"Jul, helt enkelt"

Nina Österholm. Läs biskopens julhälsning till stiftet
24.12.2010 kl. 00:00

Studio Lingell, Borgå

Julevangeliet understryker att Jesus föddes under enkla, fattiga och osäkra förhållanden. Julens budskap är också det egentligen väldigt enkelt och konkret, eftersom det berättar om någonting djupt allmänmänskligt: ett barns födelse. Denna födelse innebär i sin tur att Gud lämnar sin avlägsna himmel och stiger in i vår värld. Gud vill i sin kärlek komma till oss, dela vår verklighet och öppna för oss en väg genom mörker till ljus. Så enkelt är julens budskap. Enkelt att uttala, det vill säga, men samtidigt ett mysterium.

Förenklingar kan ibland vara irriterande. Jag blir arg då jag hör en talare som förenklar genom att t.ex. generaliserande dra alla representanter för en viss folkgrupp över samma kam. Men förenklingar kan också vara befriande. Vi uppskattar verkligen den person som lyckas förklara för oss ett invecklat problem på ett begripligt sätt. Att förenkla sitt liv kan likaså föra med sig en känsla av lättnad. Det kräver visserligen självövervinnelse att ge bort gamla kläder, leksaker eller böcker, men när man väl kommit så långt upplever man en skön lätthet. Onödiga prylar tynger oss, medan det känns djupt meningsfullt att kunna ge saker vidare till andra som behöver dem bättre. Här tror jag vi är julens enkla budskap på spåren.

Julen handlar om att Gud blir enklare, begripligare. Jesus gör Guds kärlek tydligare. Denna gudomliga förenkling för med sig flera risker. Gud avstår tillfälligt från sin allmakt och blir ett skyddslöst barn. När Gud utlämnar sig själv får vi människor en möjlighet att förlöjliga Gud, döda Gud och sedan utnyttja Gud för våra egna syften. Allt det här råkade Jesus ut för. Ännu i dag finns det en uppenbar risk att vi som kallar oss kristna försöker utnyttja Gud och det vi tror vara Guds vilja för våra egna syften. Julens förenkling av Gud riskerar alltså att skapa en illusion om att Gud nu är gripbar och möjlig att förstå. Så enkelt är det emellertid inte, inte ens i jultid.

Men jag tror att vi kan komma Gud närmare genom den enkla julglädjen, som inte föds av mångfald av mat och gåvor, utan av gemenskap, närhet och omsorg. Jag tror det är möjligt att förenkla vårt julfirande, utan att någon blir ledsen. En enklare jul betyder inte att vi skulle behöva lämna bort alla julhälsningar, pynt och klappar, men vi kunde medvetet leta efter hållbara gåvor som ger glädje och verkligen behövs. En enklare jul behöver inte heller betyda en jul helt utan julmat, men kanske vi kan servera vissa rätter i år och andra nästa år. Det är inte överflödet som sprider julstämning och gör andra glada, utan snarare insikten om att någon har gjort sig besvär och tagit sig tid att omsorgsfullt tillreda det som står på julbordet. I den avskalade enkelheten blir den förenande kärleken tydligare.

Jag önskar dig därför en god jul, helt enkelt!

Björn Vikström, biskop

Björn Vikström



URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06