Hur ska vi göra med religionsundervisningen?

Kolumn.

Religionsundervisningen i vårt land är dyr. Det är bäst att lyfta katten på bordet genast och inte låtsas om något annat, skriver Malin Eriksson.

11.5.2021 kl. 16:11

Religionsundervisningen ska ges enligt majoriteten av elevernas religion. Den elev som inte hör till samma religion som majoriteten kan delta i skolans allmänna religionsundervisning, men ifall tre eller fler elever i samma kommun hör till en annan religion ska kommunen ordna undervisning enligt den religionen om föräldrarna så önskar. En elev som inte tillhör något religiöst samfund har rätt till undervisning i livsåskådning. Det här är beskrivet med stora penseldrag, det finns några moment till i 13 § i lagen om grundläggande utbildning (628/1998).

Men varför har vi då ett så komplicerat och dyrt system?

Ja, det beror förstås på religionsfrihetslagen. Religionsfriheten brukar man hänvisa till då man inte vill bli påtvingad religionsutövning – men religionsfrihetslagen är i första hand en lag som ger dig rätt TILL din religion.

På Åland har man utarbetat en ny läroplan. Den förväntas tas i bruk vid nästa läsårsstart och där har man infört det nya ämnet religions- och livsåskådningskunskap. Det innebär att samtliga elever kommer att få undervisning i ett gemensamt åskådningsämne. På fastlandet förs i nuläget ingen aktiv diskussion om att ändra religionsundervisningen, men kanske kommer den åländska reformen att väcka diskussionen också på andra sidan Skiftet.

Jag vet inte själv var jag står i frågan. Å ena sidan upplever jag det problematiskt att skolan har sådan verksamhet som delar upp klassen enligt religionstillhörighet. Jag har också erfarenheten av att ha en muslimsk elev i klassen som under sin håltimme bad att få sitta med i religionsundervisningen. Aldrig har kyrkohistoria varit så intressant – både för eleverna och läraren – då det fanns så många ”varför?” som behövde få ett svar.

Å andra sidan har jag lätt att tänka mig in i en situation där jag som nyinflyttad med familjen plötsligt skulle tillhöra en minoritet. Hade barnen då erbjudits undervisning i den egna, välbekanta religionen och i de för oss viktiga traditionerna hade det känts tryggt och välkomnande.

Jag tänker att diskussionen om religionsundervisningen främst tillhör dem som representerar de religiösa minoriteterna. Det är de som gynnas av det undervisningssystem vi har nu. Som finlandssvensk är det lätt att sätta sig in i minoritetsproblematik. Det som förstärker den egna identiteten vill man värna om. Det finns både fördelar och nackdelar med det system vi har nu och om det blir aktuellt med en reform också på fastlandet hoppas jag man hör dem som berörs allra mest av reformen. I nuläget får vi undervisas parallellt, lära oss respektera varandras olikheter och lära oss ännu mer om varandras likheter. För faktum är att de religiösa är de som har lättast att förstå varandras behov av religion.

Malin Eriksson är teologie magister och överinspektör för bildningsväsendet.

Sofia Torvalds


BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00
På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00
Janne Saarikivi är språkforskare och författare.

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00
Ani Iivanainen skriver en bok om hur församlingar kan möta regnbågspersoner på ett rättvist sätt.

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39
Kyrkvaktmästare Anders Granvik i Jakobstad bereder altaret till påsk

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00
Åtta väckelserörelsers ledare skrev på.

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21
Enligt Björn Vikström är religion en stor ingrediens i bland annat politik i dag.

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42
Domkapitlet klubbade tjänstefrågor.

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47
Här jobbar Marika Salomaa med sina änglar i Överby, Esbo.

Änglar. Marika Salomaa pausade anställningen som personaladministratör och satsade på att bli keramiker. Nu tillverkar hon tröstänglar som Matteus församling delar ut till personer som förlorat en anhörig. 18.3.2024 kl. 08:00
Biskopen är på väg - installationsmässan i Saltvik hålls 15.30

kyrkoherdeinstallation. Hård vind gjorde att förrättarna vid kyrkoherdeinstallationen i Saltvik inte kom i land på Åland. 17.3.2024 kl. 11:15
Pastor PJ, Per-Johan Stenstrand, får ofta avgörande tankar eller tilltal från Gud i vildmarken. Foto: Ur boken

VILDMARK. I vildmarken stänger Per-Johan Stenstrand ut bruset och tankar kraft. Årligen gör han två större turer, en rejäl fiskevecka i augusti och en vecka runt påsk med snöskoter, tält och isfiske uppe i Lappland. 16.3.2024 kl. 13:34
Vilka saker hör samman med tro och religion, frågar ÅA-projekt.

Bidrag. ÅA Vasa-lett projekt om demografi i kyrkor och samfund toppar Svenska kulturfondens utdelning i år. 15.3.2024 kl. 15:21
Oeniga biskopar. Lappobiskopen Matti Salomäki ville ha ny beredning om samkönad vigsel.

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Samkönad vigsel föreslås bli möjlig i alla församlingar, men parallellt står den äldre traditionen kvar. Biskopsmötet tog oenigt beslut om kompromiss. 13.3.2024 kl. 11:15
Alla ska få samkönad kyrklig vigsel. Men prästerna frihet att välja bort dem.

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Kyrkan kan komma att få två syner på samkönat äktenskap inskrivna i kyrkoordningen. Beredningen till biskoparnas extra biskopsmöte på tisdag har blivit offentlig. 8.3.2024 kl. 14:21

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00
På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00
Janne Saarikivi är språkforskare och författare.

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00
Ani Iivanainen skriver en bok om hur församlingar kan möta regnbågspersoner på ett rättvist sätt.

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39