Bernice Haglund-Wikström, Nina Vikman och Tanya Östman är församlingsfaddrar i Jakobstad. Haglund-Wikström är fadder åt Leo Östman, sex månader.

Fler församlingsfaddrar på önskelistan

jakobstad.

Församlingsfaddrarna är församlingens utsträckta hand till de allra yngsta medlemmarna. Flera som vill axla den rollen behövs.

14.4.2021 kl. 10:08

Församlingsfaddern kommer som en medmänniska som vill familjen väl. Det kan leda till långvariga vänskapsband.

– Som församlingsfadder förbinder man sig att besöka barnet i samband med dopdagen tills barnet fyllt fyra och att be för familjen, säger Bernice Haglund-Wikström, församlingsfadder men också ledare för familjeverksamheten i församlingen i Jakobstads svenska församling.

För tillfället har församlingen knappt femtio aktiva faddrar. Men det är inte tillräckligt. Det råder en brist på församlingsfaddrar och familjer står på väntelistan för att få en.

– Behovet är stort och vi tar emot hur många församlingsfaddrar som helst. De flesta är kvinnor, men vi har också en manlig fadder. Det finns inget som säger att inte män skulle vara lika lämpade. Faddern är en helt vanligt människa som tycker om att besöka andra och som tycker om barn.

Tanken är att faddern ska vara en länk mellan församlingen och familjen. De berättar om församlingens verksamhet för barnen, om olika klubbar och om gudstjänst med små och stora.

– Det som är roligt med att vara församlingsfadder är att man träffar människor man annars inte skulle komma i kontakt med. Folk är trevliga, det är ett trevligt uppdrag och man kommer i ett trevligt ärende. Man får följa barnen och se hur de utvecklas, säger Haglund-Wikström.

Nina Vikman har varit fadder i tjugo år. Hur många fadderbarn hon haft under tiden har hon tappat räkningen på.

– Nu har jag två familjer kvar och tänker avsluta så småningom med ålderns rätt. Jag upplever att jag är väntad när jag kommer på besök. Ibland har föräldrarna och barnen bakat något tillsammans. Under besöket brukar jag gå igenom materialet jag har med mig och så leker vi. Jag brukar leka mycket.

Under pandemin har hembesöken varit begränsade. I stället har man hållit kontakt via telefon eller så har man träffats ute i en lekpark.

Tanya Östman har varit fadder i tre år och har fyra fadderbarn.

– Församlingen ska ju vara för alla och det är svårt att ha något för bebisar. Det är församlingsfaddern perfekt för. Man är från början en länk mellan församlingen och familjen. Från början känner man sig trygg och välkommen, säger hon.

Varför blev du församlingsfadder?

– Jag jobbade tidigare i dagklubbben och då var Bernice min chef. När hon berättade vad det handlade om tyckte jag det lät roligt. Alla församlingsfaddrar jag talat med har tyckt detsamma. Det är ett viktigt arbete.

Under normala förhållande träffas faddrarna månatligen för gemenskap och utbildning.

– De träffarna brukar jag se jag fram emot. De ger en guldkant på tillvaron. Man får alltid en kram och så diskuterar vi något aktuellt över en kaffekopp, säger Vikman.

Bernice Haglund-Wikström uppmanar dem som är intresserade av att vara församlingsfadder ta kontakt med henne, kontaktuppgifterna finns på jakobstadssvenskaforsamling.fi

Johan Sandberg


NÄRPES. När en ny folkrörelse tar över makten i en församling går det inte helt problemfritt. Det visar erfarenheten i Närpes, där en del anställda upplevt sig ifrågasatta av nya förtroendevalda. 22.2.2023 kl. 08:26

Ukraina. ”Jag har börjar läsa nyheterna. Är jag vuxen nu?” Den tolvåriga flickans fråga illustrerar hur barnen i Ukraina berövas sin barndom. 22.2.2023 kl. 07:41

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

UTNÄMNING. Kyrkoherden i Jakobstads svenska församling Jockum Krokfors blir ny verksamhetsledare för Martyrkyrkans Vänner från och med den 1 april nästa år. 25.10.2024 kl. 16:34

KARRIÄRSBYTE. Efter tolv år som kantor i Korsholm bytte Susanne Westerlund inriktning och utbildade sig till florist. – Musiken har jag inte lämnat, jag har bara kompletterat mitt kreativa språk, säger hon. 21.10.2024 kl. 16:48

ETT GOTT RÅD. – Varje år har det blivit lite lättare att leva. Jag önskar att jag hade varit snällare mot mig själv som ung, säger Anne Hietanen. 16.10.2024 kl. 10:00

Personligt. Hon har levt i nästan 45 år ”med Herren”. Vad har Nina Åström under åren lärt sig om trons kringelikrokar och gropar? KP mötte henne och diskuterade viktiga ord som tillit, kärlek, rättvisa och nåd – och varför Jesus är hennes allt. 15.10.2024 kl. 10:00

KYRKOR I USA. I USA väntas kyrkorna spela en roll i det amerikanska presidentvalet. Men Amerika sekulariseras också, och effekten kan bli mindre än väntat. Och för många har andligheten blir mera politisk. 14.10.2024 kl. 13:00