Behöver du någon att prata med? De som jobbar i församlingen nås med ett telefonsamltal, mejl eller Whatsapp­meddelande.

Församlingen finns där för dem som sörjer

korsholm.

Den kan vara väntad eller komma plötsligt. Ibland sprider sorgen ringar över ett helt samhälle. I församlingen finns lyssnande öron och stödjande händer.

5.2.2021 kl. 10:56

En närvarande människa att prata med. En öppen kyrka där människor kan mötas, tända ljus, vara stilla. En andaktsstund. En grupp människor som delar erfarenheter.

När sorgen drabbar kan församlingen vara till stöd och hjälp på olika sätt.

Diakon Hanna-Maria Hakala åker ibland på hembesök till en familj där någon dött. Då frågar hon vad de behöver just då.

– Ibland kan det vara att man tar hand om barnen en stund för att någon ska få andas lite.

Hon hoppas tröskeln att ta kontakt med församlingen är låg.

– Att folk förstår att vi finns där i sorgen, oberoende av vad det gäller eller hur man mår.

Själavård, vad är det riktigt?

– Själavård är ett samtal, ett djupare samtal om det som känns aktuellt för den människan just nu, säger Hanna-Maria Hakala.

Själavårdaren är inte en terapeut, utan en medmänniska. Samtalet ska vara en trygg situation, det som sägs stannar mellan samtalsparterna.

– Man kan ringa till vem som helst i församlingen: präster, diakoner, ungdomsarbetsledare, barnledare. Jag tror att alla som jobbar inom församlingen nog är beredda på att ge själavårdande samtal, en del kan även ha en fördjupad utbildning inom själavård.

– Det är egentligen bara att gå in på hemsidan, söka ett nummer och ringa. Eller mejla. Och nuförtiden har nästan alla Whatsapp, ifall man inte vill ringa.

Det går också att ta kontakt för en annans räkning, ifall man ser att någon i ens närhet kanske skulle behöva prata – då behöver man naturligtvis ha personens medgivande.

Hanna-Maria säger att hon som diakon har en flexibel arbetsdag, så vanligtvis går det ganska snabbt att hitta en lämplig tid för någon som behöver samtala.

Den som vänder sig till en församlingsanställd kanske gör det just för att de vet att de talar med en människa som har tron som grund. Men Hanna-Maria säger att de samtal hon för alltid sker på klientens villkor. Det går att prata om trosfrågor, men det är inget måste.

– Gud finns där i alla fall.

Hon ser det som ett trepartssamtal: även om det bara är två människor som pratar så finns Gud närvarande.

I sorgegruppen är alla känslor tillåtna

De flesta församlingar ordnar, mer eller mindre regelbundet, sorgegrupper. I Korsholms svenska församling börjar en ny grupp i höst. Sorgegruppen är en liten samtalsgrupp, med fem till tio deltagare. Den finns till för människor som drabbats av sorg, som mist någon, men deras situationer kan se olika ut.

– Det betyder inte att man behöver ha stora problem med sin sorg.

Någon kan ha stort behov av att prata,kanske vill fundera igenom det som hänt om och om igen. Gruppen ger utrymme för det.

– Man behöver inte säga någonting. Det är fritt att sitta där och bara lyssna, säger Hanna-Maria Hakala.

Vanligtvis leds en sorgegrupp av en präst och en diakon. De ser till att samtalet hålls inom ramarna, men utgår annars från deltagarnas behov. Gruppen bestämmer på förhand hur många gånger de ska träffas. Målet är att det ska vara en trygg grupp, där man kan vara sig själv och får den tiden man behöver.

– Alla känslor är tillåtna, det finns utrymme för tårar, frustration och ilska men även för skratt och hoppfullhet.

Emelie Wikblad


HJÄLPLEDARE. Sommarjobb eller frivilligkul? Kyrkpressen tittade på vad hjälpledarna får betalt på sommarens konfirmandläger, där de har en viktig roll. På Åland har församlingarna en arvodeskultur som sticker ut. 19.4.2024 kl. 15:53

SOMMARREPRISEN 2024. I Borgå stift är det på sina håll allvarlig brist på präster. Det som förr ofta blev ett livslångt kall är i dag ett yrke där många slutar och gör någonting annat. Forskningen antyder varför. 25.7.2024 kl. 10:00

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21

Kolumn. I många år kände jag att jag inte hörde hemma någonstans. Jag växte upp i södra Afrika, dit mina farföräldrar hade åkt för missionsarbete. När vi flyttade tillbaka till Finland hade jag länge svårt att svara på frågan varifrån jag kommer. 11.3.2025 kl. 13:30

Personligt. För länge sedan blev Christer Åberg utsatt för ett knivhuggningsförsök. – Jag blev osedd. Men jag var ung då och hade krafter att komma vidare. Nu är jag äldre. Jag har inte tilräckligt med motkrafter i mig. Jag har märkt att min förmåga och kraft att bearbeta ensam är sämre. 10.3.2025 kl. 14:54

mariehamn. För Frans Erlandsson blev församlingens ungdomsgård en plats där han såg sig förvandlas socialt. 10.3.2025 kl. 14:32

kyrkomusik. Hela sitt liv har John L Bell jobbat utanför boxen och skapat något nytt: en ny liturgi, ett nytt sätt att läsa Bibeln, ett nytt sätt att sjunga. 6.3.2025 kl. 15:55

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23