– Jag vill hellre ge en läsupplevelse än en traditionell kommentar, säger Erik Vikström om sin nya bok.

Erik Vikström: ”Uppenbarelseboken är som en våt svamp”

Bok.

En berättelse om kyrkans och världens nutid och framtid. Lagom till kyrkoårets slut – när temat är Kristi återkomst och den sista domen – ger Erik Vikström ut en bok om den apokalyptiska text som avslutar Bibeln.

11.11.2020 kl. 16:01

Biskop emeritus Erik Vikström har under flera år lett bibelstudier i Borgå. När coronauppehållet kom hade de precis hunnit en bit in på Uppenbarelseboken. Vikström beslöt fortsätta på egen hand och det resulterade till slut i en bok.

Varför tänkte du att en bok om Uppenbarelseboken var något som kunde behövas i dag?

– Den upplevs som en svår bok, och ändå ingår den i vår bibel. Den är en ständigt aktuell bok som borde komma närmare vanligt folk. Jag tror den är en väldigt viktig bok som borde inta sin plats på ett helt annat sätt i folks medvetande.

– Jag valde att skriva en återberättad version av den text Johannes skriver. Jag vill hellre ge en läsupplevelse än en traditionell kommentar.

Vilken är Uppenbarelsebokens bakgrund, vad är det för slags text?

– Man vet inte exakt hur man ska datera den men en allmän uppfattning är att den tillkommit tidigast kring år 95, i samband med en tilltagande kejsarkult och kristendomsförföljelse. Den är skriven i en genre som kallas apokalyptik. Det uppstod en hel del sådana böcker vid den här tiden. De använder ofta ett kodat språk som är ganska svårtillgängligt.

– Men jag visar i min bok hur oerhört genomdränkt Uppenbarelseboken är av Gamla testamentet. Den är som en våt svamp där Gamla testamentet är vätskan. Den hör till Bibeln på ett mycket intimt sätt.

Vad gör den aktuell för oss?

– Vi har miljöförstöring i Uppenbarelseboken, och nedsmutsat vatten, och mycket annat som känns aktuellt i dag.

Hurdan var din relation till texten innan du började med den här boken?

– Jag har varit bibelforskare och bibellärare hela mitt aktiva liv. Men jag måste säga att den här processen var väldigt viktig för mig själv. Uppenbarelseboken är författad under hänryckning, skriver Johannes. Och jag har själv upplevt lite av en hänryckning under mitt skrivande, känt att Herren varit väldigt nära.

Han berättar att skrivprocessen gav upphov till flera aha-upplevelser, som öppnade texten på ett helt nytt sätt. Tolkningen av talet 144 000 är ett exempel, tusenårsriket ett annat – men vilka insikter han kom till tänker han inte avslöja här.

Vad var utmanande med att återberätta texten?

– Det ligger ju en spänning mellan huvudrubriken ”Jag, Johannes” och underrubriken ”berättad i dag”. Att få in detta ”i dag” var en utmaning. Det här är inte en sådan bok – som det redan finns många av – som säger: ”det där betyder det här i dag”. Den är mera öppen.

– Jag har ju en yrkessjukdom på det sättet att jag är biskop. I allt vad jag har skrivit har jag haft hela Svenskfinland och hela stiftet i fokus. Man kan säga att den är som ett emeritusherdabrev.

Vem: Erik Vikström var biskop i Borgå stift 1983–2006. Han har även varit missionär i Tanzania. Han är född i Kronoby och bosatt i Borgå.

Vad:
Boken Jag, Johannes. Uppenbarelseboken berättad i dag ges ut av ViBoSa.

När: Fortsatta bibel­studier och bokrelease blir det i Borgå svenska församlingshem 26.11 kl. 18. Dagen därpå, 27.11 kl. 15, hålls en samling i Sibbo församlingshem.

Emelie Wikblad



syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

PERSOLIGT. Hålls i bakgrunden, förstå min plats. Cecilia Paul var knappt själv medveten om hur den patriarkala strukturen i den katolska kyrka hon växte upp i påverkat henne. – När jag fick cancer förstod jag att jag bär på många generationers trauma – jag måste omprogrammeras. 14.1.2026 kl. 10:12

VIGNING. På trettondagen vigdes fyra nya medarbetade till tjänst i Borgå domkyrka. 7.1.2026 kl. 10:39

PERSOLIGT. När biskop Raimo Goyarrola var sexton år insjuknade hans mamma i cancer. Då lärde han sig att glömma sitt eget lidande och koncentrera sig på den som lider. – Det var min första utbildning i att bli biskop i Finland. 2.1.2026 kl. 10:00

musik. Glada skratt hörs i kyrkan i Korsholm. Barnkören har avslutat sin övning och kvällens höjdpunkt har börjat – kurragömma i kyrkan. 1.1.2026 kl. 19:00

andlighet. Intresset för tro ökar hos unga, om det vittnar både församlingsanställda och unga själva. Men även om de möter allt från Jesus till helvetet på sociala medier verkar det vara något annat som drar: en slags längtan och motreaktion. Är tro de ungas revolt mot sekularisering och individualism? 30.11.-0001 kl. 00:00

mission. Vem är du? Magnus Riska är ny missionsdirektor för Såningsmannen som fokuserar på mission till onådda folk – och judar. 22.12.2025 kl. 20:13

BISKOPENS JULHÄLSNING. När vinterns mörker sänker sig över vägarna, brukar diakonen Timo tända en lykta och ställa den nere vid avtaget till huset. Det känns bra, sade han en gång. Men hans familj förstod inte riktigt varför. Varför skulle det varje kväll behövas en lykta vid vägen? 22.12.2025 kl. 20:43

BISTÅNDSARBETE. Epidemiexperten Jan-Marcus Hellström med finländsk hemadress i Kimito har bott den största delen av sitt vuxna liv utomlands. Nu är det ett far och son-liv med tolvåriga Theodor. 18.12.2025 kl. 18:01

HELSINGFORS SAMFÄLLIGHET. Det är oklart om samfällighetsdirektör Juha Rintamäki säger upp sig eller inte, efter att ha fått en hög tjänst vid ett ministerium. Gemensamma kyrkorådets ordförande Maika Vuori gick emot rådet hon leder. 19.12.2025 kl. 13:37

PANELSAMTAL. Nätverket Kyrkfolket upplever inte att deras retorik hårdnat, men nog att klimatet i kyrkan gjort det. De frågar sig om det kommer finnas ”trygga rum” för dem i kyrkan i framtiden. 18.12.2025 kl. 14:52

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06