Tuija Wilman visar upp dopsymbolerna: dopträdet som står i kyrkan, ljuset och sockorna den nydöpta får som gåvor.

"De vill att barnet ska få ha en kontakt, en trygghet i Gud"

Borgå.

För någon är dopet tradition, något som hör till. Någon annan minns den fina relation de haft till sin egen fadder.

14.4.2021 kl. 08:45

Tf kaplan Tuija Wilman träffar familjer som kommer till församlingen för att ordna dop. En del av dem hon samtalar med inför dopet vill fundera mer på djupet. Vad betyder det att vara med i en församling? Krävs det något av föräldrarna?

– Det handlar om att man vill att barnet ska få ha en kontakt, en trygghet i Gud, säger hon.

– Inte behöver man bli någon superkristen. Det är helt vanliga människor som är med i kyrkan.

Tuija Wilman målar upp exemplet på någon som själv blivit döpt, gått i skriftskolan, blivit konfirmerad.

– Sen kan det gå många år. Man kanske inte varit så mycket i kyrkan, men sen när man får en egen familj kommer det här samtalet till pastorskansliet: Hej, vi har fått en baby, vi skulle vilja ha dop. Då är det igen traditionen som bär.

– Dopet är en inbjudan från Gud till vänskap med Jesus.

Även om man inte är så van att prata om religion och tro kan dopet vara en av de byggstenar man ger barnet.

– Inte kan man nånsin ge sin egen tro åt sitt barn, man kan visa och själv försöka leva enligt det man upplever är rätt och fint.

Hälsningar från församlingen

I lutherska kyrkan är barndop det vanliga, men man kan också bli döpt senare. Alla som döps får faddrar.

– Fadderns uppgift slutar ju inte vid konfirmationen – när det är som allra bäst är det en vänskap som kan vara hela livet.

Det är inte ovanligt att unga vill bli döpta i samband med skriban, för att kunna bli konfirmerade med sina kompisar. Tuija Wilman har ofta hört deras föräldrar säga någon variant av: ”Vi ville att de skulle få välja själv.”

– Det låter väldigt bra och det är ju fint att barnet får välja själv.

Samtidigt tänker hon att ingen växer upp i ett vakuum. Oberoende vad föräldrarna väljer får den unga i konfirmandåldern välja om de vill säga ja till dopet.

Tuija Wilman säger att dopet också är ett slags grönt ljus för församlingen att hålla kontakten och bjuda in till barn- och familjeverksamhet.

I Borgå får den som blir döpt det traditionella dopljuset och en annan värmande gåva från församlingen.

– Vi har en grupp handarbetsvänner som stickar dopsockor.

Hon visar upp sockorna: små, vita babysockor – med ett kort som innehåller en aftonbön – och blå tubsockor för de som döps som ungdomar eller vuxna.

För varje person som döps i församlingen hängs ett grönt, hjärtformat löv upp i dopträdet som står i domkyrkan. Följande januari bjuds de som blivit döpta in till gudstjänst och dopträdet kläs av för att fyllas på nytt under året. I år gjordes gudstjänsten på nätet och löven postades hem som en hälsning. Det var uppskattat, många skickade e-post och tackade.

– Vi tycker det är viktigt att man får lite post och lite uppmärksamhet. Nu är man med i en världsvid familj.

En del skjuter upp dopet

Vanligtvis går det att ordna dop hemma eller i kyrkan – eller varför inte hos mormor eller i trädgården. Just nu ordnas ändå alla dop i den rymliga domkyrkan eller i Lilla kyrkan.

Under det senaste året har en del familjer valt att skjuta upp dopet i hopp om att kunna samlas fler till dopfest En del har valt att filma eller strömma video från dopet så att släkt och vänner kan vara med på distans. Totalt sett har dopen i domkyrkoförsamlingen inte minskat, även om det blev stopp ett tag under vårmånaderna ifjol.

– Sen när det blev sommar så började telefonerna ringa här på kansliet. De som jobbat här längre än jag sa att så här mycket dop har vi inte haft på länge, berättar Tuija Wilman.

– Jag tror nog att sen när man får röra sig mer fritt, då börjar telefonerna ringa igen. Jag ser fram emot det.

Emelie Wikblad


LIVSBERÄTTELSE. Gud visar sin storhet i bön då han förvandlar, leder och upprättar. Det säger Saul Mäenpää, delägare i Friends & Burgers. – Jag ber inför arbetsdagen och inför möten. När man praktiserar bön ser man också med tiden Guds svar. Det är mycket som börjar med bön. 14.6.2023 kl. 14:00

LIVSFÖRÄNDRING. Under sin uppväxt och sina konststudier i Serbien fick Ivana Milosavljevic en bild av en avlägsen Gud som bryr sig om och älskar oss, men vars kärlek man måste förtjäna. Kyrkan förstärkte den bilden med sina regler och ritualer. 14.6.2023 kl. 10:00

konfirmand. Ingrid Björklöf blir konfirmerad i Åbo svenska församling i år. – Konfirmandtiden har öppnat min syn på tro, säger hon. 15.6.2023 kl. 19:00

PRÄSTSKJORTA. Svordomarna tystnar på bensinstationskaféet i Karleby och äldre damer i Spanien gör korstecknet. – Att gå klädd i prästskjorta påverkar prästen, men också andra, säger Peter Kankkonen. 13.6.2023 kl. 12:00

KONFIRMANDLÄGER. Hela lägret på en lägergård i Lochteå närmare 200 kilometer bort åkte hem. "Många upplevelser gick nu förlorade", säger kyrkoherde Camilla Svevar. 12.6.2023 kl. 19:00

eutanasi. – Vi måste kunna ha ett öppet samtal om eutanasi, och vara av olika mening. Det säger social­­arbetare Miia Kontro, som nyligen disputerade för att bli teologie doktor. På hennes jobb vid Cancercentret vid HUCS dör människor så gott som varje dag. 12.6.2023 kl. 10:34

FÖRSVARSMAKTEN. Fältbiskopen leder och övervakar Försvarsmaktens andliga arbete och ansvarar för den kyrkliga verksamheten och den teologiska linjen vid Försvarsmakten. 12.6.2023 kl. 08:49

Kolumn. Under en vanlig söndagsgudstjänst, i mitten av mars, börjar en bekant melodi spelas från synten. Min hjärna och mun förbereder sig för att inleda ”Härlig är jorden …”, tills jag några sekunder senare inser att texten är på engelska och med ett annat budskap. Jag befinner mig långt hemifrån, och deltar i en gudstjänst i den protestantiska kyrkan i Oman. 31.5.2023 kl. 08:00

MATTEUS FÖRSAMLING. – Jag tror att vår kärna alltid måste vara andlighet. Visst kan vi bjuda på brunch, men Fazers gör det bättre, säger Patricia Högnabba, som installeras som kyrkoherde i Matteus församling i september. 31.5.2023 kl. 19:31

BLI PRÄST. Kirsi Saarinen jobbar vid polisen med att bekämpa svart och grå ekonomi och göra samhället mer rättvist – men hon drömmer om att bli präst. Just nu gör hon församlingspraktik i Väståboland. 6.6.2023 kl. 15:00

Kolumn. Lena Blomstedt önskar, hoppas och vill att våra församlingar har en stark diakonal profil. Att var och en som kommer till vår kyrka stiger in genom en öppen dörr till ett välkomnande rum där någon ser, lyssnar och bekräftar. 31.5.2023 kl. 16:29

psalmer. Med hjälp av webbplatsen psalmbok.fi i mobilen är det lätt att sjunga med också då det inte finns psalmböcker till hands. 2.6.2023 kl. 08:00

UNDERSÖKNING. Hela 60 procent av kyrkans medlemmar uppgav att de mött församlingen via medier, som församlingstidningen, andra tidningar, tv:n och radion. Bland de som inte hör till kyrkan var siffran 33 procent. 1.6.2023 kl. 12:15

ENKÄT. Församlingarnas empati- och imageundersökning visar att människor i stadsmiljö upplever att Evangelisk-lutherska kyrkans församlingar är mer närvarande än förr. 1.6.2023 kl. 12:22

MARKNADSFÖRING. Min stilla vecka kändes allt annat än stilla, så jag gick på en aktläsning. Vet du vad det är? Det visste inte jag, men efteråt var jag en lite helare version av mig själv, åtminstone för en stund. Det ordnas mycket fint i kyrkan, men hur många vet om det? 1.6.2023 kl. 10:00

betraktat. Det är en helt vanlig lördag förmiddag när vår 8-åring mitt i allt filosoferar över livet: ”Pappa, kommer du att finnas kvar när jag är 18?” 3.11.2024 kl. 18:37

diakoni. Nedskärningarna drabbar hårdast dem som redan har det sämre ställt. Det var huvudbudskapet när en grupp diakoniarbetare från Borgå stift idag uppvaktade social- och hälsovårdsminister Kaisa Juuso med en skrivelse där de vädrar sin oro över regeringens nedskärningar. 1.11.2024 kl. 15:34

Alla helgons dag. Svenska Yle sänder en ljuständning på alla helgons dag. 1.11.2024 kl. 12:26

HJÄRTINFARKT. Hjärtinfarkten i slutet av september kom utan förvarning. Kyrkoherde Tomi Tornberg är bara 44 år men anpassar sig nu till ett liv med hjärt- och kärlsjukdom. – Jag har fått lära mig att ingen är oersättlig. Nu äter jag samma mediciner som mina äldre församlingsbor. 30.10.2024 kl. 08:00

Personligt. För omkring tio år sedan lärde Mikael Ahlskog känna några män som förändrade hans liv. På gott, och på ont. 29.10.2024 kl. 17:32