Sara Mikander har märkt att hon orkar lyssna till svåra berättelser eftersom de inte drar 
igång något hos henne själv.
Sara Mikander har märkt att hon orkar lyssna till svåra berättelser eftersom de inte drar igång något hos henne själv.

Sara Mikanders stöder personer som drabbats av närståendevåld eller sexuella övergrepp: "Att ta sig ur våldet tar tid"

närståendevåld.

Sara Mikanders jobb är att stöda personer som drabbats av närståendevåld eller sexuella övergrepp. – Jag har lärt mig att den som inte behöver hålla uppe en fasad mår ganska okej.

19.3.2021 kl. 15:04

Rapporter tyder på att närståendevåldet ökat under coronapandemin.

– Våldet i en nära relation kan se ut på så många olika sätt. Ibland kan intimterrorn hålla på i tiotals år, så att den ena parten utövar makt och kontroll över den andra. Men det kan också vara så att det rinner över när livssituationen blir för svår, säger Sara Mikander och tillägger att det senaste året varit ekonomiskt och psykiskt tungt för många familjer.

– Det förvånar mig inte att våldet ökat.

Sara Mikander är verksamhetsledare vid föreningen FRIDA – Fri från våld i Jakobstad. Föreningen erbjuder stöd och hjälp vid närståendevåld eller sexuella övergrepp.

– Vi jobbar en hel del med människor som redan tagit sig ut ur en våldsam relation, men också personer som fortfarande sitter i sina förhållanden och funderar över vad de ska göra.

Hon ser en förändring i hur vi pratar om våld och sexuella övergrepp: vi har blivit mer öppna.

– #Metoo gjorde mycket. Då upptäckte många att det fanns sådant i livet som de länge sopat under mattan. Plötsligt var de tvungna att ta tag i det.

Gruppens magi

Ändå är det fortfarande svårt att söka hjälp, särskilt på en liten ort som Jakobstad.

– Man tänker: om jag går med i en grupp, månne det är någon där som jag känner?

Det har faktiskt hänt!

– Vi brukar ta upp det i gruppen, att det kan kännas läskigt att komma, för tänk om grannen sitter där. Och en gång var det faktiskt grannen! Men det visade sig att det inte var ett problem ändå, för alla satt ju i samma båt.

Är det en fasad som rasar?

– Ja. Det är en skam som man känner. Även om själva relationen skulle ta slut är det mycket att processa efteråt. Självförtroendet är i botten. Har man i tio år fått höra att man är så hemsk att den andra måste dricka för att stå ut med en, så börjar man kanske tro på det. Man internaliserar kritiken.

Hon har lett grupper för kvinnor som levt i våldsamma förhållanden och grupper för unga flickor som har erfarenhet av sexuella övergrepp. Hennes erfarenhet är att det händer något mirakulöst när folk sätter sig i grupp och delar erfarenheter.

– Ibland kan jag tänka: Hur sjutton ska vi få ihop det här, de är ju så olika? Och så sätter man sig där och då händer något som man inte förstår. Ibland har jag bara suttit och gapat efteråt: Det här blir ju jättebra!

Det handlar också om att människor får en aha-upplevelse: kanske det inte är något fel på mig ändå. Här sitter ju andra vanliga människor som varit med om precis samma sak.


Det psykiska våldet värst

Att ta sig ur ett destruktivt förhållande är en process, och den kan man inte snabba på.

– Ju längre man suttit fast, desto längre tar det att ta sig ut ur förhållandet. Våldet påverkar en på så många plan: allt från självkänslan till människosynen till hur man ska vara i ett nytt förhållande. Får man vara arg i ett förhållande? Vad gör man då?

Många kan uppleva att de varit med om något som känns så ofantligt orättvist.

– En annan gör mig illa. Och så ska jag sitta i åratal och jobba med det!

Nästan alla säger att det psykiska våldet är värst. En blåtira är lättare: då kan man ju åka till sjukhuset och ta ett foto på det, och alla vet ju att man inte får slå någon annan.

Det psykiska våldet kan handla om verbala kränkningar och om kontroll.

– Du kan bli kallad hora eller värdelös, du får höra att du inte kan någonting. Den andra har kanske tillgång till dina sociala medier och bestämmer vem du får umgås med där. Det var en som sa att hon kan börja gå med en kamera i pannan så behöver hon inte bli anklagad för allt möjligt om hon går till butiken eller hälsar på sin mamma.

Det finns sådana som varit med om att deras partner mäter upp sträckan mellan jobbet och hemmet, och är de inte hemma på minuten då de ska vara det kommer det att kosta dem.

– Man lär sig att man inte ens får titta på andra, så man börjar titta neråt alltid när man går på stan. Folk kommer hit till gruppen och har jättebråttom hem, tills det går upp för dem: Det är ju inte någon som väntar på dem därhemma!

Den som utövar terrorn svänger på det hela och säger: det är du som gör att jag är så här. Om du inte var så omöjlig skulle jag inte bli så arg. Man börjar flexa och justera, lyssna på stegen när partnern kommer hem: på vilket humör är han nu?

– Då måste man sätta fingret på vad det egentligen handlar om.


Gråzoner med sexuella övergrepp

De yngre, som blivit utsatta för sexuella övergrepp, kan till exempel bli pressade med hjälp av bilder som en pojkvän tagit på dem. ”Om du inte kommer hit nu och har sex med mig skickar jag dem till dina föräldrar.”

– Vad gör man då? Då väljer man att gå dit, och så blir man då våldtagen några gånger i veckan i ett halvt år.

13–14-åringar har inga referensramar: vad är normalt när det gäller sex?

– Problemet med sexuella övergrepp är att det finns så himla mycket gråzoner. Det finns personer som kommer hit och är helt förstörda för att den andra parten uppenbart har tittat på porr och kräver saker som är hemska. Partnern fattar inte att man måste ta bedövningssprutor för att klara av det i verkligheten.

Sedan finns pojkvännerna som tjatar. (Om man talar om sexuella övergrepp är det nästan alltid en man som utför dem.)

– Pojkvännen tjatar och tjatar och till sist har du den typens sex som han vill ha. Och efter ett tag börjar du må dåligt och får självskadebeteende och skolan går åt pipsvängen. Och du förstår inte: Vad var problemet? För jag sa ju jo.

Många har snusat på gränserna för vad som är okej.

– Vi lever på något vis i en kultur där många upplever att ett nej inte räcker. Du känner att du måste sparka och skrika för att visa att du inte vill. Samtidigt vet man rent statistiskt att den absolut vanligaste reaktionen vid sexuella övergrepp är freeze-reaktionen: du blir förlamad.

Trots att det ibland känns trögt känner Sara Mikander ändå att det går framåt. Vi pratar mer om våld och sexuellt våld. Vi utbildar domare som dömer i våldtäktsmål, så att de ska förstå varför en kvinna inte skriker och sparkar. Barnen lär sig att säga: Stopp, min kropp!

Känner du någonsin att du inte orkar ta emot de berättelser du hör?

– Nej, och jag tror det har att göra med att jag inte är traumatiserad själv. De erfarenhetsexperter som jag jobbar med kan känna med ryggmärgen sådant som jag inte märker. Men jag tål ganska mycket eftersom berättelserna inte drar igång något hos mig själv.

Om det finns någon yrkesskada som hon dragit på sig är det att hon blivit misstänksam mot fasader.

– Många som kommer till oss pratar om hur viktigt det var att få upp julgardinerna och se till att barnen hade snygga kläder, och att man själv såg fräsch ut. Så jag märker att om någon säger till mig att det är inga problem, allt är bra och barnens kläder matchar inredningen – då blir jag lite misstänksam!

– Jag tror att du mår ganska bra om du inte behöver hålla uppe en fasad. Då känner du ingen skam och kan berätta också om sådant som är dåligt.


Om att vända andra kinden

Sara Mikander har vuxit upp i baptistkyrkan och hon pratar ofta tro på jobbet även om föreningen är religiöst obunden.

– Jag tar inte upp trosfrågor själv men är bekväm med att diskutera det som kommer upp. Många upplever att tron gett dem kraft och styrka att ta sig igenom det svåra. Det är mer positivt än negativt.

Men hon är lite bekymrad över ett bibelord som flera klienter tagit upp.

– Det där med att vända andra kinden till. Hur sjutton ska man förhålla sig till det?

Det är problematiskt om vi får för oss att andra får behandla oss hur som helst, att vi aldrig får säga ifrån.

– Jag tror också att det handlar om självkänsla. Har jag en sund och stark självkänsla känner jag att jag har rätt att stå på mig. Men om man kombinerar det bibelordet med en dålig självkänsla …

Hon tänker att det där med att vända andra kinden till bara fungerar om man har ett val.

– Det fungerar om jag kan välja en annan väg. Det funkar inte om jag är i underläge och den som slår är en människa med makt över mig. Om du är större, starkare eller har makt har du ett större ansvar, eftersom det det du gör orsakar mer skada – både fysiskt och psykiskt.

Text och foto: Sofia Torvalds


Tre av fyra lekmannaombud är nya: Martina Harms-Aalto, Anita Ismark och Olof Widén

KYRKOMÖTET. Tre av fyra lekmannaombud från Borgå stift är nya i kyrkomötet. Präströster efter tisdagens kyrkomötesval är borta – i posten – och valnämnden fick avbryta rösträkningen. 14.2.2024 kl. 18:44

KYRKOMÖTET. Expresspost från Åland var inte tillräckligt för att trygga valprocessen. De 22 röster som är borta avgör vem som blir prästombud i kyrkomötet. 15.2.2024 kl. 12:41

KYRKOMÖTET. Kvasten gick i kyrkomötet. Många av de sittande ombuden blev inte omvalda. Närmare två tredjedelar av plenisalen är nytt folk. Fortfarande finns inte kvalificerad majoritet i frågan om samkönade äktenskap 15.2.2024 kl. 12:14
Man kan skriva ut och sätta upp kalendern på väggen eller på kylskåpet, tipsar Emelie Wikblad.

fastan. Före påsken kommer en fyrtio dagar lång fasta. Den här tiden är en möjlighet att lämna bort och skala av för att hitta fokus inför påsken. 13.2.2024 kl. 14:19
Församlingen och körerna bidrar till att Alex Pollock trivs i Jakobstad.

PERSONEN. Han har varit lärare i engelska i fyra olika länder och lärt sig språket i tre av dem. Alasdair Pollock kom till Jakobstad för snart trettio år sedan. Språket, musiken, årstiderna, havet, skogen och människorna fick honom att stanna. – Jag har fått mycket mer än jag gett, säger han. 9.2.2024 kl. 09:58
– Sista dagen på klostret visade en av nunnorna oss Heliga Birgittas rum. Där i rummet nedkallade hon välsignelsen över oss. Det var starkt. Den välsignelsen följde med mig hem, säger Eva Andersson.

profilen. Eva Andersson har varit i ropet sedan hon stickade vantar till påven. Färre vet att hon också räddat hundar i Korea och extraknäckt som risleverantör. 7.2.2024 kl. 13:40
Modet att våga – som att delta i The Voice – har kommit senare i hans liv.

ETT GOTT RÅD. Christer ”Chrisu” Romberg önskar att hans femtonåriga jag hade fattat att man kommer bara en bit på vägen med talang. Han är aktuell i sångtävlingen The Voice of Finland på teve, men han är också ungdomsarbetsledare i Sibbo svenska församling. I sitt jobb umgås han mycket med konfirmander, alltså 15-åringar. 7.2.2024 kl. 10:00
Fanny Willman är född i Pedersöre och uppvuxen i Nykarleby och Vasa.

PERSONEN. När Fanny Willman var sexton år började hon skriva kolumner för Vasabladet. I februari utnämns hon till ledarskribent för Kyrkans Tidning i Sverige. – För mig är det mer naturligt att skriva ledare än andra journalistiska texter. 6.2.2024 kl. 17:56
Rebecka Stråhlman, en av arrangörerna för Ungdomens Kyrkodagar, ger delegaterna en eloge. De är förebilder i att motverka polarisering.

ungdomens kyrkodagar. UK uppmanar kyrkomötet att ta ställning i frågan om samkönade äktenskap. Om det var upp till kyrkans unga skulle frågan redan vara avgjord. 5.2.2024 kl. 15:43

KYRKOMÖTET. Klockan går och kyrkan ställs inför allt större utmaningar. Men kyrko­mötet är en trög koloss som inte producerar beslut. Under senaste mandatperiod tog tre av dess utskott saker och ting i egna händer. 5.2.2024 kl. 10:00
Katarina Gäddnäs, Sören Lillkung, Silja Sahlgren-Fodstad och Jani Edström diskuterade vilka krockar som uppstår när kyrkan möter konsten. Undergräver det trovärdigheten som konstnär eller kritiker att vara troende?

Konst. – Mycket hellre analyserar jag en film som handlar om tvivel jämfört med en färdigtuggad berättelse om tro, säger filmkritikern Silja Sahlgren-Fodstad. 5.2.2024 kl. 15:15
Rapporten tog inte upp förslaget att grunda en egen kyrka.

laestadianer. Över 3 000 finlandssvenska laestadianer är involverade i diskussioner om att rörelsen ska ta steg ur den evangelisk-lutherska kyrkan. I allt större utsträckning kommer man att hålla nattvard och konfirmation i sina egna bönehus. Alternativet att grunda en egen kyrka är ändå inte aktuellt. 30.1.2024 kl. 14:04
Jennifer Enqvist är glad över att en del församlingar börjat satsa på unga vuxna, men vill gärna se mer av samma vara.

ungdomens kyrkodagar. Jennifer Enqvist är en av de delegater som är på väg till UK i år. Hon vill se församlingarna bli bättre på att inkludera barnen, kyrkans framtid. 29.1.2024 kl. 12:22
Forskning visar att det budskap som barn får med sig, utöver bibelkunskapen, är: ”Var snäll.” – Det är inte vad kristen tro går ut på, menar Joseph Sverker.

Teologi. Tron måste ges vidare med en öppen hand, inte en knuten näve. – Barn kan också tänka teologiskt, säger den svenske teologen Joseph Sverker. 26.1.2024 kl. 09:00
I hälften av sitt 30-åriga liv har Kevin Holmström stått på scen.

LIVSÅSKÅDNING. Kevin Holmström är en sökare som tror att det mesta är vårt eget fel och vår egen förtjänst, men som ibland vill hålla någon i handen. 24.1.2024 kl. 16:42

Biskopen är på väg - installationsmässan i Saltvik hålls 15.30

kyrkoherdeinstallation. Hård vind gjorde att förrättarna vid kyrkoherdeinstallationen i Saltvik inte kom i land på Åland. 17.3.2024 kl. 11:15
Pastor PJ, Per-Johan Stenstrand, får ofta avgörande tankar eller tilltal från Gud i vildmarken. Foto: Ur boken

VILDMARK. I vildmarken stänger Per-Johan Stenstrand ut bruset och tankar kraft. Årligen gör han två större turer, en rejäl fiskevecka i augusti och en vecka runt påsk med snöskoter, tält och isfiske uppe i Lappland. 16.3.2024 kl. 13:34
Vilka saker hör samman med tro och religion, frågar ÅA-projekt.

Bidrag. ÅA Vasa-lett projekt om demografi i kyrkor och samfund toppar Svenska kulturfondens utdelning i år. 15.3.2024 kl. 15:21
Oeniga biskopar. Lappobiskopen Matti Salomäki ville ha ny beredning om samkönad vigsel.

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Samkönad vigsel föreslås bli möjlig i alla församlingar, men parallellt står den äldre traditionen kvar. Biskopsmötet tog oenigt beslut om kompromiss. 13.3.2024 kl. 11:15
Alla ska få samkönad kyrklig vigsel. Men prästerna frihet att välja bort dem.

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Kyrkan kan komma att få två syner på samkönat äktenskap inskrivna i kyrkoordningen. Beredningen till biskoparnas extra biskopsmöte på tisdag har blivit offentlig. 8.3.2024 kl. 14:21