I videoandakten ingår olika scener från påskens händelser.

En påskvandring – i videoformat

korsholm.

Påskvandringen i Korsholm var tänkt som ett större samarbete mellan flera församlingar. Men coronaläget satte stopp för det. I stället för att resignera gjorde de anställda en enklare variant.

31.3.2021 kl. 08:30

I Korsholms kyrkas källare finns gamla och vackra valv i sten.

– De ger en känsla av att man går bakåt i tiden, så de passar fint som inramning under de påskvandringar vi brukar ordna, berättar Tommy Rannanpää som är ungdomsarbetsledare i Korsholms svenska församling.

Planen var att i år satsa på ett samarbete mellan flera församlingar och iscensätta påskens händelser i en längre filmad version. Men coronarestriktionerna lade hinder i vägen.

– Man kan säga att vi kom igång med planeringen men sedan snubblade vi, säger Rannanpää.

Men källarvalven är inramningen under påskvandringen också i år, även om ingen får vandra på plats. I stället blir det påskvandring i form av en videoandakt som filmats under valven, med de anställdas krafter. Vanligtvis brukar många frivilliga också vara engagerade.

– Det blir en kort och enkel andakt med utdrag ur påskvandringen. Det är ingen interaktion mellan de som agerar, men vi visar enskilda scener, händer som bryter bröd, nattvardsbordet, ljus och så vidare. Påskens händelser berättas i bakgrunden och kantorn bidrar med musik.

Till den traditionella påskvandringen har klasserna fyra till sex i olika skolor bjudits in. Nu skickas videon ut till skolorna i stället.

– Vi skickar ut videon ganska brett, också till högstadier om intresse finns. Videon är gjord så den ska passa alla åldrar.

– Vi har gjort bandningen med egna krafter. Vi försöker lära oss mer hela tiden. Det är utmanande men intressant.

Varför ville ni göra det här trots att ni inte fick göra det enligt planen?

– Förutom att påskens budskap är viktigt så vill vi upprätthålla en slags kontakt till skolorna och församlingsmedlemmarna, även om vi inte kan ses. Kontakt är viktigt nu.

Vad betyder påsken för dig?

– Det är en tid när man har tid att sitta ner och fundera på kärnan i hela kristendomen. Även om julen kanske är viktigast i barnaögon så är påsken kyrkans viktigaste högtid.

Har du själv någon påsktradition du inte ger avkall på?

– Memma ska det vara! Och ägg och chokladägg. Trots att jag inte ser mig som traditionsbunden så är det inte påsk om man inte har de här grejerna.

Förhoppningen är att man ska kunna filma lite mer utomhus senare i vår, med hjälp av bland annat frivilliga.

– Om restriktionerna tillåter skulle vi gärna göra det. Det skulle i så fall bli en video vi kan nå ut med påsken 2022, säger Rannanpää.

Videoandakten finns på Korsholms svenska församlings Youtubekanal i påskhelgen.

Ulrika Hansson


kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34