Vanda svenska församling har sin utrymmen i nya Dickursby kyrka.

Monica Cleve för Vandas kyrkoherdeval vidare till domstol

kyrkoherdeval.

I mitten av april valde församlingsrådet i Vanda Kristian Willis till kyrkoherde trots att Monica Cleve enligt beredningen var mer meriterad. Cleve kommer nu att föra frågan vidare till förvaltningsdomstol.

19.5.2021 kl. 14:20

Monica Cleve kom först med ett rättelseyrkande till församlingsrådet, som förkastade yrkandet med rösterna 9–2 vid sitt möte på tisdag kväll.

Efter att Cleve fått besked om församlingsrådets beslut meddelade hon att hon för ärendet vidare.

– Jag kommer att föra frågan vidare till förvaltningsdomstolen, säger hon, men vill inte i det här skedet kommentera frågan mer än så.

I mitten av april valde församlingsrådet i Vanda svenska församling Kristian Willis till ny kyrkoherde i församlingen. Inför valet konstaterade både domkapitlet i sitt utlåtande och kyrkoherde Kim Rantala från Tammerfors, som beredde ärendet, att Cleve ”i skicklighet och kunnande är mera meriterad”.

Vanda svenska församlings kyrkoherde Martin Fagerudd säger att det att församlingsrådet valde Kristian Willis framför Monica Cleve baserar sig på motiveringar som nu är offentliga och nedtecknade i protokollet från tisdagens möte. Han tycker att domkapitlets utlåtande, som alltså förespråkar Monica Cleve, är ”ganska magert”.

– Jag tycker inte att domkapitlet har gjort ett bra arbete där, jag har en känsla av att deras intervju främst går ut på att säkerställa att båda kandidaterna kan samarbeta med både kvinnor och män. Domkapitlet har inte ställt frågor som skulle djuploda vad det betyder att vara kyrkoherde och vad det ansvaret innebär. Att vara kyrkoherde är att berätta för medarbetarna vart man tycker att församlingen ska vara på väg, säger Fagerudd.

I protokollet motiverar församlingsrådet valet av Willis med att Willis gav längre och mer övertygande svar på intervjugruppens frågor.

”Innehållet i Willis svar omfattade de stora linjerna i kyrkoherdens uppgift och återspeglar en visionär helhetssyn. Denna inskränker sig inte till den enskilda församlingen utan omfattar folkkyrkan och en framtidssyn för den. Willis ser på kyrkoherdens uppgift utifrån helheten av hela kyrkans perspektiv som också skall bli verklighet i den enskilda församlingen. Ur detta perspektiv följer att Willis sätter församlingsmedlemmarna i centrum, eftersom han vill aktivera de frivilliga och ge dem meningsfulla uppgifter”, står det i protokollet.

– Församlingsrådet måste kunna motivera sitt beslut, framför allt om man väljer en mindre meriterad kandidat framför en mer meriterad. Det måste vara så avgörande synpunkter att de nästan är odiskutabla, säger Martin Fagerudd och menar att Kristian Willis vision för församlingen var en sådan, avgörande faktor.

I sitt rättelseyrkande tar Monica Cleve upp bland annat det faktum att man inte verkställt psykologtest av kandidaterna, och inte heller ordnat en virtuell paneldebatt, som vanliga församlingsmedlemmar skulle ha fått ta del av. ”Alla dessa omständigheter tyder på att man inte har planerat ett förrätta ett verkligt val, utan man har haft sin kandidat färdigspikade redan på förhand”, skriver Cleve i rättelseyrkandet.

I sitt rättelsetyrkande hänvisar Cleve också till själva intervjusituationen. Den räckte för hennes del enbart i 25 minuter och intervjufrågorna hölls på ett mycket allmän nivå, utan att alls gå in på den ifrågavarande tjänsten och hennes åsikter och planer för jobbet, skriver hon.

Monica Cleve har cirka nio års erfarenhet som präst, varav sammanlagt 1 år och 4 månader som tf. kyrkoherde i Sjundeå svenska, Siuntion suomalainen och Tenala och Bromarvs församlingar. Cleve har före sin prästvigning gjort karriär inom diplomati och äldrevård och hon innehar förtroendeuppdrag inom Borgå stift, i Kyrkans central för det svenska arbetet och i flera kyrkligt relaterade föreningar.

Kristian Willis å sin sida har cirka 4,5 års erfarenhet som präst, varav tre år i Karis-Pojo församling och 1,5 år för det engelska arbetet i Helsingfors kyrkliga samfällighet.

Nyheten har den 20.5 kl. 9.40 kompletterats med uppgiften att Monica Cleve för frågan vidare till förvaltningsdomtolen.

Sofia Torvalds


arv. Vad som formar oss är något Ann-Luise Bertell grubblat mycket på, inte minst i sin senaste roman Heiman. En berättelse som fångar in österbottnisk mentalitet, krigets antihjältar, elände och livsmod. Förlagan till huvudpersonen Elof är hennes egen farfar. – Hans själ log mot min, säger hon. 27.3.2020 kl. 12:38

tv-gudstjänst. På söndag sänds en tv-gudstjänst med temat “Hoppet bär oss” och predikan av biskop Bo-Göran Åstrand. 27.3.2020 kl. 13:47

stödtelefon. HelsingforsMission startar en ny telefontjänst, Lyssnande örat, för svenskspråkiga seniorer runt om i landet. 26.3.2020 kl. 14:10

utmattning. Två gånger har Sanna Karlsson blivit utmattad, två gånger har hon återvänt till arbetslivet. – Jag har lärt mig att allt inte behöver vara perfekt. Det räcker om det är tillräckligt bra. 26.3.2020 kl. 11:55

samarbetsförhandlingar. Närpes församling har också meddelat om samarbetsförhandlingar. Det är första steget i en process som kan leda till permitteringar av församlingens anställa. 24.3.2020 kl. 08:55

permitteringar. Kyrkans officiella linje är att församlingarna och kyrkan inte ska permittera sina anställda utgående från den erfarenhet vi har av coronaviruset idag. 23.3.2020 kl. 17:56

pandemi. Alla missionärer som tillhör riskgrupper har kallats hem från fältet. För övrigt får de som vill stanna i arbetsområdet välja att stanna frivilligt. 23.3.2020 kl. 16:48

Seniorer. Undantagstillstånd råder och äldre personer uppmanas hålla sig hemma och undvika att röra sig ute bland folk. Helsingfors-hjälpen, som är församlingarnas och stadens gemensamma projekt, inledde sin verksamhet i fredags. 23.3.2020 kl. 15:41

utvecklingsarbete. Lotta Keskinen reste till Kambodja och Thailand för att få se de utvecklingsprojekt som församlingarna understöder. 25.3.2020 kl. 00:01

Permitteringsvarsel. Coronaviruset har föranlett Pedersörenejdens kyrkliga samfällighet att varsla permitteringar av hela personalen. Samarbetsförhandlingarna inleds nästa vecka. 19.3.2020 kl. 16:20

jordfästning. Det begränsade deltagarantalet vid kyrkliga förrättningar har väckt många frågor. Nu är direktiven reviderade: nära anhöriga får delta även om de är fler än tio personer. 18.3.2020 kl. 20:05

strömning. Att strömma andakter och gudstjänster är nytt i många församlingar, men Kent Danielsson satte igång genast, även om han är nybörjare. 18.3.2020 kl. 16:08

Modernitet. Mikael Kurkiala är kulturantropologen som länge trodde att kyrkans språk och ritualer tillhörde de andra – inte honom. I dag är han omvärldsbevakare för Svenska kyrkan och tycker att kyrkan tillhör alla, inte bara de troende. 18.3.2020 kl. 12:43

coronaepidemin. I hela Europa kämpar kyrkorna med samma problem: hur ska man ha kontakt med församlingsmedlemmarna, men samtidigt skydda dem från att bli smittade av coronaviruset? 17.3.2020 kl. 17:27

coronaepidemin. Kyrkliga förrättningar sköts nu med undantagsarrangemang: högst tio kan delta. Till gudstjänst samlas församlingen inte fysiskt. – Men vi har inte släckt lamporna, säger biskop Bo-Göran Åstrand och hoppas på fungerande tekniska lösningar ute i församlingarna 16.3.2020 kl. 21:06

teve. En av dem talar i tungor, en vill vara talesperson för sexuella minoriteter och en har studerat karismatiska rörelsers destruktivitet. En rykande färsk serie om Borgå stifts biskopar har premiär idag. 11.9.2023 kl. 18:00

VANDA SVENSKA FÖRSAMLING. Snart kan det finnas en engelskspråkig pastor i Vanda svenska församling. Engelskspråkiga tjänster i svenska församlingar hör till ovanligheterna. 8.9.2023 kl. 10:19

BISKOPSMÖTET. – Saker som vi har tigit om i kyrkan är vanligtvis de samma som vi har tigit om i det finländska samhället. Så är det att vara folkkyrka, sa biskopen i Esbo stift Kaisamari Hintikka i sitt tal vid biskopsmötets öppnande i Kyrkslätt idag. 5.9.2023 kl. 14:30

Kolumn. I år firar diakonin i Tyskland 175-årsjubileum. Startpunkten för diakonin var Johann Hinrich Wicherns tal vid Evangeliska kyrkans kongress den 22 september 1848. Han förespråkade ett nätverk av ”kärlek som räddar”. Den moderna diakonin föddes 1.9.2023 kl. 13:56

NY BISKOP. TD Mari Parkkinen vigs och välsignas till ämbetet med Guds ord, bön och handpåläggning i en mässa i S:t Michels domkyrka söndag 3 september klockan 10. Vigningen förrättas av ärkebiskop Tapio Luoma med assistenter. 2.9.2023 kl. 10:00