Mikael Lindfelt: "Vaccinerna har blivit ett signalvärde för något annat viktigt i livet"

forskning.

När Mikael Lindfelt och hans forskarkollegor började forska om attityder till vaccination för fem år sedan hade de ingen aning om hur aktuell deras forskning skulle komma att bli.

22.6.2021 kl. 09:00

Vad försöker ni ta reda på?

– Vi forskar inte i vacciner, utan i attityder kring dem. Vårt projekt är ett samarbete mellan teologisk livsåskådningsforskning och psykologi.

– Som teologer är vi intresserade av varför frågor om hälsa och hur man bäst tar ansvar för sin hälsa blivit så viktiga. Vaccinerna har blivit ett signalvärde för något annat viktigt i livet. De kopplas ihop med frågor om föräldraansvar, om tillit och om hur samhället är konstruerat.

Vad är det med vaccin som oroar folk?

– Vaccinernas trygghet och om vi vet vad de verkligen innehåller. Vissa är rädda för nålar och just nu är många rädda för biverkningar.

Vacciner är förebyggande hälsovård. Det är enklare att förebygga sjukdomar som kan få allvarliga följder än att vårda de insjuknade.

– Då blir frågan om man litar på det medicinska etablissemanget så mycket att man – trots att man inte har symptom – tar vaccin för en sjukdom som man kanske inte ens känner till. Det blir en spänning mellan individen och samhället – vaccintäckningen förutsätter ett kollektivt ansvar som kan ställas mot det personliga ansvaret för den egna hälsan och barnens hälsa.

Varifrån kommer misstron mot myndigheterna?

– I de nordiska länderna har den stora majoriteten tilltro till myndigheterna. Men myndigheterna är inte felfria, de kan också göra misstag. Myndigheternas agerande när det upptäcktes att vi har ett hundratal människor i Finland som insjuknat i narkolepsi efter vaccination mot svininfluensa lever fortfarande starkt i människors minnen.

– En del av utmaningen är hur allmänheten uppfattar vetenskapen och processerna nu under pandemin, när både vetenskapen och myndigheterna varit tvungna att säga: vi vet inte. Men det är precis det som vetenskapen ska göra, för det finns inte forskning på det ännu – tyvärr.

Hur ska man bemöta den som är skeptisk?

– Inom vårt forskningsprojekt räknar vi med två grupper. En mycket liten men högljudd grupp vaccinkritiker, ofta också pandemiförnekare, och en något större grupp av människor som är tveksamma till vaccin av olika anledningar. Den senare gruppen kan man lägga fram argument inför.

– Forskningen ska inte gå in i diskussion med den som tvekar – vi är mera intresserade av att det finns ett sånt här fenomen. Vi jobbar med att ta fram material som kan användas av de yrkesgrupper som ska föra de här samtalen.

– Den oro som förknippas med vacciner måste tas på allvar, och samtidigt måste man förstå att alla inte oroar sig för samma sak. Därför är det väldigt viktigt att myndigheterna lyssnar på alls slags oro och tar den på allvar.

Har pandemin påverkat människors syn på vaccin?

– Attityderna har blivit positivare. Nu kommer sjukdomen så nära att kopplingen mellan vaccinet och det man skyddar sig mot blir tydlig. Man förstår att det inte är trevligt att leva i ett samhälle som är stängt.

– En insikt som vi teologiska livsåskådningsforskare ganska länge har fört fram är att vi i vårt samhälle vaggats in i en massa trygghetsföreställningar om att livet går att kontrollera. Men den känslan är rejält skakad nu.

Mikael Lindfelt sommarpratar om vaccinattityder, vaccinskeptiker, fakta och åsikter i Radio Vega den 1.7.

Uppdaterad 23.6 kl. 11.20 med information om Mikael Lindfelts sommarprat.

Text: Erika Rönngård
Foto: Satu Karmavalo, Studio Koo Photography


andreaskyrkan. Ifol scoutade fotbollsklubben HJK Nils Svensson på en match i Ettan i Sverige. Ett år senare är han med i ungdomsledarteamet i Andreaskyrkan i Helsingfors. 12.10.2023 kl. 12:00

SOMMARREPRISEN 2024. De allra flesta kvinnor måste någon gång ta ett beslut, annars tar livet det åt en. Ellen Strömberg skrev en roman på det temat och hamnade samtidigt in i en utmattning. 22.7.2024 kl. 10:00

LEDIGA TJÄNSTER. Johannes församling i Helsingfors vill anställa en citykaplan, som särskilt ska arbeta med den åldersgrupp som har en svag relation till församlingen. 11.10.2023 kl. 16:09

Svenska kyrkan. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Sverige. – – – Den svenska kyrkoherden är allt oftare både andlig herde och daglig chef i stora "superpastorat" i Svenska kyrkan. Henrik Törnqvist blev kyrkoherde för en nyfusionerad storförsamling i Trollhättan. 9.10.2023 kl. 16:32

kyrkoherdar. Den finländska kyrkoherdens roll och makt i församlingen är ett stående tema. Därför tittade Kyrkpressen på hur deras kolleger i tre andra nordiska länder, Henrik, Erik och Louise jobbar. 10.10.2023 kl. 18:24

den norske kirke. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Norge. – – – Den norska kyrkoherden jobbar i en kyrka som söker sina former efter att ha slutat vara statskyrka 2012. Soknepresten är en av medlemmarna i församlingsrådet. Men chef på församlingskansliet är en "daglig leder", inte prästen. 9.10.2023 kl. 16:36

FOLKEKIRKEN I DANMARK. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Danmark. – – – Den danska kyrkoherden är traditionellt präst i en enprästförsamling i ett "sogn" som kan vara mycket litet. Sognepræsten är inte förman för församlingens anställda. Louise Britzes telefon i Köpenhamns förorten Nørrebro ringer dygnet runt ändå. 9.10.2023 kl. 16:34

film. Filmen Jesus Revolution, som skildrar Jesusfolket inom hippierörelsen på sextio-och sjuttiotalen i Kalifornen, har fyllt biografsalongerna i Sverige och USA. Nu går den i Finland där Caj Höglund plötsligt fann sig engagerad i distributionen av filmen. 9.10.2023 kl. 12:05

KVINNA OCH PRÄST. På andra försöket lyckades församlingsrådet i Karleby svenska församling enas om ett utlåtande till domkapitlet i Borgå stift gällande Annica Smeds förordnande som församlingspastor till församlingen. Nu föreslår man att förordnandet blir tidsbestämt till två år och beslutet kom efter omröstning där rösterna föll 9-3. 6.10.2023 kl. 10:25

jakobstad. Annika Holm hade glömt hur man gör då man stillar sig. I dag är hennes vardag lika stressig som förr, men hon har hittat små stunder av andakt. 22.9.2023 kl. 10:35

REGERINGSPROGRAMMET. Ärkebiskop Tapio Luoma kommenterar i ett ställningstagande den senaste tidens diskussion om de förslag till lagändringar som regeringen gjort. – Kyrkan inte får tiga om fattigdomen i samhället, säger han. 4.10.2023 kl. 15:38

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Karl af Hällström, Yvonne Terlinden och Markus Weckström söker kyrkoherdetjänsten i Karis-Pojo svenska församling. Det blir församlingsmedlemmarna som får välja herde. 2.10.2023 kl. 13:25

TILLGÄNGLIGHET. Då Claus Terlinden säger ”min församling” syftar han på alla människor med intellektuell funktionsnedsättning inom Borgå stift. I den församlingen är tomt prat överflödigt och vänskap avgörande. 29.9.2023 kl. 13:18

FLYGPLATSPRÄST. Flygplatsprästen Hanna Similä arbetar där många människor går genom gaten och porten till någonting nytt. Eller kommer hem igen. 26.10.2023 kl. 19:00

KVINNA OCH PRÄST. Domkapitlet i Borgå väntade inte på ett utlåtande från församlingen, efter att församlingsrådet bromsade pappret. Rådsmedlemmar i Karleby upplever sig "överkörda" efter domkapitlets resoluta beslut att förordna Annica Smeds. 28.9.2023 kl. 15:05

Personligt. För Matte Fontell var hans stamning och hans överaktivitet en skam – men också en källa till kreativitet. – Jag var livlig och överaktiv, men jag hade också tusen bilder och berättelser i huvudet. 20.2.2025 kl. 18:53

PRÄSTBRIST. På vissa orter är det svårt att hitta kyrkoherdar. Prästvikarier är det också brist på. Notarie Linus Stråhlman vid domkapitlet i Borgå tror att pengar kunde vara ett lockbete i jakten på kyrkoherdar. – Man tror kanske att det är ett heligt jobb att vara präst, men lönen spelar helt klart en roll. 20.2.2025 kl. 12:00

Personligt. – Jag tror att vår tid på jorden handlar om att lära oss att älska. Att vara så goda vi kan. Jag tycker att vi borde vara mer ödmjuka inför vad det innebär att vara människa, säger skådespelaren Anna Hultin. 18.2.2025 kl. 10:13

PULS. Det har gått ett halvt år sedan de aktiva i det karismatiska lekmannakonceptet Puls lade ner i Petrus församling i Helsingfors och gick sin väg. Kyrkpressen tittar på vad som hände sedan. 17.2.2025 kl. 19:00

litteratur. Då Emma Ahlgren skriver fiktion är det roligt, absurt, vasst och mörkt. Men hon påminner om att det i verkligheten finns hjälp mot mörker. Det finns terapi och medicin. Och djur. Och ibland också Gud. 14.2.2025 kl. 13:37