– Jag vill visa att kyrkan har mitt ansikte också, inte bara biskopens, säger Laura Leipakka.
– Jag vill visa att kyrkan har mitt ansikte också, inte bara biskopens, säger Laura Leipakka.

Kyrkan behöver lyssna på millennialerna innan det är för sent

GENERATION Y.

– När man frågar millennialer vad de vill att kyrkan ska göra svarar många: Vi vill inte ha något av kyrkan, det räcker att kyrkan finns där. Vi kan komma om det är någon kris eller om vi vill gifta oss, säger Laura Leipakka.

8.7.2021 kl. 06:00

– Millennialerna är en intressant generation, olik vår föräldrageneration och de äldre generationerna. Världen har förändrats mycket under min livstid, konstaterar Laura Leipakka, Helsingforsbo som som jobbar med ett projekt i Esbo kyrkliga samfällighet om millennialernas plats i kyrkan.

Till millennialerna räknas vanligtvis personer födda mellan 1980 och 1996, människor som i dag är mellan 40 och 25 år. I Esbos projekt räknar man med en något större grupp, personer mellan 20 och 40 år.
Tidigare har många hört till kyrkan för att det hör till, men den här generationen är van att välja själv och inte bara följa traditionerna.

Kyrkans senaste fyraårsrapport visade att i synnerhet kvinnliga millennialer lämnar kyrkan – och att de ofta gör det för att de ser kyrkan som en patriarkal institution som inte delar deras värderingar.
Leipakka kunde själv ha varit en av dem, men sedan hon började jobba i kyrkan har hon förstått att hennes plats är här.
– Om jag vill förändra saker måste jag göra det inifrån. Jag är medlem och tror på Gud. Att inte vara medlem skulle inte påverka min tro, men jag tror att gemenskap är viktigt.

Inom projektet försöker hon och de andra involverade bygga en bro mellan kyrkan och millennialerna.
– Det är viktigt att lyssna på den här generationen. Om de lämnar kyrkan och inte tar med sig sina barn till kyrkan har vi ingen kyrka i framtiden.

Fokus ligger ändå inte på att upprätthålla ett visst medlemsantal.
– Motivationen för vårt jobb i kyrkan kan inte vara att vi vill ha medlemmar utan att vi är närvarande och har en mening i människors liv – om än inte i allas liv. Millennialerna har en plats i kyrkan och vi vill ge dem den här möjligheten att leva sitt andliga liv.

Teologi kändes mångsidigt

Laura Leipakka har aldrig kunnat peka ut ett tillfälle när hon hittade Gud.
– Det började med barnatron, sedan gick jag skriban och den var lätt att ta till sig.

Efter gymnasiet hade hon egentligen tänkt studera spanska, men eftersom det inte ordnades någon intagning det året fick hon tänka om. Studiehandledaren hade en broschyr om studier i teologi och hon tyckte att det lät som ett mångsidigt ämne som innehöll både språk och historia.
– Men efter ett års studier tänkte jag: nej, jag vill inte bli präst. Allt kändes så överväldigande – den systematiska teologin erbjuder så många olika sätt att tänka. Jag tänkte också att om jag ska bli präst måste jag vara på ett visst sätt.

Hon fortsatte ändå studera teologi på grund av ämnets mångsidighet. Efter examen och några år i Luxemburg och Paris återvände hon till Helsingfors.
– När jag blev klar med mina studier tänkte jag att jag aldrig ska jobba i kyrkan. Men livet hände. Jag hittade min plats och har tänkt att det kanske var Gud, för jag vet att det inte är självklart att få jobb med teologutbildning inom vår kyrka om man inte är präst.

Även om millennialerna inte längre upplever kyrkan som relevant har de stora livsfrågorna inte försvunnit någonstans. Men många upplever att kyrkans sätt att uttrycka sig inte längre känns relevant.
– Vi vill hitta nya sätt att säga att Gud älskar alla. Vad betyder de orden i praktiken?

För många är det exempelvis viktigt att vi talar inkluderande om sexuella minoriteter.
– Kyrkan säger att dörren är öppen för alla, men är den verkligen det? Kyrkans problem är ofta att den säger en sak men gör en annan.
En annan sak som borde tas seriöst är klimatförändringen.
– Men jag hör inte att den tas tillräckligt seriöst i vår kyrka. Jag vill inte att vi är den generation som förstör allt.

Vi kan komma om det är kris
Kyrkan är fortfarande viktig i samhället och det den säger har fortfarande mening, men Leipakka tror inte att det kommer att fortsätta så länge till.
– Kyrkan borde uttala sig, men problemet är att den inte riktigt vet vem som har mandat att göra det, förutom ärkebiskopen.

På ena sidan står kyrkan med sina dogmer, på den andra står människor som upplever att Gud finns, men inte är säkra på att Gud finns just i kyrkan. Det är de här båda lägren som behöver närma sig varandra och prata mera med varandra.
– Jag brukade vara ganska blyg att säga saker trots att jag studerat teologi. Men i och med det här projektet tänker jag att jag som millennial kvinna bosatt i Helsingfors får uttala mig. Jag vill visa att kyrkan har mitt ansikte också, inte bara biskopens.

Även om hon själv både hör till och jobbar inom kyrkan erkänner hon att också hon upplever tröskeln hög för att gå till kyrkan för att diskutera livsfrågor.
– Men vi kunde ta exempel av sjukhus- och studentprästerna. De jobbar på platser där de hela tiden måste motivera varför de är där. Vi kan inte ta vår plats i människors liv för given.

I och med coronapandemin har många funderat mer än vanligt över existentiella frågor. Det här är också en sak som framkommit i kyrkans fyraårsrapport, där många lyft fram att det är viktigt att vara medlem eftersom kyrkan hjälper människor.
– Det här är en väckarklocka för kyrkan: Vi har en plats och människor vill höra oss – men är vi där? Vi behöver vara i dialog med människor och med samhället hela tiden, och jag tror inte att vi är det tillräckligt ofta.

När något händer som vi aldrig trodde skulle hända, då är det ofta till kyrkan vi vänder oss. Kyrkan är proffs när det gäller sorg, död och starka känslor.
– När man frågar millennialer vad de vill att kyrkan ska göra svarar många: Vi vill inte ha något av kyrkan, det räcker att kyrkan finns där. Vi kan komma om det är någon kris eller om vi vill gifta oss. Det här är egentligen ett ganska katolskt sätt att tänka, att kyrkan finns där och gör sin heliga grej.

Erika Rönngård


Kokonåsen i Borgå är välbekant för Mats Lindgård. Här sköter han sin kondition.

kyrkoherdar. När Mats Lindgård i tiden besvärade sig över hur domkapitlet placerade präster i förslagsrum inför domprostvalet resulterade det i en period som blev den tuffaste i hans liv. I dag är han en chef som tror på att förankra beslut grundligt innan han genomför något. 3.8.2022 kl. 17:08
Kantors- och prästparet Eeva-Stiina och Paula Lönnemo vill se kyrkan ta ett mera ansvarsfullt grepp om sina skogar.

KYRKANS SKOGAR. Okunnigheten om hur man ekologiskt hållbart sköter skog är stor i kyrkan, anser präst- och kantorsparet Paula och Eeva-Stiina Lönnemo. Därför vill de se mera fredning, och mera av det nya, kontinuerliga skogsbruket. 1.8.2022 kl. 12:53
– Jag har själv varit entusiastisk för skogsbruk utan kalhyggen, säger Carl-Johan Jansson. Men det fungerar inte.

KYRKANS SKOGAR. Skogsbruksveteranen Carl-Johan Jansson i Raseborg är skeptisk till det nya kontinuerliga skogsbruket. Domkapitlet i Borgå har bett honom om argument mot den nya metoden. 1.8.2022 kl. 16:11
Sophie Törnqvist från Kerko by i norra Borgå tycker om att vara social och få nya vänner. Domkyrkoförsamlingens läger Pellinge 1 har varit en upplevelse, säger hon.

konfirmation. I Borgå går 85 procent av årsklassen i Domkyrkoförsamlingens konfirmandundervisning, och Borgå "exporterar" hjälpledare. Men för allt flera konfirmander är kyrkans termer nya och främmande. Som Guds Lamm eller Kristus Frälsaren, säger lägerprästen Elefteria Apostolidou. 29.7.2022 kl. 16:00
Rebecka Stråhlman arbetar med den åldersgrupp som allra mest skriver ut sig ur kyrkan – något årtionde efter konfirmationen.

unga vuxna. Rebecka Stråhlman jobbar med den åldersgrupp som allra mest skriver ut sig ur kyrkan, något årtionde efter skriban. 1.8.2022 kl. 16:34
Ingrid Mutai och Olivia Franck (i telefonskärmen) vill lyfta 
sekundär traumatisering på bordet.

SEKUNDÄR TRAUMATISERING. Att känna empati är viktigt för dem som jobbar med att möta människor med trauma. Då de känner empatitrötthet eller har svårt att släppa tanken på klientens berättelse har dedrabbats av sekundär traumatisering. 24.7.2022 kl. 19:03
Mao Lindholm fascineras av rövaren på korset bredvid Jesus. – Och Jesus omedelbara löfte åt honom om evigt liv. Det är så hisnande stort att det inte går att fatta.

ANDETAG. Språket har en helt central betydelse i Mao Lindholms tillvaro. – Djupt allvar och smågalen humor tvinnar ihop sig till ord och meningar, ibland nästan obegripliga även för mig själv, säger Mao som bloggar på Kyrkpressens sajt. 24.7.2022 kl. 19:13
Katolska Sara Torvalds tycker att ekumenik är lärorikt men att den katolska kyrkan också har varit för en mängd "fördomar och tjafs". Hon är sedan 2021 ordförande för Ekumeniska rådets arbete på svenska i Finland.

profilen. Det finns mycket att lära sig av ekumeniken. Men Sara Torvalds som är ordförande för Ekumeniska rådets finlandssvenska arbete gillar som katolik sin egen kyrkas kontinuitet och tradition. 22.7.2022 kl. 15:00
Olav Jern anser att både Kyrkostyrelsen och domkapitlen har för stor makt. Men han är å andra sidan nöjd med att kyrkan har en tydlig beslutsstruktur

KYRKANS FÖRVALTNING. Stat och kommun har förenklat sin förvaltning. Men den utvecklingen har inte nått kyrkan. Den uppfattningen har Olav Jern i Vasa. 22.7.2022 kl. 08:00
– Jag tror att om jag var kyrkoherde skulle jag försöka hindra allt utflöde. Jag skulle tänka: jag låter ingen lämna församlingen utan att veta varför, säger Edgar Vickström. Han saknar uttalade mål i kyrkan.

KYRKANS FRAMTID. För ett år sedan blev Edgar Vickstöm präst efter en lång karriär bland annat som bankdirektör. Ett år senare är han förbryllad och lite bekymrad. En kyrka som handskas med personal, tid och pengar borde våga tänka på effektivitet. Men varför vet kyrkan inte ens om den har ett mål? 20.7.2022 kl. 19:12
Christina Roberts och Göta Alm-Ellingsworth vill återuppliva traditionen kring åländska Lumparlands brudkrona.

BRÖLLOP. I mitten på 50-talet bestämde sig Lumparlands marthor att skramla ihop till en brudkrona till kommunens flickor. Till det behövdes 200 gram silver och 13 000 mark. Men när man ville skänka den till församlingen sade dåvarande pastorn nej tack. Några årtionden senare hittade den ändå till kyrkans förvar. Nu har den dammats av för en historisk tillbakablick. 21.7.2022 kl. 15:00
Kyrkpressens enkät bland förtroendevalda i Borgå stift visar att ungefär en tredjedel tycker att kyrkoherden har för stor makt. Det tycker också de erfarna beslutsfattare Kyrkpressen talat med.

beslutsfattande. I början av juni sände Kyrkpressens redaktion iväg en enkät till alla församlings- och kyrkorådsmedlemmar i Borgå stift, och fick in 180 svar. En av frågorna lydde så här: Kyrkans lagstiftning ger kyrkoherden en stor roll i församlingens beslutsfattande. Tycker du att den är för stor? 6.7.2022 kl. 17:41
My Ström saknar känslan av att höra hemma. – Risken är nu, när jag testar på Sverige igen, att jag kommer ha samma känsla av att inte höra hemma.

Personligt. – Och sen låta sig slukas av dem innan man kan komma upp till ljuset igen, säger My Ström. 7.7.2022 kl. 19:58
Pilgrimsprästen Maria Widén i samtal med Stefan Edman.

Franciskusfest. Sedan år 1979 har den ekumeniska Franciskusfesten firats på Kökar den första helgen i juli. Se foton från årets fest! 3.7.2022 kl. 19:41
Bjarne Boije på sin hundraårsdag 2021

Nekrolog. Bjarne Boije somnade in den 19 juni, mätt på livet, 101 år och två månader gammal. 1.7.2022 kl. 15:54

Kokonåsen i Borgå är välbekant för Mats Lindgård. Här sköter han sin kondition.

kyrkoherdar. När Mats Lindgård i tiden besvärade sig över hur domkapitlet placerade präster i förslagsrum inför domprostvalet resulterade det i en period som blev den tuffaste i hans liv. I dag är han en chef som tror på att förankra beslut grundligt innan han genomför något. 3.8.2022 kl. 17:08
Kantors- och prästparet Eeva-Stiina och Paula Lönnemo vill se kyrkan ta ett mera ansvarsfullt grepp om sina skogar.

KYRKANS SKOGAR. Okunnigheten om hur man ekologiskt hållbart sköter skog är stor i kyrkan, anser präst- och kantorsparet Paula och Eeva-Stiina Lönnemo. Därför vill de se mera fredning, och mera av det nya, kontinuerliga skogsbruket. 1.8.2022 kl. 12:53
– Jag har själv varit entusiastisk för skogsbruk utan kalhyggen, säger Carl-Johan Jansson. Men det fungerar inte.

KYRKANS SKOGAR. Skogsbruksveteranen Carl-Johan Jansson i Raseborg är skeptisk till det nya kontinuerliga skogsbruket. Domkapitlet i Borgå har bett honom om argument mot den nya metoden. 1.8.2022 kl. 16:11
Sophie Törnqvist från Kerko by i norra Borgå tycker om att vara social och få nya vänner. Domkyrkoförsamlingens läger Pellinge 1 har varit en upplevelse, säger hon.

konfirmation. I Borgå går 85 procent av årsklassen i Domkyrkoförsamlingens konfirmandundervisning, och Borgå "exporterar" hjälpledare. Men för allt flera konfirmander är kyrkans termer nya och främmande. Som Guds Lamm eller Kristus Frälsaren, säger lägerprästen Elefteria Apostolidou. 29.7.2022 kl. 16:00
Rebecka Stråhlman arbetar med den åldersgrupp som allra mest skriver ut sig ur kyrkan – något årtionde efter konfirmationen.

unga vuxna. Rebecka Stråhlman jobbar med den åldersgrupp som allra mest skriver ut sig ur kyrkan, något årtionde efter skriban. 1.8.2022 kl. 16:34