Dickursby kyrkas fasad är i brunt tegel.

Snart står nya kyrkan i Dickursby klar

vanda.

I januari invigs den nya kyrkan i Dickursby, dit bland annat Vanda svenska församling flyttar. – Den ska vara allas kyrka, säger projektledare Janne Silvast.

9.12.2020 kl. 00:00

Den 24 januari ska Dickursby kyrka invigas och bli ny arbetsplats för 160 anställda från Vanda svenska församling, den finska församlingen i Dickursby och Vandaförsamlingarnas gemensamma tjänster.

– Bygget har krävt otroligt mycket arbete, men det som ändå överväger är hur roligt och energigivande det här har varit, säger Janne Silvast.

Han är kyrkoherde i finska församlingen i Dickursby, och samtidigt projektledare för kyrkbygget. Målet är att öppna en kyrka som ska välkomna alla.

– Med det menar vi att den ska välkomna allt från små barn till seniorer. Och om man är rörelsehindrad ska det inte vara ett problem, som det kan vara i äldre kyrkobyggnader. Kyrkan kommer under vardagar att ha öppet från klockan åtta på morgonen till nio på kvällen.

– Det passar bra in i hela kyrkans strategi som just nu råkar vara ”öppna dörrar”, säger Janne Silvast.

Man har frågat: Vad vill ni ha?

Under hela projektet har man varit mån om att fråga vanliga människor vad de tycker är viktigt i en ny kyrka. Man har med andra ord använt sig av servicedesign, som enkelt uttryckt är att fråga vilka behoven är innan man förverkligar något.

– Det visade sig att det var enkla bassaker som människor ville ha. Småbarnsföräldrar ville gärna ha någonstans där de kan komma in och värma mat, byta blöjor och gå på toaletten. Och unga vuxna var intresserade av ett stiligt kafé.

Allt detta kommer också att finnas på paradplats i kyrkan, en plats för föräldrar och barn samt ett kafé är det som möter besökaren först av allt.

– Det man också efterlyste var en kyrksal som kan användas mångsidigt, så nu kan kyrksalen delas upp i tre sektioner med ljud­isolerande väggar emellan. Även om det ofta pågår förrättningar så är vår förhoppning att det nästan alltid ska finnas möjlighet för folk att komma in och slå sig ner i kyrksalen en stund, så som folk kan göra i kyrkor i Mellaneuropa.

Janne Silvast är själv förtjust i den nya kyrksalen och dess formspråk. Som högst är salen över tjugo meter från golv till tak.

Kyrksalen kan delas in i tre sektioner och användas mångsidigt. FOTO: OOPEAA Office for Peripheral Architecture

– Ljuset strömmar in genom de osymmetriskt placerade fönstren. Även om det inte är någon katedral så är den här kyrksalen något man blir stilla inför. I kyrksalen och på läktarna får sammanlagt lite över 400 personer plats.

En annan arkitektonisk kuriositet han är förtjust i är väggarna i betong i entrén.

– Det är inte en slät betongyta, utan de har gjutits i mått av trä, och träytan har lämnat ett unikt mönster i betongen.

Målet var att kunna flytta in till första advent, men man var tvungen att ta till den tilläggstid som fanns med i beräkningarna.

– Coronasituationen har gjort att vissa saker blivit mer arbetsdryga. Och i början gjorde en strejk att materialleveranser blev försenade med fem veckor, bland annat bärande träbalkar.

– Men som helhet har det varit ett privilegium att få vara med om det här projektet.

Ulrika Hansson



KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

BISKOPSMÖTET. Biskop Mari Leppänen fick stöd av centrala namn i biskopsmötet. Hon ville rösta ut Sley och Kansanlähetys som bygger nätverk för dem som motsätter sig kvinnor som präster. Vid mötet som hölls på Åland föll rösterna 7 – 3. 6.9.2024 kl. 10:25

FÖRLUST. För fem år sedan förlorade Anders och Iris Värnström sin son. Det var en tid präglad av chock, sorg och oro över att något förblev osagt. Men också av att tvingas öppna sitt vuxna barns post. – Jag kände bara att det inte var min sak att göra. Ändå behövde jag göra det, säger Anders. 5.9.2024 kl. 16:45

KYRKHELG NORD. I år har Kyrkhelg Nord väckt känslor i alla läger, både inom och utanför kyrkan. – Jag är tudelad inför utvecklingen, säger Per Stenberg, kyrkoherde i Karleby svenska församling. 4.9.2024 kl. 10:56

UNGDOMSFRÅGOR. Christer Romberg är ny sakkunnig i ungdomsfrågor, men på fältet är han redan gammal i gemet. 2.9.2024 kl. 17:01

BÖCKER. Christa Mickelsson och Sofia Torvalds är kolleger på Kyrkpressen, men också goda vänner. De är båda bokaktuella i höst. I sina nya böcker avhandlar de hur man reser sig efter ett fall, respektive hur man egentligen ska tas med livssorgen. 1.9.2024 kl. 19:06