En sångskatt som är värd att ge vidare

korsholm.

De sjunger psalmer på musiklektionerna – och ibland på skolgården. Helsingby skola i Korsholm har varit med i Psalmedaljeskoj från starten.

11.5.2021 kl. 11:30

– Det hör ju till skolan att vi ska förmedla bitar av vårt kulturarv och den här sångskatten som finns i våra psalmböcker är det verkligen värdefullt att ge vidare, säger lärare Christina Hammarström.

Treorna och fyrorna i Helsingby har nu klarat av alla tre nivåer i Psalmedaljeskoj, från brons till guld, och kan stolt visa upp sina pinsprydda psalmboksfodral.

I årskurs 1–2 syr eleverna personliga psalmboksfodral, ett bra ställe att samla pins. foto: Christina Hammarström


– Bronspinset fick vi i ettan, den här tror jag i tvåan och den här fick vi i år, säger Elis Williamsson och pekar på sina pins.

– Så nu kan ni trettio psalmer, konstaterar Susanne Westerlund, kyrkomusiker i Korsholms svenska församling. Och hur många utantill?

Fyra, svarar Elis och klasskompisarna Sara Tikkala och Linnéa Fochsell först. Nej, sex stycken blir det ju.


Sara Tikkala, Elis Williamsson, Linnéa Fochsell. foto: Christina Hammarström

De brukar öva på musiklektionerna.

– Ett par psalmer i början på varje musiktimme brukar vi starta med, säger Christina Hammarström. Och det brukar de fortsätta med i femman–sexan fast de redan fått alla pins.

En del klasser gillar att sjunga mer än andra.

– Det här är en grupp som verkligen är sånglärkor. Om jag råkar ha någon information i början av lektionen sitter de bara och hoppar otåligt: kan vi börja sjunga nu?

Psalmerna kan betyda något också för dem som inte nödvändigtvis gillar att sjunga. Hon har märkt att när de utforskar texten så finns där mycket levnadsvisdom för alla åldrar.

– När vi diskuterar innehåll så kan det komma jättefina tankar.

Det har också hänt att hennes telefon någon eftermiddag plingat till med ett meddelande: ”Vilka psalmer sjöng vi idag på musiktimmen?” då någon kommit på att de vill sjunga en favoritpsalm hemma men inte kommer ihåg vilken det var.

Linnéa, Sara och Elis minns också att de varit i kyrkan och sjungit psalmer. Vart tredje år bjuder församlingen in alla skolor att komma till kyrkan och sjunga psalmer från Psalmedaljeskoj.

Susanne och kollegan Ann-Christine Nordqvist-Källström är glada över samarbetet med skolan. De ser att det är värdefullt för barnen som lärt sig psalmerna, om de kommer med i en barnkör, när de kommer till kyrkan på ett dop eller en begravning, och senare i skriftskolan. Psalmsången kan bygga vi-anda och föra samman generationer.

Vilka är era favoritpsalmer?

– Min favorit är Bevara Gud vårt fosterland, säger Sara Tikkala.

– 939, säger Elis Williamsson – det är den engelska psalmen Glory to the Father.

– Hosianna, säger Linnéa Fochsell.

Sara berättar att hon också lärt sig psalmer på finska.

– När jag gick i ettan brukade jag sjunga för min farmor de som jag lärde mig.

– Hon valde en av mina favoritpsalmer att hon ville att den skulle sjungas på hennes begravning, Jumalan kämmenellä (sv. Trygg är varenda fågel).

Christina har märkt att eleverna är i en bra ålder att lära sig, många kan snabbt texterna utantill till betydligt fler än två psalmer. Hon frågar Elis och Linnéa hur många av de trettio psalmerna de kan utantill.

– Många, säger Elis.

– Alla, jag behöver inte psalmboken, säger Linnéa.

Christina säger att Måne och sol är tacksam att börja med i årskurs ett, samtidigt som de pratar om skapelsen på religionstimmarna.

– Den är lätt att lära sig och den är trallvänlig. Den sjunger de i taxin och den sjunger de när de gungar på skolgården.

Andra är knepigare, till exempel Blott en dag som är utantillpsalm på guldnivån. Den kunde de kanske inte riktigt flytande när det var dags att visa upp sina kunskaper för kantorn Susanne.

– Det var den där tredje versen som var så svår, berättar Elis.

Så där hade de en liten hemlighet.

– Man skulle sjunga starkt där i slutet.

– Vi kom överens om att vi klämmer i riktigt bra i slutet, så ifall hon tycker vi sjungit lite otydligt där i början av versen så förlåter hon oss, säger Christina.

Diamantpins nästa!

När Helsingbyeleverna klarat av guldnivån kom de med ett önskemål: att det skulle komma en till nivå och ett till pins.

– Vad var det för pins ni ville ha? frågar Susanne.

– Diamantpins! svarar de i kör.

De har till och med skissat på en design. Så Susanne kontaktade Pia Bengts som är stiftssekreterare för musik och har varit på möte och nu avslöjar hon överraskningen: det är på gång! Diamantpinset är under produktion.

Nyheten möts med applåder och Linnéa, Sara och Elis och lärare Christina planerar hur de ska berätta den för resten av klassen.

Susanne och Ann-Christine berättar att de ska utarbeta en lista med förslag på vilka psalmer som kunde höra till diamantnivån.

– Ni får också vara med, Christina och klassen, fundera och se om det är någon speciell psalm som ni skulle vilja jobba med, säger Susanne.

Det som är klart är att en av dem kommer vara Glory to the Father, den enda engelskspråkiga psalmen i psalmboken.

– Och den kan vi redan utantill! säger Christina.

Emelie Wikblad


Personligt. När Tove Uvemo Söderbäck var tonåring hade hon inte tid att bli konfirmerad. När hon senare i livet tog tag i saken förändrade det hennes livsbana. Nu studerar hon för att bli diakon. 3.10.2024 kl. 13:53

kallelse. När Fanny Sjölind var föräldraledig för tre år sedan insåg hon vad hennes kallelse var: Att kombinera tron och sången. – Och att följa Guds vilja i det vardagliga och att använda de gåvor jag fått. 2.10.2024 kl. 19:28

PANIKÅNGEST. Han vet precis när det började. Han var 23 år och det var några dagar efter att han och hustrun Maria gift sig. De skulle äta middag vid en restaurang vid Replotbron. 1.10.2024 kl. 21:36

LIKABEHANDLINGSFRÅGOR. Sedan 2021 har Borgå stift haft två kontaktpersoner för jämställdhets- och likabehandlingsfrågor. Sini Aschan är en av dem. 1.10.2024 kl. 10:00

kyrkostyrelsen. Upp till 40 av 190 anställda i kyrkans centralförvaltning kan få sluta inom de närmaste åren. Ge över jobbet med material- och idéstöd till stiften först av allt, föreslår en kritisk rapport. 30.9.2024 kl. 10:00

SANKT OLAV OSTROBOTHNIA. Arbetet med att utveckla pilgrimsleden Sankt Olav Ostrobothnia har inte tagit slut, även om biskop Bo-Göran Åstrand nu invigt både leden och pilgrimscentret i Trefaldighetskyrkan i Vasa. 28.9.2024 kl. 18:38

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Borgå stift kommer att få två nya präster i slutet av oktober. Bland annat det meddelar domkapitlet i Borgå stift. 27.9.2024 kl. 17:51

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Jan Nygård blir ny tillförordnad kyrkoherde i Larsmo. Domkapitlet har förordnat Nygård att efterträda Max-Olav Lassila som går i pension. 27.9.2024 kl. 17:26

KYRKHELG NORD. Kyrkhelg Nord är kaffe, glass och vänner. Men också Ray Baker som både ursäktar och uppmuntrar konservativa kristna. Det övergripande temat under årets kyrkhelg kan sammanfattas som ”anpassa er inte”. 26.9.2024 kl. 11:05

podcast. Bröllopskollektivet varvar snack om estetik och fix med reflektioner kring relationer. – Att man bråkar betyder inte att man har ett dåligt förhållande, utan att man har ett förhållande, säger Saara Schulman. 25.9.2024 kl. 17:10

KYRKHELG NORD. Då Ray Baker tar till orda under inledningsmötet av Kyrkhelg Nord ger han kängor åt såväl Mark Levengood som bibeltrogna konservativa kristna. 20.9.2024 kl. 21:10

HAVSNÄRA. Äventyrslusten och kärleken till havet har fått Mikael Hagman att korsa Kvarken i sin öppna båt när han pendlar till jobbet i Umeå. – Jag tycker om spänning i livet och sommartid är arbetsresorna mina utflykter, säger han. 19.9.2024 kl. 13:40

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsens tjänstemän fick rapp: Uppmanades snabba på omställningen för att banta ner gruppen av dyra centrala ämbetsverk inom kyrkan. Esbobiskopen Kaisamari Hintikka övervakar arbetet. 18.9.2024 kl. 16:20

mat. När Thomas Lundin är utmattad lagar han mat. – När jag är helt slut gör jag ett långkok på två timmar. Då kan jag inte störas med jobbsamtal. Jag är i stunden, jag lyssnar på musik. Jag hör ju hur provocerande det här låter! 18.9.2024 kl. 11:58

orgel. Elis Helenius tog sig an Ekenäs kyrkas orgel för ett och ett halvt år sedan. Trots sin unga ålder har han spelat i tolv olika kyrkor – och uppträtt på konsertsalorgeln i Musikhuset i Helsingfors. 17.9.2024 kl. 18:24

SAKNAD OCH SORG. När Johanna Evensons pappa plötsligt gick bort i en stroke förlorade hon en av de viktigaste personerna i sitt liv, den ständiga lyssnaren, den trygga basen, familjens nav. – Jag har tänkt sörja honom hela livet. Det kommer inte en dag då jag inte sörjer honom. 3.4.2025 kl. 10:00

Personligt. Migrationsforskaren Tobias Pötzsch växte upp i Östtyskland och Kanada, och har nu bott över halva livet i Finland. Han har upplevt rasism och orättvisor, men också skönhet, lycka och jämlikhet. 1.4.2025 kl. 15:45

NY I USA. Heidi Storbacka med familj blev erbjudna, via den firma hennes man jobbar på, att flytta till USA under en begränsad period. – Jag älskar äventyr, så vi tackade ja direkt. Jag började söka jobb redan förra året – att bli hemmafru var inte aktuellt. 1.4.2025 kl. 13:28

SKAPELSETRO. Kreationismen såg ut att ebba ut i slutet av 1900-talet. Men i delar av Borgå stift tar man fortfarande strid för att evolutionsteorin vetenskapligt en dag kommer att få vika för Bibelns berättelse om hur jorden och mänskligt liv kommit till. 1.4.2025 kl. 10:00

METODISTKYRKAN. Den tidigare metodistbiskopen Hans Växby är död. Han tjänstgjorde för den i Europa lilla frikyrkan i de nordiska länderna och efter Sovjetunionens fall i Ryssland. 31.3.2025 kl. 11:48