Mikael Lindfelt: "Vaccinerna har blivit ett signalvärde för något annat viktigt i livet"

forskning.

När Mikael Lindfelt och hans forskarkollegor började forska om attityder till vaccination för fem år sedan hade de ingen aning om hur aktuell deras forskning skulle komma att bli.

22.6.2021 kl. 09:00

Vad försöker ni ta reda på?

– Vi forskar inte i vacciner, utan i attityder kring dem. Vårt projekt är ett samarbete mellan teologisk livsåskådningsforskning och psykologi.

– Som teologer är vi intresserade av varför frågor om hälsa och hur man bäst tar ansvar för sin hälsa blivit så viktiga. Vaccinerna har blivit ett signalvärde för något annat viktigt i livet. De kopplas ihop med frågor om föräldraansvar, om tillit och om hur samhället är konstruerat.

Vad är det med vaccin som oroar folk?

– Vaccinernas trygghet och om vi vet vad de verkligen innehåller. Vissa är rädda för nålar och just nu är många rädda för biverkningar.

Vacciner är förebyggande hälsovård. Det är enklare att förebygga sjukdomar som kan få allvarliga följder än att vårda de insjuknade.

– Då blir frågan om man litar på det medicinska etablissemanget så mycket att man – trots att man inte har symptom – tar vaccin för en sjukdom som man kanske inte ens känner till. Det blir en spänning mellan individen och samhället – vaccintäckningen förutsätter ett kollektivt ansvar som kan ställas mot det personliga ansvaret för den egna hälsan och barnens hälsa.

Varifrån kommer misstron mot myndigheterna?

– I de nordiska länderna har den stora majoriteten tilltro till myndigheterna. Men myndigheterna är inte felfria, de kan också göra misstag. Myndigheternas agerande när det upptäcktes att vi har ett hundratal människor i Finland som insjuknat i narkolepsi efter vaccination mot svininfluensa lever fortfarande starkt i människors minnen.

– En del av utmaningen är hur allmänheten uppfattar vetenskapen och processerna nu under pandemin, när både vetenskapen och myndigheterna varit tvungna att säga: vi vet inte. Men det är precis det som vetenskapen ska göra, för det finns inte forskning på det ännu – tyvärr.

Hur ska man bemöta den som är skeptisk?

– Inom vårt forskningsprojekt räknar vi med två grupper. En mycket liten men högljudd grupp vaccinkritiker, ofta också pandemiförnekare, och en något större grupp av människor som är tveksamma till vaccin av olika anledningar. Den senare gruppen kan man lägga fram argument inför.

– Forskningen ska inte gå in i diskussion med den som tvekar – vi är mera intresserade av att det finns ett sånt här fenomen. Vi jobbar med att ta fram material som kan användas av de yrkesgrupper som ska föra de här samtalen.

– Den oro som förknippas med vacciner måste tas på allvar, och samtidigt måste man förstå att alla inte oroar sig för samma sak. Därför är det väldigt viktigt att myndigheterna lyssnar på alls slags oro och tar den på allvar.

Har pandemin påverkat människors syn på vaccin?

– Attityderna har blivit positivare. Nu kommer sjukdomen så nära att kopplingen mellan vaccinet och det man skyddar sig mot blir tydlig. Man förstår att det inte är trevligt att leva i ett samhälle som är stängt.

– En insikt som vi teologiska livsåskådningsforskare ganska länge har fört fram är att vi i vårt samhälle vaggats in i en massa trygghetsföreställningar om att livet går att kontrollera. Men den känslan är rejält skakad nu.

Mikael Lindfelt sommarpratar om vaccinattityder, vaccinskeptiker, fakta och åsikter i Radio Vega den 1.7.

Uppdaterad 23.6 kl. 11.20 med information om Mikael Lindfelts sommarprat.

Text: Erika Rönngård
Foto: Satu Karmavalo, Studio Koo Photography


Samhälle. Finska Missionssällskapets julinsamling går i år till att förbättra barnens välfärd på olika håll i världen. 27.12.2010 kl. 00:00

Kultur. Läs Kyrkpressens julnovell skriven av Mats Fontell 25.12.2010 kl. 00:00

Nina Österholm. Läs biskopens julhälsning till stiftet 24.12.2010 kl. 00:00

Människa. Nyligen var han i Sri Lanka, Kenya och Togo. De följande resorna går till USA, Kuba och Pakistan. 23.12.2010 kl. 00:00

Människa. Maria Björkgren- Vikström är sig själv också som biskopsfru. Hon umgås gärna med gäster i biskopsgården men önskar mer tid på tu man hand med sin man under det kommande året. 23.12.2010 kl. 00:00

Människa. Sedan 1961 har Ingmar Härtull gått i julottan varje juldagsmorgon – och alltid i olika kyrkor. 23.12.2010 kl. 00:00

Kyrka. Inge mer glitter och blingbling, tack! Så här till julen skulle jag bara vilja känna mig trygg och få lite lugn och ro, både hemma och i världen. 23.12.2010 kl. 00:00

Ledare. Du är ett barn som ligger på ett jordgolv. Du fryser om vi inte griper in. 23.12.2010 kl. 00:00

Människa. Om vi äter rätt mår vi själva och hela samhället bättre, anser Kenneth Oker-Blom. 21.12.2010 kl. 00:00

Samhälle. Religionsundervisningen får tillsvidarebehålla sina elva årsveckotimmar. Hur det blir under nästa regering vet ingen. 21.12.2010 kl. 00:00

Kyrka. Jeppo, Munsala och Nykarleby församlingar slås samman år 2013. Det rekommenderar domkapitlet i Borgå i sitt utlåtande från förra veckan. 20.12.2010 kl. 00:00

Kyrka. Den lutherska kyrkan och de två metodistsamfunden i vårt landundertecknade ett gemensamt avtal förra veckan i Kristuskyrkan i Helsingfors. 20.12.2010 kl. 00:00

Kyrka. På adressen joulukirkko.fi kan man gå in och skapa julstämning då det passar för en själv. 19.12.2010 kl. 00:00

Människa. Hur förändras julfirandet när man får barn? Svaret blir både inte alls och helt och hållet. 18.12.2010 kl. 00:00

Människa. För femtio år  sedan omkom Bo-Sanfrid Höglunds far i flygolyckan i Kvevlax. Nu skriver sonen en bok om händelsen. 17.12.2010 kl. 00:00

sommar. Vare sig du hör till dem som anser att sommaren är till för att slappna av, eller söker något att underhålla dig med när evenemang och läger är inställda. 21.6.2020 kl. 10:00

extremsport. Att springa 100 kilometer och ro över Östersjön är två saker Eddie Myrskog kan kryssa av sin bucket list – och nästa utmaning är utritad på kartan. Lockelsen ligger i att testa sina gränser och att göra något för andra. 18.6.2020 kl. 13:52

Kyrka. Även under speciella omständigheter är kyrkan dess medlemmar, inte bara dess anställda, skriver teologerna Emma Audas och Patrik Hagman i ett inlägg om kyrkan under coronapandemin. 17.6.2020 kl. 08:33

missbruk. Att bli fri från drogberoendet är inte enkelt. Men för Wolfgang Hermann var det ändå enklare än att blir fri från drogerna än från porren. Han vet vad han talar om, för han har missbrukat både droger och porr. 17.6.2020 kl. 07:00

rasism. "Jag trodde länge att det var ovanligt i Finland, och att det räckte med att jag själv inte sade fula saker." 16.6.2020 kl. 00:01