Bernice Haglund-Wikström, Nina Vikman och Tanya Östman är församlingsfaddrar i Jakobstad. Haglund-Wikström är fadder åt Leo Östman, sex månader.

Fler församlingsfaddrar på önskelistan

jakobstad.

Församlingsfaddrarna är församlingens utsträckta hand till de allra yngsta medlemmarna. Flera som vill axla den rollen behövs.

14.4.2021 kl. 10:08

Församlingsfaddern kommer som en medmänniska som vill familjen väl. Det kan leda till långvariga vänskapsband.

– Som församlingsfadder förbinder man sig att besöka barnet i samband med dopdagen tills barnet fyllt fyra och att be för familjen, säger Bernice Haglund-Wikström, församlingsfadder men också ledare för familjeverksamheten i församlingen i Jakobstads svenska församling.

För tillfället har församlingen knappt femtio aktiva faddrar. Men det är inte tillräckligt. Det råder en brist på församlingsfaddrar och familjer står på väntelistan för att få en.

– Behovet är stort och vi tar emot hur många församlingsfaddrar som helst. De flesta är kvinnor, men vi har också en manlig fadder. Det finns inget som säger att inte män skulle vara lika lämpade. Faddern är en helt vanligt människa som tycker om att besöka andra och som tycker om barn.

Tanken är att faddern ska vara en länk mellan församlingen och familjen. De berättar om församlingens verksamhet för barnen, om olika klubbar och om gudstjänst med små och stora.

– Det som är roligt med att vara församlingsfadder är att man träffar människor man annars inte skulle komma i kontakt med. Folk är trevliga, det är ett trevligt uppdrag och man kommer i ett trevligt ärende. Man får följa barnen och se hur de utvecklas, säger Haglund-Wikström.

Nina Vikman har varit fadder i tjugo år. Hur många fadderbarn hon haft under tiden har hon tappat räkningen på.

– Nu har jag två familjer kvar och tänker avsluta så småningom med ålderns rätt. Jag upplever att jag är väntad när jag kommer på besök. Ibland har föräldrarna och barnen bakat något tillsammans. Under besöket brukar jag gå igenom materialet jag har med mig och så leker vi. Jag brukar leka mycket.

Under pandemin har hembesöken varit begränsade. I stället har man hållit kontakt via telefon eller så har man träffats ute i en lekpark.

Tanya Östman har varit fadder i tre år och har fyra fadderbarn.

– Församlingen ska ju vara för alla och det är svårt att ha något för bebisar. Det är församlingsfaddern perfekt för. Man är från början en länk mellan församlingen och familjen. Från början känner man sig trygg och välkommen, säger hon.

Varför blev du församlingsfadder?

– Jag jobbade tidigare i dagklubbben och då var Bernice min chef. När hon berättade vad det handlade om tyckte jag det lät roligt. Alla församlingsfaddrar jag talat med har tyckt detsamma. Det är ett viktigt arbete.

Under normala förhållande träffas faddrarna månatligen för gemenskap och utbildning.

– De träffarna brukar jag se jag fram emot. De ger en guldkant på tillvaron. Man får alltid en kram och så diskuterar vi något aktuellt över en kaffekopp, säger Vikman.

Bernice Haglund-Wikström uppmanar dem som är intresserade av att vara församlingsfadder ta kontakt med henne, kontaktuppgifterna finns på jakobstadssvenskaforsamling.fi

Johan Sandberg


MARKNADSFÖRING. Min stilla vecka kändes allt annat än stilla, så jag gick på en aktläsning. Vet du vad det är? Det visste inte jag, men efteråt var jag en lite helare version av mig själv, åtminstone för en stund. Det ordnas mycket fint i kyrkan, men hur många vet om det? 1.6.2023 kl. 10:00

Kyrkskatt. Vårdreformen förändrade sättet att beräkna kyrkskatten. Du får mindre avdrag i år, men bara få församlingar som de i Raseborg kommer till mötes med att sänka din skatteprocent. 31.5.2023 kl. 15:10

AI. En präst kan skriva ett halvbra doptal eller en medioker predikan med hjälp av artificiell intelligens. KP testade – och skickades resultatet till biskop Bo-Göran Åstrand. Märks det om det prästen säger inte är inspirerat av den heliga Anden utan en sammanfattning av ett ämne, skapat av en chattbott? 31.5.2023 kl. 10:00

MÖTESORDFÖRANDE. – Jag ser bara fördelar för kyrkoherdarna med att övergå till det här systemet, säger Martina Harms-Aalto som leder ordet i Johannes församling i Helsingfors. 30.5.2023 kl. 10:00

LÄSNING. Vi lever inte längre i en galax som kretsar kring den tryckta boken. I stället strålar skärmen som vår nya sol, skriver Joel Halldorf. Revolutionen stöper om vår civilisation i grunden – hur och varför försöker han förklara i boken ”Bokens folk”. 29.5.2023 kl. 19:19

diakoner. Biskop Bo-Göran Åstrand vigde två diakoner och en diakonissa till diakoniämbetet på pingstdagen. 28.5.2023 kl. 21:48

biskopar. Kyrkoherden i Imatra har varit både musikjournalist och missionär i Jerusalem. Nu kandiderar hon i en andra valomgång mot den förra fältbiskopen. 25.5.2023 kl. 17:57

MEDLEMSENKÄT. Fastän majoriteten av prästerna och kantorerna fortsättningsvis upplever att de är nöjda med sitt arbete och känner ett starkt arbetsengagemang, har välbefinnandet i arbetet minskat enligt många olika mätare. 25.5.2023 kl. 09:00

PRÄSTASSESSOR. Monica Heikel-Nyberg har enligt det premiminära valresultatet valts till prästassesor för perioden 1.9.2023-31.8.2026. 24.5.2023 kl. 15:58

FINSTRÖM. Finströms kyrka är en av Finlands viktigaste kyrkor. Det säger konsthistoriker Åsa Ringbom som ägnat en stor del av sin karriär åt att forska i kyrkorna på Åland. Nu är hon aktuell med en bok om Finströms kyrka. 22.5.2023 kl. 18:33

ANDLIGT VÅLD. Samhället är allt ovanare att tala om tro. Så vården vet inte alltid hur den ska hantera den som mår dåligt av att ha hoppat av miljöer där religionen har blivit för trång. Det har Maria Björkmark forskat i. 19.5.2023 kl. 09:19

KYRKBÖCKER. ”100 procent viktiga” är kyrkböckerna för den som forskar i sin släkt, säger historikern Alexandra Ramsay. I de gamla skrifterna hittar hon både stränga ordvändningar men samtidigt också präster som brydde sig om de små i sin hjord. 17.5.2023 kl. 14:46

profilen. Sebastian Holmgård är aktuell med programmet ”Tänk, tänkare, tänkast”, där han och några barn synar en del sanningar i sömmen. Finns det exempelvis gånger då man får ljuga? 16.5.2023 kl. 13:58

BORGÅ STIFT. Stiftsdekan Mia Anderssén-Löf håller på och sniffar in sina nya arbetsuppgifter vid domkapitlet i Borgå. Dekanen kopplas ofta samman med teologisk utbildning och fortbildning. Men hon har också fått strategi och framtid på sitt bord. 16.5.2023 kl. 10:02

LAESTADIANERNAS FRIDSFÖRENINGARS FÖRBUND. En del av den finlandssvenska laestadianrörelsen håller på att separera från den evangelisk- lutherska kyrkan. Nu utreder rörelsen möjligheten att bilda en egen kyrka på föreningsgrund. Men något gemensamt exodus är inte att vänta. 15.5.2023 kl. 17:59

kyrkomusik. Hela sitt liv har John L Bell jobbat utanför boxen och skapat något nytt: en ny liturgi, ett nytt sätt att läsa Bibeln, ett nytt sätt att sjunga. 6.3.2025 kl. 15:55

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37

FINLANDS SCOUTER. I år samarbetar insamlingen Gemensamt Ansvar med Finlands Scouter. Temat för årets insamling är ungas möjligheter att drömma och bygga en trygg framtid. Emma Portman jobbar som koordinator för medlemsutveckling hos Finlands Svenska Scouter 3.3.2025 kl. 16:13

Ukraina. Att tända ett ljus känns som en liten sak, men det är något med ljus – det ger ändå en känsla av att något är lite bättre, säger ukrainska Iryna Gorkun-Silén om den ljuständning för Ukraina som Helsingfors kyrkliga samfällighet ordnade på treårsdagen av Ukrainakriget. 28.2.2025 kl. 20:47