formulär. När hon såg pappren sa hon: det är helt klart, du har en allvarlig depression, du måste få medicinering och terapi!

Att få diagnosen var en lättnad.

– Det värsta är då man inte vet vad man lider av. Jag bara låg sjuk i min säng i veckor, månader. Ingen visste vad det var. Ingen trodde jag hade depression. Jag hade alltid varit ganska glad och utåtriktad.

När hon idag ser tillbaka och analyserar det hela ser hon många bidragande orsaker.

– Jag hade stora prestationskrav på mig själv och jag var rädd att misslyckas. Jag hade ju drömmar om vad jag ville studera.

Kraven kom också utifrån. Hon upplevde att hon inte räckte till.

– Jag hade ett ganska gott självförtroende men dålig självkänsla. Grundtryggheten och självkännedomen var inte så stark.

Det var ett flerårigt projekt innan hon kom sig upp.

– När jag väl fick medicineringen skedde framsteg redan efter några månader. Jag kände att jag började komma upp ovanför ytan.

Kommer man någonsin till det skedet att man kan säga att nu har jag lämnat det här bakom mig?

– Jag kan ju bara tala för mig själv. Jag är frisk nu, men för mig är det något som alltid kommer att finnas inom mig och som jag måste lära mig leva med.

Hon har haft två återfall, det senaste för åtta år sedan när hon försökte minska medicineringen.

– Tillsammans med läkaren kom vi då till att jag måste ta medicin resten av mitt liv. Jag kan inte ta risken att falla dit på nytt för jag skulle inte fixa en depression till. Det är helt fine för mig bara jag mår bra och kan fungera i vardagen.

Fick du styrkan från behandlingen eller har du upplevt nån högre makt som hjälpt dig?

– I naturen har jag funnit återhämtningen bäst. Jag har varit mycket ute i skärgården när jag tillfrisknat. Men annars är det bara kärlek till mig själv och till andra som gett helande.

Hon började se omgivningen på ett nytt sätt och upptäckte hur vackert allting var.

– Jag kunde stanna upp och njuta av stundens lycka. Jag lärde mig att mitt människovärde inte är det jag presterar utan att jag finns. Tidigare hade jag snöat in mig på tanken att jag måste prestera. Den finns fortfarande kvar i mig men nu vet jag att jag har ett värde i att bara finnas till. Jag duger.

Maria Udd har skrivit sin första pjäs Bär det som en krona som nu går på Wasa Teater. Den handlar om hur hon insjuknade och hur hon reste sig.

– Först hade jag tänkt göra en konsert med bara låtar. Men så föreslog teaterchefen Ann-Luise Bertell att jag skulle skriva något mellansnack mellan låtarna och göra det mer personligt. Det resulterade i den här föreställningen.

På scenen är hon sig själv, hon varken spelar sig själv eller någon annan.

– Att bara vara har varit hela repetitionsperiodens huvudrubrik. Det är nytt för mig och känns utlämnande och naket. Det känns att jag på ett personligt plan utvecklats under processen. Jag har fått mer tillit till mig själv.

– Många har fortfarande svårt att tala om depression. Man ser det som ett misslyckande eller ett svaghetstecken. Fast det kanske är tvärtom, att man varit för stark för länge och gått över sina gränser.

Agneta Lindroos regisserar föreställningen. Förutom den professionella relationen är de goda vänner.

– Orsaken till att vi berättar det här i ett större sammanhang är att ämnet fortfarande är så tabubelagt. Nu använder vi styrkan hos konsten för att lyfta fram det, säger Lindroos.

Bär det som en krona

Föreställning på Wasa Teater

Av och med: Maria Udd

Dramaturg: Ann-Luise Bertell

Regi: Agneta Lindroos

Musikansvarig: Julia Andersson

Scenografi & kostym: Anders Karls

Musiker: Julia Andersson piano & gitarr, Evelina Salonen gitarr

Mask: Anna Vesterback

Ljus: Mats Antell & Agneta Lindroos

Rekvisita: Anders Karls & Fanny Käld

Johan Sandberg


kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34