På gården mellan radhusen har Jonatan Gauffin lärt känna sina grannar. En del av dem har blivit vänner på djupet.

Granngemenskapen har lett både till vänskap och hjälp i vardagen

Grannar.

För två och ett halvt år sedan flyttade Jonatan Gauffin och hans fru till ett radhusområde. Det blev början på en ny tid i deras liv – en tid när de bygger gemenskap med grannarna.

4.8.2021 kl. 06:00

– När vi flyttade hit hade vi en uttalad tanke om att lära känna människorna här, säger Jonatan Gauffin.

Radhusområdet är byggt kring en gemensam innergård där man ofta stöter på grannarna.
– Det är klart att man inte synkar med precis varenda granne, men jag försöker åtminstone hälsa på alla. Jag brukar också hälsa på grannarna om jag till exempel ser dem i bussen.

Det känns naturligt att åtminstone säga hej, och vissa grannar har kommit paret nära.
– Vi känner varandra väl och har grillat tillsammans, gått på restaurang tillsammans. När vi fick vårt första barn kom de med gåvor och vi brukar uppvakta deras barn på födelsedagarna.

Den granne som han har den närmaste relationen till träffade han redan några dagar efter flytten.
– Vi möttes i bastun under den allmänna bastuturen och han började prata med mig. Många morgnar har de lånat mjölk av oss och vi av dem – det finns inte så mycket service här och vi har ungefär en kilometer till matbutiken.

Gauffin uppskattar att det bor folk av omkring 20 olika nationaliteter på radhusområdet. Han tror att många av dem som flyttat till Finland kan ha ett större behov av att umgås med sina grannar eftersom de kanske inte har ett så stort kontaktnät här.
– Många är förvånade över att vi är så öppna och säger att det kanske är för att vi är finlandssvenskar, men vi försöker säga att det är för att vi tror på Jesus.

Gemenskapen med grannarna på radhusområdet har också gett en annan tyngd åt samhällsdiskussionen.
– Vi har grannar som inte kan finska särskilt bra och det är svårt för dem att få jobb. De ägnar sig åt hårt knegande, jobbar söndagar och nattskift trots att de har tre barn. Den allmänna diskussionen i samhället slår en hårt när man känner dem som det gäller personligen och jag och min fru brukar be för dem.

Fint med vänner nära

Jonatan Gauffin har ett tips till den som vill lära känna sina grannar bättre: Krångla inte till det.
– Bara fråga det som dyker upp i tankarna. Om någon är nyinflyttad brukar jag fråga kring det, men sedan ganska snabbt gå vidare till andra ämnen. När man är ny är man ofta tacksam om någon tar kontakt.

Även om han försöker se sin strävan till gemenskap med grannarna som ett naturligt umgänge handlar det ändå om ett aktivt val.
– Men även om man har en intention måste man alltid få ett gensvar. Det går inte att pressa fram det.

Ibland kan han känna att det är lite tungt att sätta igång med att lära känna en ny människa.
– Men jag vet själv att om jag inte tar tag i det i stunden brukar jag ångra mig efteråt, för det känns ofta svårare senare.

Granngemenskap handlar också om att välja sina strider. Gauffin kan bli irriterad över att det är rörigt i sopskjulet och önska att andra skulle sortera sitt skräp bättre.
– Men är det viktigare att sopskjulet är fint än att grannarna känner att de kan ta kontakt med oss om de behöver något? Om man har ett problem med något som en granne gör är det bäst att ta upp det direkt med den människan, och gärna på ett sånt sätt att man har en god relation till grannen efteråt också.

Granngemenskapen har gett dem vänner som de kommer att hålla kontakten med även den dag de inte längre delar samma radhusgård.
– Vi levde länge utan bil och har många gånger fått uppleva att människor lånat ut sin bil åt oss. Det är ett stort förtroende. Vi köpte nyss en ganska gammal bil men tog en bra försäkring så att vi lugnt kan låna ut den.

Det känns också fint att ha vänner i närheten, inte bara för att pandemitiden gjort att vi tillbringat mer tid än vanligt hemma.
– Igår var jag ute och sprang tillsammans med min granne. Efteråt drack vi en öl på hans terrass och sedan när vi var klara med det var jag ju redan hemma.

Att hitta vänner bland grannarna ser han som en del i ett mera hållbart liv.
– Det tar ganska mycket energi att planera in saker i kalendern. I de faser när livet känns jobbigare kan det vara bra att ha lite enklare livsrytmer att falla tillbaka på, till exempel relationer med grannarna.

Erika Rönngård


KYRKOMÖTET. Expresspost från Åland var inte tillräckligt för att trygga valprocessen. De 22 röster som är borta avgör vem som blir prästombud i kyrkomötet. 15.2.2024 kl. 12:41

KYRKOMÖTET. Kvasten gick i kyrkomötet. Många av de sittande ombuden blev inte omvalda. Närmare två tredjedelar av plenisalen är nytt folk. Fortfarande finns inte kvalificerad majoritet i frågan om samkönade äktenskap 15.2.2024 kl. 12:14

fastan. Före påsken kommer en fyrtio dagar lång fasta. Den här tiden är en möjlighet att lämna bort och skala av för att hitta fokus inför påsken. 13.2.2024 kl. 14:19

PERSONEN. Han har varit lärare i engelska i fyra olika länder och lärt sig språket i tre av dem. Alasdair Pollock kom till Jakobstad för snart trettio år sedan. Språket, musiken, årstiderna, havet, skogen och människorna fick honom att stanna. – Jag har fått mycket mer än jag gett, säger han. 9.2.2024 kl. 09:58

profilen. Eva Andersson har varit i ropet sedan hon stickade vantar till påven. Färre vet att hon också räddat hundar i Korea och extraknäckt som risleverantör. 7.2.2024 kl. 13:40

ETT GOTT RÅD. Christer ”Chrisu” Romberg önskar att hans femtonåriga jag hade fattat att man kommer bara en bit på vägen med talang. Han är aktuell i sångtävlingen The Voice of Finland på teve, men han är också ungdomsarbetsledare i Sibbo svenska församling. I sitt jobb umgås han mycket med konfirmander, alltså 15-åringar. 7.2.2024 kl. 10:00

PERSONEN. När Fanny Willman var sexton år började hon skriva kolumner för Vasabladet. I februari utnämns hon till ledarskribent för Kyrkans Tidning i Sverige. – För mig är det mer naturligt att skriva ledare än andra journalistiska texter. 6.2.2024 kl. 17:56

ungdomens kyrkodagar. UK uppmanar kyrkomötet att ta ställning i frågan om samkönade äktenskap. Om det var upp till kyrkans unga skulle frågan redan vara avgjord. 5.2.2024 kl. 15:43

KYRKOMÖTET. Klockan går och kyrkan ställs inför allt större utmaningar. Men kyrko­mötet är en trög koloss som inte producerar beslut. Under senaste mandatperiod tog tre av dess utskott saker och ting i egna händer. 5.2.2024 kl. 10:00

Konst. – Mycket hellre analyserar jag en film som handlar om tvivel jämfört med en färdigtuggad berättelse om tro, säger filmkritikern Silja Sahlgren-Fodstad. 5.2.2024 kl. 15:15

laestadianer. Över 3 000 finlandssvenska laestadianer är involverade i diskussioner om att rörelsen ska ta steg ur den evangelisk-lutherska kyrkan. I allt större utsträckning kommer man att hålla nattvard och konfirmation i sina egna bönehus. Alternativet att grunda en egen kyrka är ändå inte aktuellt. 30.1.2024 kl. 14:04

ungdomens kyrkodagar. Jennifer Enqvist är en av de delegater som är på väg till UK i år. Hon vill se församlingarna bli bättre på att inkludera barnen, kyrkans framtid. 29.1.2024 kl. 12:22

Teologi. Tron måste ges vidare med en öppen hand, inte en knuten näve. – Barn kan också tänka teologiskt, säger den svenske teologen Joseph Sverker. 26.1.2024 kl. 09:00

LIVSÅSKÅDNING. Kevin Holmström är en sökare som tror att det mesta är vårt eget fel och vår egen förtjänst, men som ibland vill hålla någon i handen. 24.1.2024 kl. 16:42

Himlaliv. Kyrkpressen har fått information om att tv-programmet Himlaliv ska läggas ner. Annika Löfgren vid Svenska Yle säger att beslutet inte är fattat. 24.1.2024 kl. 09:58

FÖRSAMLINGSLIV. Då Pedersöre församlings manskör samlas till övning pratar de väder, vind och världsförbättring över laxsmörgåsen i pausen. Men då de sjunger är det allvar. – Det är inte alltid så lätt för karlar att prata om tro, men sjunga går bra, säger Henrik Östman. 2.6.2025 kl. 16:37

samer. Ärkebiskopen böjde sitt huvud tre gånger i den liturgiska ångergesten och bad på kyrkans vägnar det samiska folket om förlåtelse. Kyrkan har inte alltid handlat rätt i Sápmi. Med vad händer nu? 2.6.2025 kl. 10:00

SAMER I KYRKAN. Kyrkan vill ibland framstå som den största av syndare och berätta hemska historier om sig själv från förr. Men det som räknas är var kyrkan står inför samernas framtid, säger den samiska teologen Lovisa Mienna Sjöberg. 2.6.2025 kl. 10:00

den blomstertid. Har du någonsin undrat hur ”Den blomstertid nu kommer” skulle låta på Vörådialekt? Nu behöver du inte undra längre. 30.5.2025 kl. 14:52

Kolumn. Vår första bön i lidandet ska inte i första hand vara att Gud tar oss ur lidandet – utan att vi bjuder in honom att vandra med oss genom det. 30.5.2025 kl. 13:35