Pamela Granskog bor i Haga där parkerna finns nära.
Pamela Granskog bor i Haga där parkerna finns nära.

Pamela Granskog: "Jag har starka rötter i Österbotten, men Helsingfors är min stad"

STADSBO.

Pamela Granskog känner sig som helsingforsare i Österbotten och som österbottning i Helsingfors. Om hon skulle få bestämma skulle alla åka på utbyte till andra regioner.

22.7.2021 kl. 06:00

– Mina barn får det bästa av två världar. Om vintrarna får de bo i Helsingfors, om somrarna i Nedervetil.
Pamela Granskog är uppvuxen i Karleby, men har starka band till Nedervetil där hennes föräldrare vuxit upp och där familjen har ett sommarhus. I Helsingfors har hon bott mer än halva livet.
– Jag visste att jag ville studera i Helsingfors. Min syster och mina kusiner hade också studerat här. Min syster bor i Esbo och det har gjort att jag haft band till den här staden. Det har varit väldigt viktigt.

Småningom gifte hon sig och fick barn och har aldrig seriöst övervägt att flytta tillbaka till Österbotten.
– Efter att min mamma dött fanns det en tjänst i Karleby som jag hade kunnat söka. Då gick tanken genom mitt huvud, men det blev inte mer än så.

Men Nedervetil har blivit familjens sommarparadis. Granskog minns ett tillfälle när hennes dotter var 3-4 år gammal och kom i samspråk med en jämnårig pojke på simstranden i Nedervetil, han på nedervetildialekt och hon på helsingforssvenska. Efter en stund frågade han var hon bodde.
– Hon svarade att vi har ett sommarhus i Jolkka men att vi bor i Helsingfors om vintrarna. Då sa han: Helsingfors, he e no gårrlangt bort. Man måst fara på reiså om man ska fara ti.

Uttrycket har stannat kvar hos Pamela Granskog.
– Jag känner att jag språkligt, identitetsmässigt och kulturellt är på reiså hela tiden – men det innebär inte att jag känner mig rotlös. Jag har starka rötter i Österbotten, men Helsingfors är min stad. Den ger så många fördelar – både yrkesmässiga och kulturella.

Två världar

Hon har alltid sett sig som en brobyggare och när hon jobbade som modersmålslärare tyckte hon att det var viktigt att peka på hela Svenskfinland.
– Jag brukade prata om Lex Granskog. Om jag skulle få bestämma skulle alla nylänningar tillbringa tre år i Österbotten och alla österbottningar tre år i Nyland för att lära sig av varandra, lära sig se likheter och skillnader.

Hon känner sig aldrig så mycket som österbottning som hon gör i Helsingfors, och aldrig så mycket som helsingforsare som hon gör i Österbotten. Hon jämför det med sina olika yrkesroller – numera jobbar hon på utbildningsstyrelsen, men tidigare har hon jobbat både som journalist och modersmålslärare.
– Varje gång jag gick in på en redaktion blev jag väldigt mycket modersmålslärare i mitt innersta, men i skolan har jag varit oerhört mycket journalist.

Varje sommar njuter hon enormt när hon får komma till sommarhuset, sitta på trappan och ta in naturen.
– Sedan njuter jag enormt igen av att komma tillbaka till Helsingfors i slutet av sommaren. Att ha de här båda kontrasterna, det är ett privilegium.

De enda gångerna hon känner att hon slits mellan sina två världar är när hon ska säga hejdå till sin pappa.
– Då vet barnen att nu gråter mamma alltid.

Viktigt med svensk samhörighet

Familjen bor i Haga där både centralparken och rhododendronparken finns nära, men är också väl bekanta med Luk och Noux vandringsleder.
– Vi har fina skidspår innanför ring I och pulkabacke och skridskobana runt hörnet. När simhallarna var öppna kunde dottern själv ta bussen dit. Skulle vi bo ute i Jolkkas skulle allt det här bli projekt. Och aldrig har jag ägnat mig åt så mycket friluftsliv som här, vi cyklar och vandrar och rör oss utomhus.

Men visst finns det en del kulturella skillnader. Det händer att hon saknar den raka och råa Kokkola-humorn.
– Jag kan också fascineras av friidrottskvällarna för knattar i Nedervetil som samlar nästan alla föräldrar och av den närhet och de kontakter de skapar medan barnen tränar.

Samma sak har hon inte upplevt i Helsingfors, men ingår själv i ett nätverk av föräldrar i Haga med barn i samma åldrar som hennes egna.
– Stödnätverken finns nog här också, bara man får syn på dem. De kommer också via att man till exempel engagerar sig i skolans föräldraförening.

I Helsingfors känns den svenskspråkiga samhörigheten viktig.
– När jag var biträdande rektor på Arbis insåg jag på allvar hur viktigt det är att bygga ett nätverk med andra tjänstemän för att stärka den svenska servicen och samhörigheten.

Hon har gjort det till sitt varumärke att inleda på svenska och att erbjuda motparten att svara på finska om hen är mer bekväm med det.
– Jag tror att vi underskattar betydelsen av det här. Jag har en finskspråkig kollega som sagt att hans ordförråd på svenska utvecklats enormt genom att han hört mig prata svenska på jobbet.

Under uppväxten var hon aktiv inom Kyrkans ungdom, både lokalt i Karleby och på de årliga lägren i Pieksämäki. Nu är familjen rotad i Petrus församling. Hennes barn har döpts där och hennes son blir snart konfirmerad där.
– Kontinuiteten är viktig för mig. Den första träffen för konfirmandföräldrarna tog mig på djupet i all sin enkelhet. De anställda utstrålade en stor värme fast den hölls över videolänk och insikten om att min som blir konfirmerad och att jag finns där i en egenskap av förälder kändes stor.

När hon var ung var det inte möjligt att både sjunga i gospelkören och vara med i Karleby UF:s nyårsrevy.
– Man hörde antingen till den ena sidan eller den andra sidan. Här tycker jag att det inte varit så. Jag upplever att tröskeln att delta i församlingsverksamhet ändå är ganska låg, och församlingens eftis och barnläger lockar vem som helst.

Hon känner tacksamhet över hur de andra föräldrarna i Nedervetil tagit emot henne och hennes familj där.
– Min dotter kunnat vara med på fotbollsträningarna även om vi bara är där på somrarna. Jag har alltid önskat att vi kunde visa samma öppenhet mot dem som kommer hit till Helsingfors.

Erika Rönngård


BROTTSMISSTANKE. Polisen har inte funnit några orsaker att misstänka brott i Vasaförsamlingarna. Det visar förutredningen som nu är klar. 30.11.-0001 kl. 00:00
Patricia Högnabba arbetar redan som präst i Matteus.

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. Ungdomens Kyrkodagar är ett ungdomsparlament inom Borgå stift. Besluten från UK 2023 kan du läsa genom att klicka här. 30.11.-0001 kl. 00:00
Daniel Vuoristo, Karin Särs, Jamika Sandbäck i den bakre raden och Amanda Ahlgren och Mona Nurmi den främre.

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05
För ett år sedan var Jakob Nylund   ordförande för UK och nu valdes han till vice ordförande.

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10
Spåren av Luther gav oss de nordiska välfärds­ekonomierna, anser Sixten Korkman.

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00
Tillgänglighet handlar ibland om detaljer, att inte kombinera en ramp med en hög tröskel, säger Elisabeth Hästbacka.

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21
– Jag har alltid trivts på UK, säger Johannes Winé.

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00
Hanna Klingenberg bor i Vasa och jobbar bland annat med programmet Himlaliv.

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00
Patrick Wingren,Tove Wingren och Rickard Slotte under en konsert i Nagu kyrka i höstas.

musik. Tove Wingren är skivaktuell med sina två musicerande släktingar Patrick Wingren och Rickard Slotte. – Samarbetet är glatt och fyllt av tacksamhet, säger Tove Wingren 23.1.2023 kl. 11:18

OVAN I KYRKAN. Efter gudstjänstens inledning följer oftast syndabekännelsen. För en del känns den som ett slag i ansiktet. Varför ska man säga att man är syndig om man inte alls känner sig så? 26.1.2023 kl. 00:00
Pedersöre församlings medlemmar får rösta i kyrkoherdeval igen.

KYRKOHERDETJÄNST. Nu ska Pedersöre få en ny kyrkoherde igen. Tjänsten förklaras ledig att sökas, och de sökande kommer att intervjuas av domkapitlet den 20 mars. Valet förrättas som ett direkt val, men valdagen är ännu inte fastslagen. 20.1.2023 kl. 11:05
Det är svårast att vara kristen i Nordkorea, Somalia, Jemen, Eritrea och Libyen.

FÖRFÖLJELSE. Kristna förföljs i 76 olika länder i värden, och i elva av dem utsätts de för extrem förföljelse. 360 miljoner kristna, det vill säga var sjunde kristen, upplever förföljelse. En av fem förföljs i Afrika och två av fem i Asien. 20.1.2023 kl. 10:35
Palestinafödda Sally Azar vigs till präst för lutherska kyrkan i Jordanien och Israel. 

jordanien. "Det känns fint och unikt att få assistera vid vigningen då kyrkorna i Mellanöstern får sin första präst som är kvinna." Det säger biskop Jari Jolkkonen. 18.1.2023 kl. 15:30
Just nu verkar Johannes församling huvudsakligen i Johanneskyrkan, som i framtiden blir väldigt dyr.

SPARMÅL. Johannes församling måste spara. Igår kväll hamnade de lokaler församlingen ska använda i framtiden på det nya församlingsrådets bord. – Nu är allt helt öppet, säger kyrkoherden. 17.1.2023 kl. 16:30

BROTTSMISSTANKE. Polisen har inte funnit några orsaker att misstänka brott i Vasaförsamlingarna. Det visar förutredningen som nu är klar. 30.11.-0001 kl. 00:00
Patricia Högnabba arbetar redan som präst i Matteus.

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. Ungdomens Kyrkodagar är ett ungdomsparlament inom Borgå stift. Besluten från UK 2023 kan du läsa genom att klicka här. 30.11.-0001 kl. 00:00
Daniel Vuoristo, Karin Särs, Jamika Sandbäck i den bakre raden och Amanda Ahlgren och Mona Nurmi den främre.

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05
För ett år sedan var Jakob Nylund   ordförande för UK och nu valdes han till vice ordförande.

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10