Var befinner KU sig om tio år?
– Jag hoppas att vi kan utveckla det goda som finns. Jag upplever att vi har en stark position och vårt mål är att utveckla den ännu mera.
– Svenskfinland är väldigt litet och jag ser det som väldigt viktigt att vi samarbetar med både kyrkliga organisationer och utomkyrkliga organisationer. Vi måste slå ihop våra krafter och våra resurser. Mitt hjärtebarn är ungdomsarbetet. Det finns inte oändligt mycket ungdomar på det kyrkliga fältet. Vi ska inte tävla om vår målgrupp.
– Det finns redan ett samarbete mellan KU och Slef (Svenska Lutherska Evangeliföreningen i Finland). Jag hoppas att samarbetet utvecklas, men också att samarbetet med lokala församlingar och kristna folkhögskolor förbättras. Vi skulle inte behöva vara så väldigt uppdelade.
"Sannolikheten att det blir ett helt vanligt sommarläger är nog väldigt liten."
Blir det något sommarläger för KU i år?
– Den frågan kan jag inte svara på ännu. Vi följer med läget. Sannolikheten att det blir ett helt vanligt sommarläger är nog väldigt liten. Men något ska det nog bli, exakt vad kan jag inte säga ännu. I mars kommer vi att ta beslut om hur vi ska göra i fortsättningen. Nu är det för tidigt att sätta tid på att planera någonting som kanske ändå inte blir av.
Om inte det blir ett läger för andra året i rad – tror du att många som har kommit på rutin skippar lägret i framtiden?
– Det är väldigt svårt att säga när det blir långa pauser. Kanske är det så att det är svårare att få folk att komma med igen. Å andra sidan kan det vara så att människor är ivriga när de äntligen får delta när pandemin förbi.
"När jag blev tillfrågad om jag skulle kunna tänka mig att vara ordförande ville jag nog tro att det handlade om att jag har förmågor att vara ordförande, och inte så mycket om att jag är kvinna."
Du är den första kvinnliga ordföranden i Kyrkans Ungdom. Hur ser du på det? (Rättelse tillsatt 8.3.2021: Helena Skrifvars var ordförande mellan 1996-2000.)
– När jag blev tillfrågad om jag skulle kunna tänka mig att vara ordförande ville jag nog tro att det handlade om att jag har förmågor att vara ordförande, och inte så mycket om att jag är kvinna.
– I och med att KU:s ordinarie verksamhetsledare Leon Jansson för tillfället är tjänstledig vikarieras han av Boris Salo. I styrelsen var vi ense om att vikarien måste kunna samarbeta med en kvinna.
Hur ser en vanlig dag ut för dig?
– Väckarklockan ringer och då skulle jag verkligen inte vilja stiga upp riktigt ännu. Jag och min man Linus Stråhlman får iväg våra tre barn till dagis och skola. Sedan öppnar jag min dator hemma: som som många jobbar jag på distans.
Kan du berätta lite om ditt jobb?
– Jag jobbar på Kyrkostyrelsens svenska avdelning (Kyrkans central för det svenska arbetet KCSA) som sakkunnig i ungdomsarbete.
– Arbetet kan skifta mycket. Jag och mina finska kollegor jobbar mycket med att möjliggöra att ungdomar kan påverka i kyrkan. En av mina absolut viktigaste arbetsuppgifter är att planera och genomföra Ungdomens kyrkodagar. Till mina uppgifter hör också att föra vidare de ärenden de beslut som kommer från UK.
Saknar du att vara präst på heltid?
– Jag saknar de omedelbara människomöten som man som präst får vara med om hela tiden.
