En sångskatt som är värd att ge vidare

korsholm.

De sjunger psalmer på musiklektionerna – och ibland på skolgården. Helsingby skola i Korsholm har varit med i Psalmedaljeskoj från starten.

11.5.2021 kl. 11:30

– Det hör ju till skolan att vi ska förmedla bitar av vårt kulturarv och den här sångskatten som finns i våra psalmböcker är det verkligen värdefullt att ge vidare, säger lärare Christina Hammarström.

Treorna och fyrorna i Helsingby har nu klarat av alla tre nivåer i Psalmedaljeskoj, från brons till guld, och kan stolt visa upp sina pinsprydda psalmboksfodral.

I årskurs 1–2 syr eleverna personliga psalmboksfodral, ett bra ställe att samla pins. foto: Christina Hammarström


– Bronspinset fick vi i ettan, den här tror jag i tvåan och den här fick vi i år, säger Elis Williamsson och pekar på sina pins.

– Så nu kan ni trettio psalmer, konstaterar Susanne Westerlund, kyrkomusiker i Korsholms svenska församling. Och hur många utantill?

Fyra, svarar Elis och klasskompisarna Sara Tikkala och Linnéa Fochsell först. Nej, sex stycken blir det ju.


Sara Tikkala, Elis Williamsson, Linnéa Fochsell. foto: Christina Hammarström

De brukar öva på musiklektionerna.

– Ett par psalmer i början på varje musiktimme brukar vi starta med, säger Christina Hammarström. Och det brukar de fortsätta med i femman–sexan fast de redan fått alla pins.

En del klasser gillar att sjunga mer än andra.

– Det här är en grupp som verkligen är sånglärkor. Om jag råkar ha någon information i början av lektionen sitter de bara och hoppar otåligt: kan vi börja sjunga nu?

Psalmerna kan betyda något också för dem som inte nödvändigtvis gillar att sjunga. Hon har märkt att när de utforskar texten så finns där mycket levnadsvisdom för alla åldrar.

– När vi diskuterar innehåll så kan det komma jättefina tankar.

Det har också hänt att hennes telefon någon eftermiddag plingat till med ett meddelande: ”Vilka psalmer sjöng vi idag på musiktimmen?” då någon kommit på att de vill sjunga en favoritpsalm hemma men inte kommer ihåg vilken det var.

Linnéa, Sara och Elis minns också att de varit i kyrkan och sjungit psalmer. Vart tredje år bjuder församlingen in alla skolor att komma till kyrkan och sjunga psalmer från Psalmedaljeskoj.

Susanne och kollegan Ann-Christine Nordqvist-Källström är glada över samarbetet med skolan. De ser att det är värdefullt för barnen som lärt sig psalmerna, om de kommer med i en barnkör, när de kommer till kyrkan på ett dop eller en begravning, och senare i skriftskolan. Psalmsången kan bygga vi-anda och föra samman generationer.

Vilka är era favoritpsalmer?

– Min favorit är Bevara Gud vårt fosterland, säger Sara Tikkala.

– 939, säger Elis Williamsson – det är den engelska psalmen Glory to the Father.

– Hosianna, säger Linnéa Fochsell.

Sara berättar att hon också lärt sig psalmer på finska.

– När jag gick i ettan brukade jag sjunga för min farmor de som jag lärde mig.

– Hon valde en av mina favoritpsalmer att hon ville att den skulle sjungas på hennes begravning, Jumalan kämmenellä (sv. Trygg är varenda fågel).

Christina har märkt att eleverna är i en bra ålder att lära sig, många kan snabbt texterna utantill till betydligt fler än två psalmer. Hon frågar Elis och Linnéa hur många av de trettio psalmerna de kan utantill.

– Många, säger Elis.

– Alla, jag behöver inte psalmboken, säger Linnéa.

Christina säger att Måne och sol är tacksam att börja med i årskurs ett, samtidigt som de pratar om skapelsen på religionstimmarna.

– Den är lätt att lära sig och den är trallvänlig. Den sjunger de i taxin och den sjunger de när de gungar på skolgården.

Andra är knepigare, till exempel Blott en dag som är utantillpsalm på guldnivån. Den kunde de kanske inte riktigt flytande när det var dags att visa upp sina kunskaper för kantorn Susanne.

– Det var den där tredje versen som var så svår, berättar Elis.

Så där hade de en liten hemlighet.

– Man skulle sjunga starkt där i slutet.

– Vi kom överens om att vi klämmer i riktigt bra i slutet, så ifall hon tycker vi sjungit lite otydligt där i början av versen så förlåter hon oss, säger Christina.

Diamantpins nästa!

När Helsingbyeleverna klarat av guldnivån kom de med ett önskemål: att det skulle komma en till nivå och ett till pins.

– Vad var det för pins ni ville ha? frågar Susanne.

– Diamantpins! svarar de i kör.

De har till och med skissat på en design. Så Susanne kontaktade Pia Bengts som är stiftssekreterare för musik och har varit på möte och nu avslöjar hon överraskningen: det är på gång! Diamantpinset är under produktion.

Nyheten möts med applåder och Linnéa, Sara och Elis och lärare Christina planerar hur de ska berätta den för resten av klassen.

Susanne och Ann-Christine berättar att de ska utarbeta en lista med förslag på vilka psalmer som kunde höra till diamantnivån.

– Ni får också vara med, Christina och klassen, fundera och se om det är någon speciell psalm som ni skulle vilja jobba med, säger Susanne.

Det som är klart är att en av dem kommer vara Glory to the Father, den enda engelskspråkiga psalmen i psalmboken.

– Och den kan vi redan utantill! säger Christina.

Emelie Wikblad


KYRKOMÖTET. Den segslitna frågan om vem som ska betala för gravväsendet i Finland går vidare. i ett vasst brev till regeringen varnade kyrkomötet för dyrare gravar framöver för den som inte hör till kyrkan. 8.11.2024 kl. 16:41

KYRKOMÖTET. Det är olika dyrt för både anhöriga och församlingar att sköta en begravning. Kyrkomötet i Åbo debatterade det här länge på tisdagen. 5.11.2024 kl. 16:45

UNG I KYRKAN. Höstdagarna 2024 samlar som bäst närmare 600 tonåringar från församlingar runt om i Svenskfinland. 2.11.2024 kl. 12:44

betraktat. Det är en helt vanlig lördag förmiddag när vår 8-åring mitt i allt filosoferar över livet: ”Pappa, kommer du att finnas kvar när jag är 18?” 3.11.2024 kl. 18:37

diakoni. Nedskärningarna drabbar hårdast dem som redan har det sämre ställt. Det var huvudbudskapet när en grupp diakoniarbetare från Borgå stift idag uppvaktade social- och hälsovårdsminister Kaisa Juuso med en skrivelse där de vädrar sin oro över regeringens nedskärningar. 1.11.2024 kl. 15:34

Alla helgons dag. Svenska Yle sänder en ljuständning på alla helgons dag. 1.11.2024 kl. 12:26

HJÄRTINFARKT. Hjärtinfarkten i slutet av september kom utan förvarning. Kyrkoherde Tomi Tornberg är bara 44 år men anpassar sig nu till ett liv med hjärt- och kärlsjukdom. – Jag har fått lära mig att ingen är oersättlig. Nu äter jag samma mediciner som mina äldre församlingsbor. 30.10.2024 kl. 08:00

Personligt. För omkring tio år sedan lärde Mikael Ahlskog känna några män som förändrade hans liv. På gott, och på ont. 29.10.2024 kl. 17:32

Personligt. Tuomas Enbuske är programledare, poddvärd, journalist, kändis – och numera också kristen. Han tror på arvsynd och på nåd. – Ju mindre vi stressar över att göra någonting gott, desto lättare är det att vara god. 28.10.2024 kl. 18:34

KYRKA OCH POLITIK. Tala med statsministern. Sitt med riksdagsgrupperna. Mejla ministerns medarbetare. Deala med ministeriet. Strategierna är många när kyrkan och relaterade organisationer lobbar för sina intressen. 28.10.2024 kl. 14:00

UTNÄMNING. Kyrkoherden i Jakobstads svenska församling Jockum Krokfors blir ny verksamhetsledare för Martyrkyrkans Vänner från och med den 1 april nästa år. 25.10.2024 kl. 16:34

KARRIÄRSBYTE. Efter tolv år som kantor i Korsholm bytte Susanne Westerlund inriktning och utbildade sig till florist. – Musiken har jag inte lämnat, jag har bara kompletterat mitt kreativa språk, säger hon. 21.10.2024 kl. 16:48

ETT GOTT RÅD. – Varje år har det blivit lite lättare att leva. Jag önskar att jag hade varit snällare mot mig själv som ung, säger Anne Hietanen. 16.10.2024 kl. 10:00

Personligt. Hon har levt i nästan 45 år ”med Herren”. Vad har Nina Åström under åren lärt sig om trons kringelikrokar och gropar? KP mötte henne och diskuterade viktiga ord som tillit, kärlek, rättvisa och nåd – och varför Jesus är hennes allt. 15.10.2024 kl. 10:00

KYRKOR I USA. I USA väntas kyrkorna spela en roll i det amerikanska presidentvalet. Men Amerika sekulariseras också, och effekten kan bli mindre än väntat. Och för många har andligheten blir mera politisk. 14.10.2024 kl. 13:00

NY PÅVE. Vad betyder det för kristna som inte är katoliker att det valts en ny påve? Mycket är upp till var och en av oss tror Jimmy Österbacka. – Det är i våra personliga omständigheter som enheten dagligen både kan sökas och utmanas, säger han. 9.5.2025 kl. 13:39

NY PÅVE. När Emil Anton fick veta att amerikanen Robert Francis Prevost valts till ny påve blev han så förvånad att han blev stum. – Man jag tror att han kan bli en påve som förenar katoliker, säger Anton, som är finländsk katolik, teologie doktor och författare. 9.5.2025 kl. 13:31

SAMKÖNADE ÄKTENSKAP. Kyrkomötet nådde inte tre fjärdedelsmajoritet bakom biskoparnas kompromissförslag. 8.5.2025 kl. 16:54

MÄNNISKOMÖTEN. Robin Nyman är som bäst på väg att baxa en bastu genom Europa för att nå Basel den 17 maj där humorgruppen KAJ från Vörå ska delta i Eurovisionen. 8.5.2025 kl. 13:26

kyrkostyrelsen. 57-årig kyrkoherde från Uleåborg med ovanligt mångsidig erfarenhet inom kyrkan blir ny högsta chef för Kyrkostyrelsen och dess 300 anställda. 7.5.2025 kl. 09:58