Hur ska vi göra med religionsundervisningen?

Kolumn.

Religionsundervisningen i vårt land är dyr. Det är bäst att lyfta katten på bordet genast och inte låtsas om något annat, skriver Malin Eriksson.

11.5.2021 kl. 16:11

Religionsundervisningen ska ges enligt majoriteten av elevernas religion. Den elev som inte hör till samma religion som majoriteten kan delta i skolans allmänna religionsundervisning, men ifall tre eller fler elever i samma kommun hör till en annan religion ska kommunen ordna undervisning enligt den religionen om föräldrarna så önskar. En elev som inte tillhör något religiöst samfund har rätt till undervisning i livsåskådning. Det här är beskrivet med stora penseldrag, det finns några moment till i 13 § i lagen om grundläggande utbildning (628/1998).

Men varför har vi då ett så komplicerat och dyrt system?

Ja, det beror förstås på religionsfrihetslagen. Religionsfriheten brukar man hänvisa till då man inte vill bli påtvingad religionsutövning – men religionsfrihetslagen är i första hand en lag som ger dig rätt TILL din religion.

På Åland har man utarbetat en ny läroplan. Den förväntas tas i bruk vid nästa läsårsstart och där har man infört det nya ämnet religions- och livsåskådningskunskap. Det innebär att samtliga elever kommer att få undervisning i ett gemensamt åskådningsämne. På fastlandet förs i nuläget ingen aktiv diskussion om att ändra religionsundervisningen, men kanske kommer den åländska reformen att väcka diskussionen också på andra sidan Skiftet.

Jag vet inte själv var jag står i frågan. Å ena sidan upplever jag det problematiskt att skolan har sådan verksamhet som delar upp klassen enligt religionstillhörighet. Jag har också erfarenheten av att ha en muslimsk elev i klassen som under sin håltimme bad att få sitta med i religionsundervisningen. Aldrig har kyrkohistoria varit så intressant – både för eleverna och läraren – då det fanns så många ”varför?” som behövde få ett svar.

Å andra sidan har jag lätt att tänka mig in i en situation där jag som nyinflyttad med familjen plötsligt skulle tillhöra en minoritet. Hade barnen då erbjudits undervisning i den egna, välbekanta religionen och i de för oss viktiga traditionerna hade det känts tryggt och välkomnande.

Jag tänker att diskussionen om religionsundervisningen främst tillhör dem som representerar de religiösa minoriteterna. Det är de som gynnas av det undervisningssystem vi har nu. Som finlandssvensk är det lätt att sätta sig in i minoritetsproblematik. Det som förstärker den egna identiteten vill man värna om. Det finns både fördelar och nackdelar med det system vi har nu och om det blir aktuellt med en reform också på fastlandet hoppas jag man hör dem som berörs allra mest av reformen. I nuläget får vi undervisas parallellt, lära oss respektera varandras olikheter och lära oss ännu mer om varandras likheter. För faktum är att de religiösa är de som har lättast att förstå varandras behov av religion.

Malin Eriksson är teologie magister och överinspektör för bildningsväsendet.

Sofia Torvalds


Tyskland. Kyrkan i DDR råkade under 40 år få möjligheten att vara ett rum där man kunde andas lite friare i kommunistregimen. Prästen Markus Meckel var med och byggde upp en opposition – och blev till sist den utrikesminister som lade ner DDR. 2.5.2024 kl. 19:00

SOMMARREPRISEN 2024. De bad båda på varsitt håll, Kristoffer Streng i Finland och Jenny Nyqvist-Streng i Sverige, om att hitta en livskamrat. Någon som älskade Gud, någon som var musikalisk, någon med samma värderingar. Då såg Kristoffer en video på Youtube. I vår är de aktuella med sin första gemensamma skiva. 29.7.2024 kl. 10:00

HBTQ. Metodistkyrkan har tagit ett världsomspännande beslut om att montera ner sin praxis om att homosexualitet "inte är förenlig med kristen lära". Men kyrkan sprack på kuppen. 2.5.2024 kl. 22:32

INVANDRARARBETE. Församlingscentret vid Lundagatan i Borgå har i åtta år varit centrum och träffpunkt för utlänningar och invandrare i Borgå med Fredscaféet. Eld­själen i arbetet är Domkyrkoförsamlingens kaplan Hanna Eisentraut-Söderström. 29.4.2024 kl. 10:00

kyrkoherdeval. Domkapitlet fattade beslutet vid sitt möte idag. När församlingsrådet i början av april skulle välja mellan Pia Kummel-Myrskog och församlingens tf kyrkoherde Ronny Thylin föll rösterna jämnt. Därför blev det domkapitlet som fattade beslutet. 29.4.2024 kl. 13:16

profilen. Stiftets yngsta präst – det kan Wilhelmina Oldmark titulera sig. – Jag känner allt större visshet om att det jag gör är viktigt. 29.4.2024 kl. 08:00

Helsingfors. Nu döps fler barn i Helsingfors, liksom tonåringar som döps i samband med skriftskolan. 24.4.2024 kl. 17:16

FÖRSÄKRINGAR. I januari, när det var som kallast, gick en ventil i fjärrvärmesystemet i Terjärv kyrka sönder och temperaturen inne i kyrkan sjönk snabbt till -10 grader. Värmesystemet frös och måste nu förnyas. Men försäkringsbolaget har avslagit församlingens ersättningsansökan. 26.4.2024 kl. 11:14

Kolumn. Hur personlig är du, Gud? Hur mycket griper du in i världen, i människors liv och mitt liv? Gud, gör du upp planer, ordnar, styr och ställer, och beskyddar? 24.4.2024 kl. 17:41

TIDSKRIFTER. Förbundsarenan i samarbete med Åbo Akademi gjorde i början av året en undersökning där man kartlade finlandssvenskarnas läsvanor av tidskrifter. I rapporten som presenterades i mitten av april framgick att Kyrkpressen är den i särklass mest lästa tidskriften i Svenskfinland. 23.4.2024 kl. 15:15

sverige. Efter att ha mottagit kritik har Växjö stiftsstyrelses arbetsutskott nu föreslagit att den planerade studieresan till Rom i stället ska gå till Finland. Dessutom har de beslutat att avstå från att flyga, skriver svenska Kyrkans tidning. 23.4.2024 kl. 12:46

BISKOPSMÖTET. Bikt på webben, välsignelse med olja och tydligare förbön vid konfirmation kan det bli i kyrkohandboken. Det föreslås också bli mer formuleringar om barnfostran, livsmognad tillsammans, kropp och sexualitet när man gifter sig. Temana är många i förarbetet till en ny kyrkohandbok för kyrkan. 19.4.2024 kl. 09:34

KRAVKULTUREN. Den danska folkhögskolläraren och teologen Christian Hjortkjaer skrev en bok om hur det är att växa upp i ett samhälle där vi får höra: ”Just do it.” 17.4.2024 kl. 15:24

BERÄTTARKONST. Berättarkonstnären och musikern Lina Teirs livsåskådning hör ihop med glädje, inspiration och livsmening. 17.4.2024 kl. 15:05

profilen. Prästen Sirpa Tolppanen har precis landat i Vanda där hon ska bygga upp en helt ny gemenskap – från grunden. 16.4.2024 kl. 15:34

Personligt. För Matte Fontell var hans stamning och hans överaktivitet en skam – men också en källa till kreativitet. – Jag var livlig och överaktiv, men jag hade också tusen bilder och berättelser i huvudet. 20.2.2025 kl. 18:53

PRÄSTBRIST. På vissa orter är det svårt att hitta kyrkoherdar. Prästvikarier är det också brist på. Notarie Linus Stråhlman vid domkapitlet i Borgå tror att pengar kunde vara ett lockbete i jakten på kyrkoherdar. – Man tror kanske att det är ett heligt jobb att vara präst, men lönen spelar helt klart en roll. 20.2.2025 kl. 12:00

Personligt. – Jag tror att vår tid på jorden handlar om att lära oss att älska. Att vara så goda vi kan. Jag tycker att vi borde vara mer ödmjuka inför vad det innebär att vara människa, säger skådespelaren Anna Hultin. 18.2.2025 kl. 10:13

PULS. Det har gått ett halvt år sedan de aktiva i det karismatiska lekmannakonceptet Puls lade ner i Petrus församling i Helsingfors och gick sin väg. Kyrkpressen tittar på vad som hände sedan. 17.2.2025 kl. 19:00

litteratur. Då Emma Ahlgren skriver fiktion är det roligt, absurt, vasst och mörkt. Men hon påminner om att det i verkligheten finns hjälp mot mörker. Det finns terapi och medicin. Och djur. Och ibland också Gud. 14.2.2025 kl. 13:37