Camilla Ekholm är kyrkoherde i Sibbo svenska församling.

Jag har insett att lycka och glädje släpps fria och fladdrar till så mycket lättare då jag inte jagar efter dem eller letar efter dem i mig själv

Kolumn.

"Jag har märkt att då jag själv eller någon annan säger till mig att jag ska känna lycka, ja då är det svårare än någonsin att göra det."

11.11.2020 kl. 11:29

”Du vet den där korta, fladdrande stunden, då du till exempel lyssnar på riktigt bra musik i bilen och för en stund känner total lycka!” Engagerat talade hon till mig, min samtalspartner. Och jo, jag känner igen känslan. Det finns stunder i livet som är svåra att fånga, som bara kommer till en och som man kan beskriva som en känsla av total lycka. Den känslan är där en stund och lika snabbt som den kom, fladdrar den vidare.

Lyckokänslan kommer rätt sällan och så gott som alltid oplanerat. Jag har märkt att då jag själv eller någon annan säger till mig att jag ska känna lycka, ja då är det svårare än någonsin att göra det. Däremot känner jag ofta glädje. Jag tror det är skillnad på lycka och glädje. Lyckan är en gåva, glädjen finns i oss alla. Kanske stundvis djupt nergrävd men den finns i oss.

Under coronapandemin tycker jag mig ha märkt att våra känslor blivit tydligare. Dels ångestkänslorna och osäkerheten, dels känslorna av glädje och lycka. Sorg och glädje går ibland hand i hand. De är inte nödvändigtvis varandras motpoler. När vi minns en älskad människa som dött och känner stor sorg och saknad, kan ibland skrattet börja bubbla i oss, för mitt i tårarna minns vi något med den vi saknar som gör oss glada.

Coronans begränsande av vårt liv visar i allt sitt elände också på det som genuint ger oss glädje. När allt det yttre skalas bort, när vi tvingas göra annorlunda och enklare märker vi vad som egentligen ger oss glädje och som vi kanske tagit för givet. Sällan har jag tidigare känt sådan glädje över att jag får och kan springa. Tack Gud, för fungerande lungor. Sällan har en träff i verkliga livet, utan skärmar, gjort mig så glad tidigare. Visserligen i snålblåst och invirade i halsdukar men vi kan ses, min vän och jag.

Och glädjen jag kände då det igen var tillåtet att fira gudstjänst med församlingen på plats! Att säga att varje församlingsmedlem är värdefull är verkligen inte bara tomma ord. Du ska veta hur viktig du och din plats i kyrkbänken är. Vilken glädje och vilket mervärde du ger!

Lycka och glädje föds ur så lite. I viss mån kan jag styra dem men framför allt har jag insett att de släpps fria och fladdrar till så mycket lättare då jag inte jagar efter dem eller letar efter dem i mig själv. Jag märker dem och de släpps fria i mötet med andra. I mötet med Gud.

Camilla Ekholm



MISSIONSFÄLTET. Ända sedan hon var barn har Natalie Björkstrand haft en kallelse till missionsfältet. I sommar stärktes kallelsen under ett besök till missionsfältet i Kenya. 9.10.2024 kl. 11:42

betraktat. Kanske kan vi, på samma sätt som den lame mannens vänner, bära fram oss själva och varandra inför Gud? 6.10.2024 kl. 14:06

POLARISERING. Att tycka om människor som delar våra värderingar är naturligt, och det kan vara riktigt bra för samhället! Men om vi börjar tycka allt mer illa om ”de andra”, de som inte är, eller tycker, som oss. Då polariseras vi. Forskarnas råd för att inte bli så svartvit: umgås med någon som inte tycker som du. Ni behöver inte omvända varandra. 4.10.2024 kl. 20:22

Personligt. När Tove Uvemo Söderbäck var tonåring hade hon inte tid att bli konfirmerad. När hon senare i livet tog tag i saken förändrade det hennes livsbana. Nu studerar hon för att bli diakon. 3.10.2024 kl. 13:53

kallelse. När Fanny Sjölind var föräldraledig för tre år sedan insåg hon vad hennes kallelse var: Att kombinera tron och sången. – Och att följa Guds vilja i det vardagliga och att använda de gåvor jag fått. 2.10.2024 kl. 19:28

PANIKÅNGEST. Han vet precis när det började. Han var 23 år och det var några dagar efter att han och hustrun Maria gift sig. De skulle äta middag vid en restaurang vid Replotbron. 1.10.2024 kl. 21:36

LIKABEHANDLINGSFRÅGOR. Sedan 2021 har Borgå stift haft två kontaktpersoner för jämställdhets- och likabehandlingsfrågor. Sini Aschan är en av dem. 1.10.2024 kl. 10:00

kyrkostyrelsen. Upp till 40 av 190 anställda i kyrkans centralförvaltning kan få sluta inom de närmaste åren. Ge över jobbet med material- och idéstöd till stiften först av allt, föreslår en kritisk rapport. 30.9.2024 kl. 10:00

SANKT OLAV OSTROBOTHNIA. Arbetet med att utveckla pilgrimsleden Sankt Olav Ostrobothnia har inte tagit slut, även om biskop Bo-Göran Åstrand nu invigt både leden och pilgrimscentret i Trefaldighetskyrkan i Vasa. 28.9.2024 kl. 18:38

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Borgå stift kommer att få två nya präster i slutet av oktober. Bland annat det meddelar domkapitlet i Borgå stift. 27.9.2024 kl. 17:51

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Jan Nygård blir ny tillförordnad kyrkoherde i Larsmo. Domkapitlet har förordnat Nygård att efterträda Max-Olav Lassila som går i pension. 27.9.2024 kl. 17:26

KYRKHELG NORD. Kyrkhelg Nord är kaffe, glass och vänner. Men också Ray Baker som både ursäktar och uppmuntrar konservativa kristna. Det övergripande temat under årets kyrkhelg kan sammanfattas som ”anpassa er inte”. 26.9.2024 kl. 11:05

podcast. Bröllopskollektivet varvar snack om estetik och fix med reflektioner kring relationer. – Att man bråkar betyder inte att man har ett dåligt förhållande, utan att man har ett förhållande, säger Saara Schulman. 25.9.2024 kl. 17:10

KYRKHELG NORD. Då Ray Baker tar till orda under inledningsmötet av Kyrkhelg Nord ger han kängor åt såväl Mark Levengood som bibeltrogna konservativa kristna. 20.9.2024 kl. 21:10

HAVSNÄRA. Äventyrslusten och kärleken till havet har fått Mikael Hagman att korsa Kvarken i sin öppna båt när han pendlar till jobbet i Umeå. – Jag tycker om spänning i livet och sommartid är arbetsresorna mina utflykter, säger han. 19.9.2024 kl. 13:40

sibbo. Det krävs inget annat än en vilja om att be. Man behöver inte vara van vid bön eller vältalig. Kraften i bönen ligger inte hos den som ber, utan hos den som hör bönen. Alltså hos Herren själv. 9.4.2025 kl. 15:22

Personligt. – Jag tvivlar ibland på både Gud och på konsten. Däremot tror jag starkt på att vi ska dela våra frågor och tvivel med varandra, säger Marika Westerling. 25.3.2025 kl. 17:10

METODISTKYRKAN. Nya biskopen Knut Refsdal valdes att leda Metodistkyrkan i norra Europa – fast han sedan i fjol jobbar i en luthersk församling i Norge.. 4.4.2025 kl. 10:45

SAKNAD OCH SORG. När Johanna Evensons pappa plötsligt gick bort i en stroke förlorade hon en av de viktigaste personerna i sitt liv, den ständiga lyssnaren, den trygga basen, familjens nav. – Jag har tänkt sörja honom hela livet. Det kommer inte en dag då jag inte sörjer honom. 3.4.2025 kl. 10:00

Personligt. Migrationsforskaren Tobias Pötzsch växte upp i Östtyskland och Kanada, och har nu bott över halva livet i Finland. Han har upplevt rasism och orättvisor, men också skönhet, lycka och jämlikhet. 1.4.2025 kl. 15:45