Kerstin Kronqvist har inte ångrat sitt beslut att flytta. – Det är nådigare att bli gammal i Mariehamn, säger hon.

Rättspsykiatern: Vi kan förändras

mariehamn.

Som rättspsykiater har Kerstin Kronqvist sett människans mörkaste sidor. Men jobbet har inte ruckat på hennes gudstro eller hennes tro på möjligheten till förändring.

9.12.2020 kl. 00:00

– En av orsakerna till att jag inte accepterar dödsstraffet är att vi då ger upp möjligheten till förändring, då säger vi att den här människan aldrig kommer att förändras.

Det säger pensionerade rättspsykiatern Kerstin Kronqvist. Hon är bosatt i Mariehamn, men jobbade hela sitt yrkesverksamma liv i Helsingfors, nästan hälften av den tiden inom rättspsykiatrin. I början av 1990-talet var hon den enda rättspsykiatern på medicinalstyrelsen och läste alla rättspsykiatriska utredningar som gjordes i Finland.

– Under en vanlig arbetsdag läser en rättspsykiater rättegångsprotokoll och andra bakgrundsuppgifter, intervjuar den åtalade, går igenom psykologiska undersökningar och sammanställer utlåtandet till domstolen.

Det var ofta fråga om grova brott såsom brott mot liv och sexualbrott.

– Brott mot barn är extra tungt.

– Förutsättningen för att orka med jobbet är att man är professionell, har en grundlig utbildning och också har jobbat med sig själv, men trots det vill våldet tära på en.

– Det var egentligen känslan av att nu räcker det som gjorde att jag lämnade det jobbet vid millennieskiftet.

Det är viktigt att också jobba med annat.

– Annars riskerar man att få en mycket märklig människosyn. Jag hade en privat mottagning också, för att hålla kontakt med den vanliga verkligheten.

Hur orkar man?

Det som fått Kerstin Kronqvist att orka är en okuvlig tro på att det går att få kontakt.

– Jag minns en disputation där opponenten började från grunden och frågade: Hur föds människans jag? Svaret är ”i växelverkan”, det är så vi blir människor.

Omständigheterna för de åtalade hon mött genom åren följer ofta samma mönster av en trasig bakgrund.

– Typiska brott i Finland är att någon blivit knivad bland ett gäng karlar som supit. Och de har ofta vuxit upp i ett hem som varit likadant.

Syftet med domen är att visa både för den åtalade och för allmänheten att på brott följer straff, att så här ska man inte göra.

– Men om de åtalade är för sjuka för att förstå vad de har gjort och förstå att de straffas är följden meningslös både för dem och samhället. Rättspsykiatrins uppgift är att identifiera dem och se till att de får vård. Det är både klokare och humanare.

Hon har inget svar på om vi alla i en pressad situation kunde begå allvarliga brott.

– Mitt motto är: Gud led mig till dem som söker sanningen, men fräls mig från dem som hittat den.

Kerstin Kronqvists föräldrar var från Purmo, de var troende och hon har haft en barnatro med sig hemifrån. Hennes jobb har inte äventyrat hennes tro.

– De uttryck för mänskligt elände som finns är det vi själva som ställer till med på ett eller annat sätt.

Hur resonerar du när oskyldiga drabbas?

– För mig är Gud inte så väldigt personifierad, det är inte en vitskäggig farbror som för bok över vad vi gör. När brott begås handlar det för mig mera om: Vart har empatin och kärleken till medmänniskan försvunnit?

Det kristna evangelikala stödet för Trump i USA har hon mycket svårare att begripa.

– Det övergår min fattningsförmåga. Att man inte kan se hur illa han behandlar sina medmänniskor, sitt land och hela världen.

Ulrika Hansson



kyrkoherdar. När Mats Lindgård i tiden besvärade sig över hur domkapitlet placerade präster i förslagsrum inför domprostvalet resulterade det i en period som blev den tuffaste i hans liv. I dag är han en chef som tror på att förankra beslut grundligt innan han genomför något. 3.8.2022 kl. 17:08

KYRKANS SKOGAR. Okunnigheten om hur man ekologiskt hållbart sköter skog är stor i kyrkan, anser präst- och kantorsparet Paula och Eeva-Stiina Lönnemo. Därför vill de se mera fredning, och mera av det nya, kontinuerliga skogsbruket. 1.8.2022 kl. 12:53

KYRKANS SKOGAR. Skogsbruksveteranen Carl-Johan Jansson i Raseborg är skeptisk till det nya kontinuerliga skogsbruket. Domkapitlet i Borgå har bett honom om argument mot den nya metoden. 1.8.2022 kl. 16:11

konfirmation. I Borgå går 85 procent av årsklassen i Domkyrkoförsamlingens konfirmandundervisning, och Borgå "exporterar" hjälpledare. Men för allt flera konfirmander är kyrkans termer nya och främmande. Som Guds Lamm eller Kristus Frälsaren, säger lägerprästen Elefteria Apostolidou. 29.7.2022 kl. 16:00

unga vuxna. Rebecka Stråhlman jobbar med den åldersgrupp som allra mest skriver ut sig ur kyrkan, något årtionde efter skriban. 1.8.2022 kl. 16:34

SEKUNDÄR TRAUMATISERING. Att känna empati är viktigt för dem som jobbar med att möta människor med trauma. Då de känner empatitrötthet eller har svårt att släppa tanken på klientens berättelse har dedrabbats av sekundär traumatisering. 24.7.2022 kl. 19:03

ANDETAG. Språket har en helt central betydelse i Mao Lindholms tillvaro. – Djupt allvar och smågalen humor tvinnar ihop sig till ord och meningar, ibland nästan obegripliga även för mig själv, säger Mao som bloggar på Kyrkpressens sajt. 24.7.2022 kl. 19:13

profilen. Det finns mycket att lära sig av ekumeniken. Men Sara Torvalds som är ordförande för Ekumeniska rådets finlandssvenska arbete gillar som katolik sin egen kyrkas kontinuitet och tradition. 22.7.2022 kl. 15:00

KYRKANS FÖRVALTNING. Stat och kommun har förenklat sin förvaltning. Men den utvecklingen har inte nått kyrkan. Den uppfattningen har Olav Jern i Vasa. 22.7.2022 kl. 08:00

KYRKANS FRAMTID. För ett år sedan blev Edgar Vickstöm präst efter en lång karriär bland annat som bankdirektör. Ett år senare är han förbryllad och lite bekymrad. En kyrka som handskas med personal, tid och pengar borde våga tänka på effektivitet. Men varför vet kyrkan inte ens om den har ett mål? 20.7.2022 kl. 19:12

BRÖLLOP. I mitten på 50-talet bestämde sig Lumparlands marthor att skramla ihop till en brudkrona till kommunens flickor. Till det behövdes 200 gram silver och 13 000 mark. Men när man ville skänka den till församlingen sade dåvarande pastorn nej tack. Några årtionden senare hittade den ändå till kyrkans förvar. Nu har den dammats av för en historisk tillbakablick. 21.7.2022 kl. 15:00

beslutsfattande. I början av juni sände Kyrkpressens redaktion iväg en enkät till alla församlings- och kyrkorådsmedlemmar i Borgå stift, och fick in 180 svar. En av frågorna lydde så här: Kyrkans lagstiftning ger kyrkoherden en stor roll i församlingens beslutsfattande. Tycker du att den är för stor? 6.7.2022 kl. 17:41

Personligt. – Och sen låta sig slukas av dem innan man kan komma upp till ljuset igen, säger My Ström. 7.7.2022 kl. 19:58

Franciskusfest. Sedan år 1979 har den ekumeniska Franciskusfesten firats på Kökar den första helgen i juli. Se foton från årets fest! 3.7.2022 kl. 19:41

Nekrolog. Bjarne Boije somnade in den 19 juni, mätt på livet, 101 år och två månader gammal. 1.7.2022 kl. 15:54

advent. Allhelgona ligger bakom oss, affärerna är fyllda med julpynt. – Hur tar man emot ett nyfött barn? Inte är det ju med skrålande högtalarmusik, säger Katarina Gäddnäs. 18.11.2024 kl. 12:48

tro. Han såg Bibeln som endast en historisk bok och ville inte acceptera att Gud verkar idag. Men Magnus Finskas tvingades tänka om när Gud helade hans sjuka rygg. – Jag vill inte säga att jag är kristen. Om inte mitt liv avspeglar att jag är det så är det ju en lögn, säger han idag. 13.11.2024 kl. 13:54

KYRKOMÖTET. Den segslitna frågan om vem som ska betala för gravväsendet i Finland går vidare. i ett vasst brev till regeringen varnade kyrkomötet för dyrare gravar framöver för den som inte hör till kyrkan. 8.11.2024 kl. 16:41

KYRKOMÖTET. Det är olika dyrt för både anhöriga och församlingar att sköta en begravning. Kyrkomötet i Åbo debatterade det här länge på tisdagen. 5.11.2024 kl. 16:45

UNG I KYRKAN. Höstdagarna 2024 samlar som bäst närmare 600 tonåringar från församlingar runt om i Svenskfinland. 2.11.2024 kl. 12:44