Vi har ett jobb som väntar oss

19.09.2025
Vi har ett jobb som väntar oss
Ledaren är skriven av Jan-Erik Andelin, tf chefredaktör för Kyrkpressen. | Foto: Getty-Unsplash

”DET BEHÖVS en ny Luther för att kyrkan inte ska spricka”, skriver Hufvudstadsbladet på ledarplats (HBL 31.8).

Hoppsan. Det var en något ny synvinkel. I kyrkan har vi väl snarast brutit arm om hur den gamla Luther ska läsas och tolkas i dagens värld – varav det har uppstått sprickor.

I vår evangelisk-lutherska kyrka har en del hårdläst Luther med samma bokstavstrohet som mot Bibeln. Och hämtat ordagranna citat för kyrkostrider 2025, i by och bygd, i allt från de 95 teserna till Konkordie­boken, som Lut­hers teologiska arvingar fick till över 30 år efter hans död.

Och sedan har vi haft andra som läser Martin Luther uttolkad i 2000-talets sen­social­demokratiska samhälle, 500 år efter reformationen. Där hittar de grunden för demokrati, individualism, stat, folkhem, arbetsetik och gott öl. I det perspektivet splittrar Luther och de olika läsningarna av honom oftast nu mer än de förenar.

MEN VI HÖR vad HBL-skribenten Torsten Fagerholm verkar vilja säga. Och bra att någon lätt utomstående samhällsröst säger det: Nu krävs det någon eller någonting så att kyrkan inte spricker.

Det verkar dessutom i skribentens ögon nu vara angeläget för det halvagnostiska HBL-Svenskfinland att folkkyrkan består, och inte viker sig som ett legotorn hos barnen och kraschar i hundrade oöverskådliga, religiösa bitar.

"Glöden i att som kristen vara med och göra skillnad, och få se resultat."

Finns det någon som kan vara den modiga förnyaren? verkar vara frågan. Någon som kan ge lättheten, glädjen, modet, rötterna i vardagen, engagemanget, som vi ibland har tillskrivit en jovialisk lärofader Luther.

BLAND SOMMARENS intressanta kristna storsamlingar fanns världspingstkonferensen i Helsingfors med folk från närmare 100 länder.

För en del skandinaver och amerikaner var det party time i Ishallen med dånande stadion­lovsång, ibland till och med intill förvirring för en del gäster från länder med små och kämpade källarkyrkor.

Men från det globala Syd hördes mer intressanta och lärorika saker. I appeller och samtal identifierade man sociala problem i sina länder. Man byggde skolor. Man såg orättvisor. Man såg hur människor hade ont. Och man trodde på att det här går att lösa i tro på Jesus.

We’ve got work to do! sade de. Här finns jobb att göra! Det här behöver vi ta itu med! Borta var de försagda kristna som under gångna årtionden kom och tackade för vad vita missionärer hade kommit till dem med. Här hade man egen initiativkraft och agens.

EN ENTUSIASM av det slaget behöver Finlands evangelisk-lutherska kyrka, på sitt eget vis. Den glöden kring att göra kan överbrygga klyftor vid vilka vi tänker olika. Att vara med som kristen och göra skillnad, och se resultat!

Det är möjligt att någon behöver bli ett ansikte för den lilla reformationen, och oblygt ställa frågor av samma kaliber som Luther gjorde, men i vår tid. Om samhället och människan, om kyrkan och tron.

Det är möjligt att den förändringskraften inte kommer ur vår tjänste­kyrka eller ur dess hierarkier och byråkrati, utan växer fram ur andra källor och goda sammanhang.

Jan-Erik Andelin

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

PERSOLIGT. Hålls i bakgrunden, förstå min plats. Cecilia Paul var knappt själv medveten om hur den patriarkala strukturen i den katolska kyrka hon växte upp i påverkat henne. – När jag fick cancer förstod jag att jag bär på många generationers trauma – jag måste omprogrammeras. 14.1.2026 kl. 10:12

VIGNING. På trettondagen vigdes fyra nya medarbetade till tjänst i Borgå domkyrka. 7.1.2026 kl. 10:39

PERSOLIGT. När biskop Raimo Goyarrola var sexton år insjuknade hans mamma i cancer. Då lärde han sig att glömma sitt eget lidande och koncentrera sig på den som lider. – Det var min första utbildning i att bli biskop i Finland. 2.1.2026 kl. 10:00

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41