Östnyland och Raseborg i elvärmetoppen

ENERGI.

Det svenska Finland och Åland ligger väl framme i att ställa om kyrkorna på energismart jord- och bergvärme. Men inför vinterns hotande elkris står många kyrkor också i Borgå stift inför hotet om skenande elräkningar.

24.10.2022 kl. 14:16

I Pernå kyrka var det mycket nytt som gick på elektricitet när den återinvigdes söndagen före midsommar 1939. Framför allt värmdes kyrkan inte längre med kaminer, utan med "modärna" värmeelement, inbäddade i rör fyllda med sand under kyrkbänkarna.

Församlingen hade tagit modell av Esbo och Sibbo församlingar, som hade stora kalla gråstenskyrkor de också. De hade redan tidigare på 1930-talet infört eluppvärmning, dock inte helt utan mankemang. Men nu gick också orgeln i Pernå på el, likaså tio "lyssnarapparater för lomhörda", som det stod i tidningen.

År 2022 värms Pernå kyrka fortfarande på el. Nu är direkt elvärme inte så toppmodernt längre. Gråstenskyrkan från 1400-talet är kall och hög med 600 kvadratmeter golvyta. Det är ett ekonomiskt svart hål inför nästa vinters energi­kris då elpriserna väntas variera stort.


Största eluppvärmda kyrkan i Solf

Lovisanejdens samfällighet som i dag förvaltar Pernå kyrka ligger i själva verket i toppen av kyrkans "elliga" i hela landet. Hela tio kyrkbyggnader och kapell i stiftets östligaste samfällighet värms enligt kyrkans riksomfattande fastig­hetsregister med el. Det är totalt gudstjänstlokaler med en golvyta på över 2 300 kvadratmeter.

Källa: Kyrkostyrelsens byggnadsstatistik 2022


Den största enskilda kyrkbyggnaden med direkt elvärme i stiftet är enligt kyrkans fastighetsstatistik kyrkan i Solf på över 900 kvadratmeter, invigd 1786.

I Österbotten har också Karleby och Peders­örenejdens samfälligheter stora, gamla kyrkor på elvärme. Till dem hör kyrkorna i Jakobstad, Purmo och Kelviå.

Raseborgs samfällighet i Nyland har hela tre kyrkor på elvärme, vilket nu allmänt förutspås vara ekonomiskt utmanande i vinter. Till dem hör 1600-tals­kyrkan i Snappertuna och Svartå kyrka som är från 1700-talet. Också den rätt så nybyggda kyrkan i Bromarv från 1981 är eluppvärmd.


Jordvärme också för kyrkor

Av totalt 955 evangeliskt-lutherska kyrkbyggnader och kapell i landet är omkring 60 omställda på mera ekonomisk och ekologisk jord- eller bergvärme. Det är alternativet då kyrkan ligger utanför större tätorter med fjärr- och regionvärme.

Medan den lilla 1600-talskyrkan i Hitis fortfarande värms för sina gudstjänster på el, får närmaste kyrka på fastlandet i Dragsfjärd där­emot sin värme ur jorden. Så är det också i bland annat Hangö och Tenala kyrkor.

Flera mindre kyrkor på Åland värms med jordvärme. Det är fallet också bland annat i Korsnäs, Petalax och Jeppo kyrkor.

Källa: Kyrkostyrelsens byggnadsstatistik 2022


En mera akut kris

Den evangelisk-lutherska kyrkan har som klimatmål att vara kolneutral 2030. Kyrkostyrelsen stora fokus hittills har varit att uppmuntra församlingarna att dumpa sin oljeeldning. På kort tid har också mer än var tionde fastighet inom den evangelisk-lutherska kyrkan avskaffat sin fossila energikälla.

Med energikrisen i Europa hann däremot ett annat och mera akut bekymmer före – att elen nu kan bli knapp och rekorddyr i vinter.

Bland församlingarnas övriga fastigheter sticker de över 700 lägergårdarna och verksamhetscentren ut. Bland dem är över hälften elvärme­slukare. Ofta är de dessutom i väldigt liten användning, ofta bara två–tre månader av året, medan elmätaren tickar på ändå, påpekade energiexperten och Kyrkostyrelsens tidigare rådgivare Bengt Avellan till KP tidigare i år.

Lovisanejdens samfällighet har elvärme i kyrkorna i Pernå, Liljendal och Strömfors. Också kapell i Andersby, Kungsböle, Sarfsalö, Lappträsk, Abborfors, Sävträsk, Pernå och Lovisa värms med el.

Korrigerat måndag kl. 16.45: I Sibbo har både huvudkyrkan i Kyrkoby och den nya kyrkan i Söderkulla jordvärme. Uppgiften saknas i Kyrkostyrelsen register.

Läs mera här: Elräkningen för Malaxförsamlingarna kan komma att motsvara upp till två årslöner i år

Text: Jan-Erik Andelin


BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00
På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00
Janne Saarikivi är språkforskare och författare.

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00
Ani Iivanainen skriver en bok om hur församlingar kan möta regnbågspersoner på ett rättvist sätt.

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39
Kyrkvaktmästare Anders Granvik i Jakobstad bereder altaret till påsk

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00
Åtta väckelserörelsers ledare skrev på.

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21
Enligt Björn Vikström är religion en stor ingrediens i bland annat politik i dag.

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42
Domkapitlet klubbade tjänstefrågor.

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47
Här jobbar Marika Salomaa med sina änglar i Överby, Esbo.

Änglar. Marika Salomaa pausade anställningen som personaladministratör och satsade på att bli keramiker. Nu tillverkar hon tröstänglar som Matteus församling delar ut till personer som förlorat en anhörig. 18.3.2024 kl. 08:00
Biskopen är på väg - installationsmässan i Saltvik hålls 15.30

kyrkoherdeinstallation. Hård vind gjorde att förrättarna vid kyrkoherdeinstallationen i Saltvik inte kom i land på Åland. 17.3.2024 kl. 11:15
Pastor PJ, Per-Johan Stenstrand, får ofta avgörande tankar eller tilltal från Gud i vildmarken. Foto: Ur boken

VILDMARK. I vildmarken stänger Per-Johan Stenstrand ut bruset och tankar kraft. Årligen gör han två större turer, en rejäl fiskevecka i augusti och en vecka runt påsk med snöskoter, tält och isfiske uppe i Lappland. 16.3.2024 kl. 13:34
Vilka saker hör samman med tro och religion, frågar ÅA-projekt.

Bidrag. ÅA Vasa-lett projekt om demografi i kyrkor och samfund toppar Svenska kulturfondens utdelning i år. 15.3.2024 kl. 15:21
Oeniga biskopar. Lappobiskopen Matti Salomäki ville ha ny beredning om samkönad vigsel.

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Samkönad vigsel föreslås bli möjlig i alla församlingar, men parallellt står den äldre traditionen kvar. Biskopsmötet tog oenigt beslut om kompromiss. 13.3.2024 kl. 11:15
Alla ska få samkönad kyrklig vigsel. Men prästerna frihet att välja bort dem.

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Kyrkan kan komma att få två syner på samkönat äktenskap inskrivna i kyrkoordningen. Beredningen till biskoparnas extra biskopsmöte på tisdag har blivit offentlig. 8.3.2024 kl. 14:21

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00
På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00
Janne Saarikivi är språkforskare och författare.

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00
Ani Iivanainen skriver en bok om hur församlingar kan möta regnbågspersoner på ett rättvist sätt.

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39