Mikael Lindfelt: "Vaccinerna har blivit ett signalvärde för något annat viktigt i livet"

forskning.

När Mikael Lindfelt och hans forskarkollegor började forska om attityder till vaccination för fem år sedan hade de ingen aning om hur aktuell deras forskning skulle komma att bli.

22.6.2021 kl. 09:00

Vad försöker ni ta reda på?

– Vi forskar inte i vacciner, utan i attityder kring dem. Vårt projekt är ett samarbete mellan teologisk livsåskådningsforskning och psykologi.

– Som teologer är vi intresserade av varför frågor om hälsa och hur man bäst tar ansvar för sin hälsa blivit så viktiga. Vaccinerna har blivit ett signalvärde för något annat viktigt i livet. De kopplas ihop med frågor om föräldraansvar, om tillit och om hur samhället är konstruerat.

Vad är det med vaccin som oroar folk?

– Vaccinernas trygghet och om vi vet vad de verkligen innehåller. Vissa är rädda för nålar och just nu är många rädda för biverkningar.

Vacciner är förebyggande hälsovård. Det är enklare att förebygga sjukdomar som kan få allvarliga följder än att vårda de insjuknade.

– Då blir frågan om man litar på det medicinska etablissemanget så mycket att man – trots att man inte har symptom – tar vaccin för en sjukdom som man kanske inte ens känner till. Det blir en spänning mellan individen och samhället – vaccintäckningen förutsätter ett kollektivt ansvar som kan ställas mot det personliga ansvaret för den egna hälsan och barnens hälsa.

Varifrån kommer misstron mot myndigheterna?

– I de nordiska länderna har den stora majoriteten tilltro till myndigheterna. Men myndigheterna är inte felfria, de kan också göra misstag. Myndigheternas agerande när det upptäcktes att vi har ett hundratal människor i Finland som insjuknat i narkolepsi efter vaccination mot svininfluensa lever fortfarande starkt i människors minnen.

– En del av utmaningen är hur allmänheten uppfattar vetenskapen och processerna nu under pandemin, när både vetenskapen och myndigheterna varit tvungna att säga: vi vet inte. Men det är precis det som vetenskapen ska göra, för det finns inte forskning på det ännu – tyvärr.

Hur ska man bemöta den som är skeptisk?

– Inom vårt forskningsprojekt räknar vi med två grupper. En mycket liten men högljudd grupp vaccinkritiker, ofta också pandemiförnekare, och en något större grupp av människor som är tveksamma till vaccin av olika anledningar. Den senare gruppen kan man lägga fram argument inför.

– Forskningen ska inte gå in i diskussion med den som tvekar – vi är mera intresserade av att det finns ett sånt här fenomen. Vi jobbar med att ta fram material som kan användas av de yrkesgrupper som ska föra de här samtalen.

– Den oro som förknippas med vacciner måste tas på allvar, och samtidigt måste man förstå att alla inte oroar sig för samma sak. Därför är det väldigt viktigt att myndigheterna lyssnar på alls slags oro och tar den på allvar.

Har pandemin påverkat människors syn på vaccin?

– Attityderna har blivit positivare. Nu kommer sjukdomen så nära att kopplingen mellan vaccinet och det man skyddar sig mot blir tydlig. Man förstår att det inte är trevligt att leva i ett samhälle som är stängt.

– En insikt som vi teologiska livsåskådningsforskare ganska länge har fört fram är att vi i vårt samhälle vaggats in i en massa trygghetsföreställningar om att livet går att kontrollera. Men den känslan är rejält skakad nu.

Mikael Lindfelt sommarpratar om vaccinattityder, vaccinskeptiker, fakta och åsikter i Radio Vega den 1.7.

Uppdaterad 23.6 kl. 11.20 med information om Mikael Lindfelts sommarprat.

Text: Erika Rönngård
Foto: Satu Karmavalo, Studio Koo Photography


Den 9 februari väljs nya ombud för kyrkomötet och stiftsfullmäktige. 16.11.2015 kl. 18:00

bildkonst. När bildkonsteleverna fick i uppdrag att måla antingen en dödssynd eller en dygd var det lätt att komma på idéer till synderna. Det var svårare att förstå dygderna. 13.11.2015 kl. 11:10

Evangeliska folkhögskolan i Vasa planerar riva skolbyggnader och bygga lägenheter i stället. Detta för att rädda föreningens ekonomi. 12.11.2015 kl. 11:25

Emanuel Karlsten: Kyrkan har blivit en kulturklubb och fritidsgård. 12.11.2015 kl. 10:46

Sofia Lindgård åkte till Kos för att hjälpa de flyktingar som kommer till ön. Det var som att stiiga ner i alla foton hon sett i tidningarna. 12.11.2015 kl. 09:51

Vasa svenska församling lyckades i år öka sitt insamlingsresultat med 140 procent jämfört med fjolåret. 10.11.2015 kl. 12:55

Ett plock bland sångerna i det nya psalmbokstillägget. Kyrkomötet godkände ett tillägg till psalmboken förra veckan. Vi har gjort en Spotify-lista med plock bland de nya melodierna. Listan är inte fullständig utan utgör endast ett urval bland alla de nya psalmerna i olika tappningar och tolkningar. 9.11.2015 kl. 10:03

Kyrkomötet gav inga eftergifter gällande kyrkans nya servicecentral Kipa. 6.11.2015 kl. 13:56

Kyrkan utreder nya äktenskapslagens juridiska följder. 5.11.2015 kl. 16:03

Kyrkomötet beslöt att stöda de kyrkliga organisationer som berörs av nedskärningar gällande biståndssamarbetet med 200 000 euro. 5.11.2015 kl. 15:12

judendom. När Yaron Nadbornik var femton frågade hans pappa varför han gick så lite i synagogan. Tio år senare frågade pappan i stället varför Yaron gick dit så ofta. 5.11.2015 kl. 14:08

kyrkomötet 2015. Henrik Huldén har skrivit en av de nya psalmer som kyrkomötet igår godkände som tillägg till psalmboken. 5.11.2015 kl. 12:38

Till första advent nästa år får vi 147 nya psalmer att sjunga, slog kyrkomötet fast i går. 5.11.2015 kl. 09:36

twitter. Allt fler kyrkomötesombud använder sig av Twitter för att kommunicera utåt och med varandra under kyrkomötets sessioner. 4.11.2015 kl. 10:36

Egyptiska myndigheter har censurerat programproduktion och direktsändningar från SAT-7 i Kairo. 4.11.2015 kl. 10:06

Bok. En svår skilsmässa, ett årtal karvat in i en kyrkbänk i Frankrike och en cykelolycka som ledde till döden – det här är några händelser som fick Maria Lindh-Hindsberg att skriva en roman om att förlora allt och kanske hitta en tro. 25.10.2022 kl. 11:09

ENERGI. Den höjda elräkningen för samfälligheten i Malax, som nästa år blir Malax församling, kan komma att motsvara upp till två årslöner. De tre kyrkorna värms upp på olika sätt: fjärrvärme, bergvärme och direkt el. 24.10.2022 kl. 13:54

ENERGI. Det svenska Finland och Åland ligger väl framme i att ställa om kyrkorna på energismart jord- och bergvärme. Men inför vinterns hotande elkris står många kyrkor också i Borgå stift inför hotet om skenande elräkningar. 24.10.2022 kl. 14:16

ENERGI. I Lovisanejden står en del kyrkor tomma och kalla i vinter: till exempel kyrkan i Liljendal och i Strömfors. 24.10.2022 kl. 14:35

ENERGI. Kyrkostyrelsen har tidigare haft rådgivare som har hjälpt församlingarna att spara energi och el. Men i vinter får församlingarna gå till den kommunala rådgivningen. 24.10.2022 kl. 14:40