Att blir pappa var en större omställning än jag någonsin hade tänkt mig, säger Erik Abbor.

Erik Abbor: "Jag tror faktiskt inte jag var redo att bli pappa när jag var 25 år"

Papparoll.

För Erik Abbor tog det flera år att landa i rollen som pappa.

21.7.2021 kl. 08:00

Erik Abbor är pappa till två barn, man till sin fru Lina Abbor, försäljare till yrket, han tävlar i kroppsbygge och är månskensbonde med hemman i Kronoby.

– Jag är en person som trivs med att ha många järn i elden, helt enkelt.

Erik och Lina träffades på Kyrkans Ungdoms sommarsatsning för unga, ”KUng” 2013.

– Vi fattade snabbt tycke för varandra och snart sällskapade vi. Vi förlovade oss samma år och gifte oss följande höst.

De blev föräldrar 2016.

– Det var en större omställning än jag någonsin hade tänkt mig. Jag har alltid vetat att jag vill ha barn, men det var inte vad jag tänkt mig.

När man kommer hem från BB med en litet knyte blir inget som förut. Det fick Erik snart märka.

– Jag har alltid haft mycket på gång. Jag är en person som inte behöver så mycket egen tid. Jag har sportat, sysslat med musik, fiskat och jagat.

Erik stortrivs bland människor.

– Det blev så abrupt att kapa av allt som jag njuter av och sätta ner så mycket energi och tanke på barnet. För mig var det en stor sorg. I min kompiskrets var jag dessutom en av de första som fick barn.




Erik vill vara öppen med sina svårigheter att anpassa sig till faderskapet.

– Jag tycker att det är viktigt att prata om det. Det är svårt att vara förälder. Jag känner att jag har gett upp oerhört mycket. Samtidigt kan jag ju inte tänka mig något annat heller än att vara de här ljuvliga barnens pappa.

Ibland har Erik frågat sig varför han och hans fru inte väntade lite med att få barn.

– Men att få barn var en längtan som vi båda hade och då var det ändå det bästa beslutet.


Tron som en naturlig gåva

Familjen Abbor bor på en idyllisk plats i Erik Abbors hemby Hopsala.

– Vi hade aldrig tänkt flytta till Hopsala. Men när ett hus blev till försäljning, bara några stenkast från gården där jag är uppvuxen, gick vi på en visning.

Erik och Lina köpte huset.


– Jag jobbar i Karleby och Lina har just fått jobb i Jakobstad. Vi trivs väldigt bra i Kronoby och med med huset.

Erik har en stark kristen övertygelse.

– Jag fått tron som en naturlig gåva hemifrån. Jag upplever att min barnatro sitter djupt rotad. Fast jag ifrågasatt tron har den är ändå varit väldigt nära.

När Erik var barn tog hans föräldrar med honom och hans två äldre systrar till kyrkan och på väckelserörelsen Kyrkans Ungdoms evenemang.

– Jag har aldrig känt mig tvingad att vara med i kristna sammanhang. Jag såg tidigt att mina föräldrar brann för kyrkan. Jag har alltid känt mig hemma i de kristna kretsarna.


Saknar ett andligt hem

För tillfället känner Erik sig lite vilsen i tron.

– Ända sedan vi flyttade från Helsingfors, där Lina jobbade ett år, har vi haft svårt att hitta en kristen plats där vi trivs. Just nu saknar vi ett andligt hem.

Familjen har gått i olika församlingar, men inte hittat någon de trivs i.

– Det känns ganska avlägset att tänka oss att vi skulle gå i en traditionell gudstjänst i den här livssituationen. Det är svårt att hitta sin plats som ny i en församling med två små barn.

När Erik och Lina bodde i Helsingfors var de aktiva i Petrus församling.

– Jag är rastlös till min natur. I Petrus fick jag genast en roll som lovsångsledare. Min uppgift var också att coacha yngre personer i teamet.





Sedan Erik och Lina flyttade till Österbotten upplever han att han står på stället med sitt trosliv.

– Jag skulle gärna tagit emot dig och berättat att ”Gud talade till mig imorse så att fönsterna bara skakade!”.

Just nu är Eriks fru Lina mera drivande i frågan om var deras andliga hem kommer att bli.

– Jag är väldigt tacksam för Lina. Men också jag är skyldig min familj, inte bara mig själv, att hitta en andlig plats och ett sammanhang där vi trivs och kan ta emot utmaningar.

Christa Mickelsson


betraktat. Kanske kan vi, på samma sätt som den lame mannens vänner, bära fram oss själva och varandra inför Gud? 6.10.2024 kl. 14:06

POLARISERING. Att tycka om människor som delar våra värderingar är naturligt, och det kan vara riktigt bra för samhället! Men om vi börjar tycka allt mer illa om ”de andra”, de som inte är, eller tycker, som oss. Då polariseras vi. Forskarnas råd för att inte bli så svartvit: umgås med någon som inte tycker som du. Ni behöver inte omvända varandra. 4.10.2024 kl. 20:22

Personligt. När Tove Uvemo Söderbäck var tonåring hade hon inte tid att bli konfirmerad. När hon senare i livet tog tag i saken förändrade det hennes livsbana. Nu studerar hon för att bli diakon. 3.10.2024 kl. 13:53

kallelse. När Fanny Sjölind var föräldraledig för tre år sedan insåg hon vad hennes kallelse var: Att kombinera tron och sången. – Och att följa Guds vilja i det vardagliga och att använda de gåvor jag fått. 2.10.2024 kl. 19:28

PANIKÅNGEST. Han vet precis när det började. Han var 23 år och det var några dagar efter att han och hustrun Maria gift sig. De skulle äta middag vid en restaurang vid Replotbron. 1.10.2024 kl. 21:36

LIKABEHANDLINGSFRÅGOR. Sedan 2021 har Borgå stift haft två kontaktpersoner för jämställdhets- och likabehandlingsfrågor. Sini Aschan är en av dem. 1.10.2024 kl. 10:00

kyrkostyrelsen. Upp till 40 av 190 anställda i kyrkans centralförvaltning kan få sluta inom de närmaste åren. Ge över jobbet med material- och idéstöd till stiften först av allt, föreslår en kritisk rapport. 30.9.2024 kl. 10:00

SANKT OLAV OSTROBOTHNIA. Arbetet med att utveckla pilgrimsleden Sankt Olav Ostrobothnia har inte tagit slut, även om biskop Bo-Göran Åstrand nu invigt både leden och pilgrimscentret i Trefaldighetskyrkan i Vasa. 28.9.2024 kl. 18:38

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Borgå stift kommer att få två nya präster i slutet av oktober. Bland annat det meddelar domkapitlet i Borgå stift. 27.9.2024 kl. 17:51

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Jan Nygård blir ny tillförordnad kyrkoherde i Larsmo. Domkapitlet har förordnat Nygård att efterträda Max-Olav Lassila som går i pension. 27.9.2024 kl. 17:26

KYRKHELG NORD. Kyrkhelg Nord är kaffe, glass och vänner. Men också Ray Baker som både ursäktar och uppmuntrar konservativa kristna. Det övergripande temat under årets kyrkhelg kan sammanfattas som ”anpassa er inte”. 26.9.2024 kl. 11:05

podcast. Bröllopskollektivet varvar snack om estetik och fix med reflektioner kring relationer. – Att man bråkar betyder inte att man har ett dåligt förhållande, utan att man har ett förhållande, säger Saara Schulman. 25.9.2024 kl. 17:10

KYRKHELG NORD. Då Ray Baker tar till orda under inledningsmötet av Kyrkhelg Nord ger han kängor åt såväl Mark Levengood som bibeltrogna konservativa kristna. 20.9.2024 kl. 21:10

HAVSNÄRA. Äventyrslusten och kärleken till havet har fått Mikael Hagman att korsa Kvarken i sin öppna båt när han pendlar till jobbet i Umeå. – Jag tycker om spänning i livet och sommartid är arbetsresorna mina utflykter, säger han. 19.9.2024 kl. 13:40

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsens tjänstemän fick rapp: Uppmanades snabba på omställningen för att banta ner gruppen av dyra centrala ämbetsverk inom kyrkan. Esbobiskopen Kaisamari Hintikka övervakar arbetet. 18.9.2024 kl. 16:20

Personligt. För Matte Fontell var hans stamning och hans överaktivitet en skam – men också en källa till kreativitet. – Jag var livlig och överaktiv, men jag hade också tusen bilder och berättelser i huvudet. 20.2.2025 kl. 18:53

PRÄSTBRIST. På vissa orter är det svårt att hitta kyrkoherdar. Prästvikarier är det också brist på. Notarie Linus Stråhlman vid domkapitlet i Borgå tror att pengar kunde vara ett lockbete i jakten på kyrkoherdar. – Man tror kanske att det är ett heligt jobb att vara präst, men lönen spelar helt klart en roll. 20.2.2025 kl. 12:00

Personligt. – Jag tror att vår tid på jorden handlar om att lära oss att älska. Att vara så goda vi kan. Jag tycker att vi borde vara mer ödmjuka inför vad det innebär att vara människa, säger skådespelaren Anna Hultin. 18.2.2025 kl. 10:13

PULS. Det har gått ett halvt år sedan de aktiva i det karismatiska lekmannakonceptet Puls lade ner i Petrus församling i Helsingfors och gick sin väg. Kyrkpressen tittar på vad som hände sedan. 17.2.2025 kl. 19:00

litteratur. Då Emma Ahlgren skriver fiktion är det roligt, absurt, vasst och mörkt. Men hon påminner om att det i verkligheten finns hjälp mot mörker. Det finns terapi och medicin. Och djur. Och ibland också Gud. 14.2.2025 kl. 13:37