Kronobys nye kyrkoherde Niklas Wallis ser spännande tider framför sig då församlingen söker nya former

kronoby.

Han kom som församlingspastor till Kronoby för snart fem år sedan. I november blev Niklas Wallis kyrkoherde. Men han är ännu inte installerad.

18.1.2021 kl. 15:16

När blir du installerad?

– Det vet jag inte. Det heter att installanden ska bekänna sin tro tillsammans med församlingen, och det är lite svårt att göra just nu. I diskussioner med biskopen har vi kommit till att vi tar upp frågan när läget tillåter det.

Vad har du för vision för Kronoby församling?

– Med den start jag fått har jag inte hunnit visionera. I princip hoppade jag rakt in i julförberedelserna under coronatider. Det har närmast handlat om att släcka bränder samtidigt som vi försökt hålla adventsljuset brinnande. Det strategiskt visionära är nog på en väldigt rudimentär nivå för tillfället.

Wallis har ändå en ledande tanke att bygga församlingen på en gemenskap av nåd.

– Vi har fortfarande ett relativt högt besökar­antal i gudstjänsterna. Men samtidigt tänker jag på alla dem som inte går i kyrkan. Varför? Kan de ha en dålig erfarenhet av kontakterna till församlingen? Att då ha nåden som ledord kan vara ett sätt att verka som församling och enas kring en gemensam längtan efter Gud och det goda. Då kan man lättare stå ut med att alla inte är överens hela tiden.

"Vi har fortfarande ett relativt högt besökar­antal i gudstjänsterna. Men samtidigt tänker jag på alla dem som inte går i kyrkan. Varför?"

Det gångna året har varit det första för den sammanslagna Kronoby församling. Dessutom har man påverkats av samarbetsförhandlingar och corona.

Vad är resultatet av samarbetsförhandlingarna?

– Tidigare hade vi fyra präster, tre kantorer, tre vaktmästare och tre diakoner. Nu ska vi klara oss med tre präster, två kantorer och två diakoner. För tillfället är vi bara två präster.

Arbetet med att få församlingen att fungera på tre orter med mindre personal är ännu på hälft.

– De gamla strukturerna med tre församlingar lever kraftigt kvar. Att få församlingen närvarande i det lokala och ge medlemmarna det de behöver är ett väldigt konkret projekt som vi knappast kommer att lösa under 2021. Men jag hoppas vi hittar ett sätt som fungerar.

Hur ska ni klara utmaningarna med ekonomin och utflyttningen?

– Vi skuldsätter oss med nybygget i Nedervetil som blir klart i vår. Men det skulle inte fungera utan församlingshem där. Vi försökte ju utnyttja kyrkan mera till verksamhet som normalt försiggår i församlingshemmet, men det gick museiverket inte med på.

När det gäller medlemsantalet som minskar är inte medlemsflykten det stora problemet i Kronoby.

– Vi har en tiofaldig utflyttning jämfört med utskrivningarna. På sikt blir det ett problem för både kommun och församling.

Borde församlingen börja marknadsföra kommunen?

– Det tycker jag inte, men det är en intressant tankelek. Om vi i församlingen lever i nåd och kärlek mot varandra borde det ju vara ett vägande skäl när folk väljer var de ska bo.

Text: Johan Sandberg


SOMMARREPRISEN 2024. I Borgå stift är det på sina håll allvarlig brist på präster. Det som förr ofta blev ett livslångt kall är i dag ett yrke där många slutar och gör någonting annat. Forskningen antyder varför. 25.7.2024 kl. 10:00

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42

Personligt. För länge sedan blev Christer Åberg utsatt för ett knivhuggningsförsök. – Jag blev osedd. Men jag var ung då och hade krafter att komma vidare. Nu är jag äldre. Jag har inte tilräckligt med motkrafter i mig. Jag har märkt att min förmåga och kraft att bearbeta ensam är sämre. 10.3.2025 kl. 14:54

mariehamn. För Frans Erlandsson blev församlingens ungdomsgård en plats där han såg sig förvandlas socialt. 10.3.2025 kl. 14:32

kyrkomusik. Hela sitt liv har John L Bell jobbat utanför boxen och skapat något nytt: en ny liturgi, ett nytt sätt att läsa Bibeln, ett nytt sätt att sjunga. 6.3.2025 kl. 15:55

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37