Moa Eklund, Herman Björk och Emilia Westersund är några av hjälpledarna på sommarens skriftskolläger.

Som hjälpledare får man ha kul

jakobstad.

Som hjälpledare får man nya vänner, både bland konfirmanderna och bland de övriga ledarna. Och så får man ha kul.

10.6.2021 kl. 06:01

Också i sommar tar Moa Eklund, Emila Westersund och Herman Björk en vecka ledigt från sina sommarjobb för att kunna delta i församlingens skriftskolläger på Pörkenäs som hjälpledare.

– Man är inte hjälpledare för pengarna, säger Herman.

– För mig betyder lägerveckan sovmorgnar, säger Emilia som ska jobba på ett bageri i sommar.

Moa ska jobba på Pörkenäs i sommar så hon kommer att vara ledig på sin arbetsplats under lägret. Hon ser ändå lägret som semester.

– Jag ville blir hjälpledare då jag såg hur roligt hjälpledarna på mitt skriftskoleläger hade. En av dem sa att man får göra allt roligt lägret, men man slipper lektionerna. Lektionerna är ju förstås de roligaste, men det lät lockande, säger hon.

– Jag blev hjälpledare för att träffa nya människor. Och för att ha kul, vilket jag ser som en vinst. Det kan komma lite motgångar ibland men man får lösa dem vartefter. Har vi en dålig stämning bland ledarna går det ut över konfirmanderna, säger Emilia.

Kul har de. Så pass kul att de börjat umgås på fritiden också.

– Det är ganska bra att vi känner varandra från förr för då får vi koncentrera oss på att lära känna konfirmanderna, säger Moa.

Idealet är att det finns en hjälpledare på sju konfirmander. Varje år utbildar församlingen nya hjälpledare för lägren.

– Jag ser det inte som något problem att nya hjälpledare skulle känna sig utanför. Vi tar in alla i gruppen och lattjar på, säger Emilia.

De tre är jämngamla och har varit hjälpledare på mellan tre och fem läger var hittills.

– Alla läger är olika och det är jätteintressant att se hur det gruppdynamiken, ledarteamet och konfirmanderna funkar. Det är kul med alla olika personligheter och man lär känna många människor under lägerveckan. Jag lär mig något nytt varje år, säger Herman.

– Jag tycker lägren blir bättre efter onsdagen när konfirmanderna börjar bli lite trötta och inte längre orkar vara coola. Då kan man ha ordentliga konversationer med dem och man får en bättre gemenskap, säger Emilia.

Herman har många goda lägerminnen som hjälpledare.

– Men jag tycker om kvällsandakterna och speciellt ljusandakten i kapellet på lördagen. Den är jättemysig, säger han.

Också Moa nämner kvällsandakterna som lägerminnen.

– Jag gillar stämningen när allt lugnar sig och det börjar bli mörkare, säger hon.

De tre är sannolikt också framtida ledare. Samtliga har sökt eller kommit in till pedagogiska studier i Vasa.

Johan Sandberg


syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

PERSOLIGT. Hålls i bakgrunden, förstå min plats. Cecilia Paul var knappt själv medveten om hur den patriarkala strukturen i den katolska kyrka hon växte upp i påverkat henne. – När jag fick cancer förstod jag att jag bär på många generationers trauma – jag måste omprogrammeras. 14.1.2026 kl. 10:12

VIGNING. På trettondagen vigdes fyra nya medarbetade till tjänst i Borgå domkyrka. 7.1.2026 kl. 10:39

PERSOLIGT. När biskop Raimo Goyarrola var sexton år insjuknade hans mamma i cancer. Då lärde han sig att glömma sitt eget lidande och koncentrera sig på den som lider. – Det var min första utbildning i att bli biskop i Finland. 2.1.2026 kl. 10:00

musik. Glada skratt hörs i kyrkan i Korsholm. Barnkören har avslutat sin övning och kvällens höjdpunkt har börjat – kurragömma i kyrkan. 1.1.2026 kl. 19:00

andlighet. Intresset för tro ökar hos unga, om det vittnar både församlingsanställda och unga själva. Men även om de möter allt från Jesus till helvetet på sociala medier verkar det vara något annat som drar: en slags längtan och motreaktion. Är tro de ungas revolt mot sekularisering och individualism? 30.11.-0001 kl. 00:00

mission. Vem är du? Magnus Riska är ny missionsdirektor för Såningsmannen som fokuserar på mission till onådda folk – och judar. 22.12.2025 kl. 20:13

BISKOPENS JULHÄLSNING. När vinterns mörker sänker sig över vägarna, brukar diakonen Timo tända en lykta och ställa den nere vid avtaget till huset. Det känns bra, sade han en gång. Men hans familj förstod inte riktigt varför. Varför skulle det varje kväll behövas en lykta vid vägen? 22.12.2025 kl. 20:43

BISTÅNDSARBETE. Epidemiexperten Jan-Marcus Hellström med finländsk hemadress i Kimito har bott den största delen av sitt vuxna liv utomlands. Nu är det ett far och son-liv med tolvåriga Theodor. 18.12.2025 kl. 18:01

HELSINGFORS SAMFÄLLIGHET. Det är oklart om samfällighetsdirektör Juha Rintamäki säger upp sig eller inte, efter att ha fått en hög tjänst vid ett ministerium. Gemensamma kyrkorådets ordförande Maika Vuori gick emot rådet hon leder. 19.12.2025 kl. 13:37

PANELSAMTAL. Nätverket Kyrkfolket upplever inte att deras retorik hårdnat, men nog att klimatet i kyrkan gjort det. De frågar sig om det kommer finnas ”trygga rum” för dem i kyrkan i framtiden. 18.12.2025 kl. 14:52

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06