I november 2020 samlades kyrkomötesombuden med munskydd – vårens session ordnas i augusti på grund av coronaepidemin.

Bön, jämlikhet och vigsel på kyrkomötets agenda under veckan

KYRKOMÖTET.

Kyrkomötet samlas den här veckan till session i Åbo. Frågor på agendan är bland annat bönens plats i kyrkan, en jämställdhetsplan för kyrkan – och frågan om samkönade äktenskap.

3.8.2021 kl. 15:43

Idag samlades kyrkomötet i Åbo för en fyra dagar lång arbetssession. Sessionen skulle egentligen gå av stapeln i maj, men flyttades framåt i väntan på bättre vaccinationstäckning.

Biskop Bo-Göran Åstrand gläds över att kyrkomötet får ta ställning till många viktiga ombudsinitiativ.

– Några av dem ser jag som verkligt betydelsefulla. Ett av dem är uppmaningen till biskopsmötet att befrämja bönen och spiritualiteten i kyrkans och människornas liv. Det är anmärkningsvärt att så många ombud, hela 67 stycken, har undertecknat initiativet. Här syns ingen uppdelning mellan så kallade konservativa och liberala. Jag tänker att det är ett hoppingivande tecken, säger Åstrand.

Ett annat intressant initiativ är förslaget att göra en jämställdhets- och jämlikhetsplan för kyrkans och församlingarnas verksamhet.
– En sådan plan skulle vara ett konkret verktyg för församlingarna i planeringen och genomförandet av verksamheten, säger biskopen.

Peter Lindbäck, kyrkomötesombud från Åland, lyfter också jämställdhets- och jämlikhetsplanen, liksom ombudsinitiativet för samkönade äktenskap.

– Jämställdhet och likabehandling, samt kyrkans skyldighet att behandla alla lika, också samkönade, är de främsta orsakerna till att jag kandiderade inför nuvarande kyrkomötesperiod (2020–2024). Under den här perioden är jag beredd att göra ett ”sista försök”. Min grundläggande syn har alltid varit att Gud skapar alla människor olika och att det sedan är kyrkans uppgift och skyldighet att behandla alla människor lika.

Biskop Bo-Göran Åstrand tror att ombudsinitiativet om samkönade äktenskap i bästa fall kan ge en fördjupad diskussion om hur kyrkan ska handla i ett svårt läge. Ombudsinitiativet vill att biskopsmötet ska göra ett förslag till vigsel och välsignelse av samkönade par.

– Kyrkomötet är mycket delat i frågan. Jag är övertygad om att vi måste hitta en väg framåt som innebär att två olika synsätt ryms inom kyrkan och kan leva tillsammans. Framför allt är den här frågan viktig för de par som berörs av den, säger han.

Mia Anderssén-Löf, kyrkomötesombud från Österbotten, ser även hon fram emot behandlingen av initiativen om stärkande av bönelivet i kyrkan och om handlingsplanen för jämlikhet i kyrkan.

Initiativet om bönelivet lyfter fram att finländarnas böneliv har intensifierats på grund av coronakrisen som vi fortfarande genomlever.

– För många finländare är bönelivet en värdefull del av livet och av gemenskaper man är en del av – hemma, på jobbet, i vänskapskretsen och i församlingen. Samtidigt har avstånden människor emellan ökat. Mötesbegränsingar och säkerhetsföreskrifter har medfört att verksamheter lagts ner och gemenskapen i bönelivet har försvagats eller gått förlorad. Initiativet vänder sig till Biskopsmötet med en önskan om biskoparnas hjälp och stöd i att fördjupa och föryngra bönelivet.

Hon tror och hoppas också på bifall för ombudsinitiativet om samkönade äktenskap.

– Jag tror alltså att kyrkomötet kommer att be biskopsmötet att förtydliga och konkretisera vad biskopsmötet avsåg när det 6.8.2020 anvisade att kyrkan måste acceptera att det finns olika syner på äktenskapets teologi i vår kyrka och att lösningar måste tas fram för att dessa ska kunna samexistera. Initiativet riktar således en följdfråga till biskopsmötet: Hur ska det här förverkligas, i praktiken?

Andersén-Löf menar att biskopsmötet antagligen är det organ som har de bästa förutsättningarna att hitta vägar framåt i det här läget.

– I vilket fall som helst bör Biskopsmötet enas om en gemensam praxis så att kyrkans medlemmar och präster behandlas jämlikt oavsett i vilket stift man lever och verkar.

Göran Stenlund, kyrkomötesombud från Österbotten, konstaterar att det finns flera viktiga ärenden som nu bereds i något av kyrkomötets utskott och som troligen kommer upp till behandling vid kyrkomötets höstsession i november. Dit hör framför allt förslagen till ny kyrkolag och ny kyrkoordning.
– Bland de nya ärendena vill jag lyfta fram initiativet om att stödja och stärka bönelivet i kyrkan, initiativet om att kunna utse faddrar också för vuxna personer och initiativet om att ersätta uttrycken ”Kyrkan i Finland”, ”Kyrkan i Helsingfors”, ”Kyrkan i Vasa” och liknande uttryck med mer exakta och mindre pretentiösa benämningar.
Angående initiativet om samkönade äktenskap framhåller Stenlund att alla människor bör behandlas med högaktning och respekt.
– Samtidigt beslöt kyrkomötet så sent som för tre år sedan, efter en grundlig utredning, att hålla fast vid kyrkans syn på äktenskapet som ett förbund mellan en man och en kvinna. Samma syn på äktenskapet har ju också den katolska och den ortodoxa kyrkan, som ser Guds skapelseordning som grundvalen för kyrkans äktenskapssyn.

Kyrkomötesombud Rolf Steffansson tror att ombudsinitiativet om äktenskapet kommer att väcka mest intresse utåt.

– Initiativet tar fasta på en diskussion som förts i biskopsmötet. Jag tror och hoppas att initiativet för diskussionen framåt, och att det leder till ett klart förslag av biskopsmötet hur vigsel eller välsignelse kunde utformas.

Själv är Steffansson glad över ombudsinitiativet om att stödja bönelivet inom kyrkan. Han sitter också i kyrkomötets ekonomiutskott och tycker att det är viktigt att följa med diskussionen om ekonomin.

– Till kyrkomötets viktigaste uppgifter hör godkännande av kyrkans centralfonds verksamhetsberättelse och bokslut. Även om skatteintäkterna inte har utvecklats enligt det värsta scenariot under pandemitiden betyder bland annat medlemsutvecklingen att vi måste se om vårt hus inför framtiden. Det innebär att vi borde föra en diskussion om hur vi prioriterar och fördelar arbetet mellan kyrkans olika nivåer. Det kommer att få konsekvenser också för Borgå stift.

Uppdaterad 3.8 kl. 16:49 med tillägg till Mia Andersén-Löfs svar.

Uppdaterad 4.8 kl. 10:02 med Göran Stenlunds kommentarer.

Sofia Torvalds, Erika Rönngård, Ulrika Hansson


SOMMARREPRISEN 2024. I Borgå stift är det på sina håll allvarlig brist på präster. Det som förr ofta blev ett livslångt kall är i dag ett yrke där många slutar och gör någonting annat. Forskningen antyder varför. 25.7.2024 kl. 10:00

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42

Personligt. För länge sedan blev Christer Åberg utsatt för ett knivhuggningsförsök. – Jag blev osedd. Men jag var ung då och hade krafter att komma vidare. Nu är jag äldre. Jag har inte tilräckligt med motkrafter i mig. Jag har märkt att min förmåga och kraft att bearbeta ensam är sämre. 10.3.2025 kl. 14:54

mariehamn. För Frans Erlandsson blev församlingens ungdomsgård en plats där han såg sig förvandlas socialt. 10.3.2025 kl. 14:32

kyrkomusik. Hela sitt liv har John L Bell jobbat utanför boxen och skapat något nytt: en ny liturgi, ett nytt sätt att läsa Bibeln, ett nytt sätt att sjunga. 6.3.2025 kl. 15:55

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37