Rita Nordström-Lytz är ordförande för en över nittioårig fredsförening. Foto: privat

Ett fredsarbete som fortsätter

NÄRPES.

Varje år ordnas fredsbön i Närpes på FN-dagen 24 oktober. Men hur kommer det sig att Närpesnejden har en så livaktig fredsförening? Spåren leder tillbaka till en viss präst.

15.10.2021 kl. 09:20

– Närpesnejdens fredsförening grundades redan 1929, berättar Rita Nordström-Lytz, som är ordförande i föreningen sedan några år tillbaka.

Grundaren var dåvarande kaplanen och sedermera kyrkoherden Edvin Stenwall. De första åren med fredsföreningen var dramatiska. Det var 30-tal och andra, mindre fredsvänliga, rörelser var starka i Finland.

– Stenwall hotades med ”skjutsning till gränsen”, eftersom fredstanken uppfattades vara farlig för samhällsordningen. Det fanns ändå ett stort stöd för Stenwall i Närpes, och hans verksamhet för fred kunde fortsätta.

Redan år 1926 började Edvin Stenwall ge ut tidskriften Frid på jorden. Denna tidskrift finns ännu idag med namnet Fredsposten, numera med Garantiföreningen för Finlands fredsförbund som utgivare.

Fester och fredsmarscher

– Under efterkrigstiden blev läraren Runar Långbacka ordförande för föreningen. Nu diskuterades och fördömdes atombomben, kapprustningen och senare Vietnamkriget, beskriver Rita Nordström-Lytz.

På 80-talet aktiverade kärnvapenhotet världen i stort. Då började fredsmarscher ordnas på FN-dagen. År 1989 deltog hela 150 personer i fredsmarschen i Närpes.

Flyktingar från Vietnam och senare från Bosnien gjorde Närpes mera internationellt. Under 90-talet engagerade föreningen de nyinflyttade med fester där man bjöd på program och mat från flyktingarnas traditioner.

– Mångkulturella barnläger arrangerades också under några år.

Hur kom du själv med?

– Jag fick kontakt med föreningen genom de uppsatstävlingar som ordnades när jag gick i mellanskolan, säger Rita Nordström-Lytz.

– Flera av de som var aktiva i fredsrörelsen på den tiden var starka personligheter. Där fanns personer från olika politiska läger. Där fanns ateister och troende kristna. Det gjorde intryck på mig att folk hade så olika syn på saker och ting, men ändå kunde enas om en sak: att vi behöver fred på jorden. Grundidén var så tydlig och klar.

Riktar sig utåt

Fredsföreningen har som mål att varje år ordna utåtriktade aktiviteter i närsamhället.

– Vi har ett fint samarbete med skolorna. Senast engagerade vi bildkonstlärarna i högstadiet och gymnasiet och ordnade en bildkonsttävling på temat fred, säger Rita Nordström-Lytz.

– Föreningen har fått bidrag för att ordna en internationell musikverkstad med professionella musiker i de olika lågstadieskolorna. Projektet avbröts av coronan, men vi hoppas att verkstäderna snart kan fortsätta.

Numera ihågkommer föreningen årligen två händelser. På Hiroshima-dagen 6 augusti ordnas en kvällssamling vid idrottsplatsens brygga med ljuständning, musik och tal, och på FN-dagen är det fredsbön. I fjol var det paus på grund av pandemin. I år blir det sedvanlig fredsbön i Närpes kyrka på FN-dagen, 24 oktober kl. 18, med bland annat musik på flygel av Simon Smeds.

Rita Nordström-Lytz

Är: pedagogie doktor, varit verksam som klasslärare och universitetslärare, pensionär.

Familj: maken Per och sonen Hampus med frun Emelie och dottern Eirin.

Medlem i kyrkofullmäktige i Närpes församling och i stiftsfullmäktige i Borgå stift, sjunger i S:ta Marian kuoro.

En fredshandling i vardagen: ”att bemöta andra människor med omtanke och välvilja.”

PIAN WISTBACKA


forskning. Forskningschef Mika Vähäkangas vid Åbo Akademi befarar ett åtal för en avhandling, vars författare han handledde i Lund i Sverige. Den omstridda avhandlingen ville blottlägga svenska islamistiska nätverk. 17.4.2023 kl. 14:28

ekumenik. Frikyrkan i Finland är en av Evangelisk-lutherska kyrkans äldsta ekumeniska partner. Kyrkosamfunden har fört teologisk dialog i fyrtio år. Under de senaste åren har samtalen framför allt berört dopet. 12.4.2023 kl. 15:49

KAPELLFÖRSAMLINGAR. I vår blir Bergö och Petalax församlingar kapellförsamlingar i Malax församling. Bergö kapellråd har redan hunnit samlas till sitt första möte. 12.4.2023 kl. 15:41

PÅSK. Påsken kan ses som en kulmination av känslor. Men egentligen kunde man säga att det är påsk året om när man ser till hela känslospektret av misslyckanden, lidande, felsteg, förlåtelse och att livet fortsätter, konstaterar Patrica Strömbäck. 5.4.2023 kl. 18:00

GLÄDJE. Ester Laurell har en medfödd inneboende livsglädje. Den har hon fått i sitt barndomshem och i sina tonårs första kristna gemenskap. Sedan följde en 40 års paus då livet fyllde på med annat; erfarenhet, upplevelser, sorger, som i dag ger hennes glädje djup. 9.4.2023 kl. 17:00

PEDERSÖRE. Kyrkoherden i Petrus församling i Helsingfors, Daniel Björk, söker motsvarande tjänst i Pedersöre. Han är den första som söker tjänsten, vars ansökningstid går ut den 19 april. 7.4.2023 kl. 17:15

sorg. Sorgen drabbar oss alla, förr eller senare. För den som kämpar sig igenom den kan långfredagen komma som en lättnad. KP talade med Katarina Gäddnäs dagen efter att hon jordfäst sin pappa. Hon tycker om långfredagens gudstjänst för att den är avskalad och hjärtskärande. Som våra liv, ibland. 7.4.2023 kl. 10:00

KOLUM. Kanske du vågar gå in i en kyrka, sätta dig längst bak och se på altaret som är draperat i svart. Kanske du kan sörja dina osynliga sorger. Kanske du kan sörja krossade drömmar, skilsmässor, missfall, husdjur och att ingen älskade dig så mycket som du behövde. 7.4.2023 kl. 10:53

Ukraina. Folket i Ukraina lider. De dödas, lämlästas och tvingas lämna sina hem. Familjerna är trasiga och lever under konstant tryck. Man vet inte vad nästa missil träffar. Pastor Oleksandr Pokas vill ändå inte jämföra det med Kristi lidande. Kristus är unik och hans lidande kan inte jämföras med någon persons eller nations, säger han. 6.4.2023 kl. 15:33

STRUKTUR. En utredning av församlingsstrukturen i Korsholm inleds i vår. – För att vi ska kunna säkerställa verksamhet i alla församlingar måste något göras, säger Mats Björklund som är kyrkoherde i Korsholms svenska församling. 5.4.2023 kl. 16:18

Åland. I Getakören är den yngsta sångaren fem år och de äldsta pensionärer, huvudsaken är att ha roligt – och kören dirigeras av rullstolsbrukaren Miina Fagerlund som dirigerar med ansiktet när armarna inte orkar. ”Graven är tom!” ska de sjunga triumferande i påsk. 5.4.2023 kl. 14:15

ORD. Räck upp handen den som vet varifrån dymmelonsdagen fått sitt namn! Och visste du att memman kanske också propsar på att vara lite religiös om man tittar långt tillbaka i tiden? Ifall du aldrig fått koll på när påsken infaller: Skyll på de tidiga kristna! 5.4.2023 kl. 11:54

KOLUM. Biskopens påskhälsning är en inbjudan att vandra vägen tillsammans och med Gud. 8.4.2023 kl. 08:00

gospel. Gospelgurun Ragnhild Hiis Ånestad leder gospelkören Oslo Soul Children. Hon besöker Helsingfors i april för en körfestival för barn och unga. 3.4.2023 kl. 08:00

Personligt. Hon är präst och hon är gift med Norges ambassadör. Under åren av utlandskommenderingar har Cecilie Jørgensen Strømmen tackat för varje plats där de fått bo. Hon är nyfiken på allt. – Kan du förklara för mig varför finländare är en kvart tidiga när de kommer till en bjudning? 20.11.2024 kl. 13:34

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet i Borgå stift har beslutat om förändringar som påverkar församlingarna i stiftet. 20.11.2024 kl. 13:07

betraktat. – Framme vid altaret i Pedersöre fullsatta kyrka fick jag klä av mig hela utrustningen: kåpan, mitran och till sist biskopskorset som det var allra svårast att slita sig ifrån, skriver Erik Vikström. 19.11.2024 kl. 19:00

advent. Allhelgona ligger bakom oss, affärerna är fyllda med julpynt. – Hur tar man emot ett nyfött barn? Inte är det ju med skrålande högtalarmusik, säger Katarina Gäddnäs. 18.11.2024 kl. 12:48

tro. Han såg Bibeln som endast en historisk bok och ville inte acceptera att Gud verkar idag. Men Magnus Finskas tvingades tänka om när Gud helade hans sjuka rygg. – Jag vill inte säga att jag är kristen. Om inte mitt liv avspeglar att jag är det så är det ju en lögn, säger han idag. 13.11.2024 kl. 13:54