Mika Salminen talar svenska för att hans mamma är finlandssvensk och hans pappa gått i svensk skola.
Mika Salminen talar svenska för att hans mamma är finlandssvensk och hans pappa gått i svensk skola.

Glöm det dåliga coronasamvetet, men använd förståndet

Coronapandemin.

THL:s Mika Salminen tror inte på coronaskuld: vem som helst kan smittas, och ingen ska ha dåligt samvete över det. Vad munskydden gäller tror han på grupptryck i stället för tvång.

29.10.2020 kl. 17:16

Mika Salminen är hälsosäkerhetschef vid institutet för hälsa och välfärd och syns ofta på teve där han får svara på frågor om det aktuella coronaläget i Finland.

Vi bad honom svara på frågor om coronaskuld – ska man bära ansvar för andras insjuknande, och hur stort ansvar i så fall?

Det finns ett citat av dig som jag lärt mig utantill sedan jag läste Helsingin Sanomat i våras, och burit med mig sedan dess: Yksilötasolla se ei ole kenenkään syy. (På individnivå är det ingens fel.) Minns du att du sagt det?

– Jo, det minns jag, och jag har upprepat samma sak i A-studio för ett tag sedan. Det är en oroväckande trend att folk skyller på varandra.

När det gäller influensa har jag aldrig hört någon anklaga någon annan för att man fått sjukdomen – varför är det så annorlunda med covid-19?

– Det har att göra med att det här är en ny och skrämmande sjukdom som dessutom gjorts extra skrämmande genom medierapportering.

– Men vi har ju andra exempel på sjukdomar som varit väldigt stigmatiserande: till exempel HIV. Vi behöver inte gå så långt bakåt i tiden så ser vi att tuberkulos var en sjukdom som man inte ville tala om. Det finns vissa sjukdomar har en negativ konnotation – folk tänker att det är människors eget fel om de insjuknar. Till exempel sexuellt överförbara sjukdomar är sådana.

Men det är inte så man borde tänka, menar Mika Salminen.
– Förstås är det bra om människor gör sitt bästa för att inte insjukna, men om man får sjukdomen så handlar det främst om otur. Med en sjukdom som covid-19 är det svårt att skydda sig till 100 procent.

Det finns människor som blir nästan neurotiskt rädda för att bära på covid-19 och smitta ner andra, som sedan kan dö. Har du något råd att ge dem?

– Man kan ju tänka att i så fall borde ju alla hela tiden ha dåligt samvete, eftersom vem som helst kan råka ut för sjukdomen. Men alla kan inte hela tiden ha dåligt samvete över att någon annan kanske kan bli smittad. Man ska inte skylla på sig själv utan tänka på helheten.
Det finns människor som har benägenhet att tänka neurotiskt kring sjukdomar. En del är mest rädda för att smitta andra, andra mest rädda för att själva bli sjuka.

– Det här är en egenhet som vissa människor har. Det handlar om hur man ser på risker i förhållande till andra risker. Eftersom covid-19 är en sjukdom som kan smyga sig på dig är den på sätt och vis mer skrämmande – speciellt när den är ny.

Finns det någonsin orsak att ha dåligt samvete över covid-19-smitta?

– Man borde egentligen inte alls tänka så. Man borde tänka framåt i stället: Hur kan jag göra mitt bästa?

Han påpekar att det finns situationer då det är svårt att säga vad som är rätt. Ett exempel är att far- och morföräldrar vill träffa sina barn och barnbarn.

– Man måste låta människor ha så mycket självbestämmanderätt att om de hellre ser sina barnbarn än isolerar sig för ett halvår, då måste också resten av familjen respektera det. Barnbarn och barn är en så stor del av människors liv att man är villig att ta en viss risk för att träffa dem. Sedan finns det naturligtvis de som inte är redo att göra det. Det måste man också respektera.

Människor börjar vara väldigt coronatrötta. Jag har hört folk säga att de inte längre orkar bry sig om de blir smittade eller inte, de måste få träffa människor för att inte bli galna. Hur reagerar du på det?

– Det måste man också ha en viss förståelse för, människan är en social varelse, att leva instängd är inte bra för någon i längden. Vi söker ju alla hela tiden ”det nya vanliga” här.

Han påpekar att även om det handlar om en sjukdom som kan bli allvarlig är risken att blir allvarligt sjuk – eller dödssjuk – ganska liten.

– Vissa vill inte ta några risker över huvudtaget. Men också de flesta 70-åringar klarar ändå sjukdomen bra. Det finns andra risker i världen också – man kan bli överkörd när man korsar gatan. Men naturligtvis ska alla ta till vettiga försiktighetsåtgärder, som att sköta sin hygien, bära munskydd och vara särskilt försiktig om man har någon riskfaktor.

Att bära munskydd är att bära ett kollektivt ansvar. Jag märker att jag fylls av dömande tankar när jag ser folk som inte bär munskydd till exempel i bussen. Är det hemskt?

– Det är väldigt mänskligt, och likadana känslor har jag när jag går i butiken: varför är en tredjedel utan munskydd, har de inte läst tidningarna? Men man kan tänka så här: Jag har åtminstone själv munskydd, och de som inte har ett tar en betydligt större risk än jag där de går omkring med andra som inte heller har munskydd. Användningen av munskydd har så småningom ökat och finnarna är ganska benägna att böja sig för grupptryck. När man märker att man är den enda som inte har munskydd blir det ganska tråkigt att sitta där på bussen. Så jag tror att det här är ett fenomen som småningom minskar.

Han berättar att han fått rapporter om att användningen av munskydd i Vasa ökade snabbt på kort tid efter att epidemiläget förvärrades.

– Sedan finns det alltid folk som är envisa och undrar varför men ska bråka om munskydd. Men jag tror inte alls på tvång. Varför skulle det bli bättre av det? Vi vet till exempel att i länder där det är vaccintvång frodas samtidigt det starkaste vaccinmotståndet. Det är bäst att lita på information och grupptryck.

Blänger du ilsket på folk som inte har munskydd på bussen?

– Jag försöker låta bli. Nog har det kanske hänt nångång, skrattar Mika Salminen.

Sofia Torvalds



Helena och Olle Domars fick ännu tid tillsammans. Det ser de som en gåva.

Överlevare. Olle Domars resa från död till liv handlar lika mycket om hustrun Helena. För Olle minns inget, och när han än en gång hör Helena berätta om de dramatiska dygnen får han höra nya detaljer som han inte kände till. 21.1.2021 kl. 16:45

Nattvard. Vissa församlingar välkomnar sina medlemmar till nattvardsbordet trots coronarestriktionerna – med specialarrangemang. Men många firar inte nattvard alls. 21.1.2021 kl. 11:11
– Lönen är sämre, men arbetsresan är kortare. Dagarna är varierande, eftersom kontorsarbete varvas med hembesök och nätverksmöten. Jag trivs jättebra, säger Tove Snellman.

Karriärsbyte. Nu är hon ställföreträdande hopp för dem som inte orkar hoppas, och hon är tacksammare än någonsin. 21.1.2021 kl. 10:56
Jona Granlund säger att den mobbades paradox är att hoppas på att bli ignorerad och samtidigt längta efter att bli sedd.

Skoltiden. Jona Granlund vet allt om att vara ensam. Han vet också allt om att inte bli vald till något lag på gympan, att inte ha en enda människa att prata med, att bli knuffad och gjord till åtlöje. Barlasten från de åren har han fortfarande med sig. 20.1.2021 kl. 17:00
I början av januari pågick den sista finslipningen av nya kyrkan i Dickursby.

invigning. De anställda i Vanda svenska församling har flyttat fem gånger de senaste sex åren. Nu flyttar de hem till den helt nya Dickursby kyrka. 19.1.2021 kl. 16:18

kronoby. Han kom som församlingspastor till Kronoby för snart fem år sedan. I november blev Niklas Wallis kyrkoherde. Men han är ännu inte installerad. 18.1.2021 kl. 15:16

val. Den ledigförklarade kaplanstjänsten i Esbo svenska församling har sökts av hela fem personer. 13.1.2021 kl. 16:45
Andreas Elfving hoppas att de amerikanska ledarna den här gången inte ska svika, utan verkligen ta avstånd från Trumps retorik.

USA. Trump-supportrar stormade kongressbyggnaden I Washington sent igår kväll i protest mot att kongressen formellt skulle fastställa resultatet i presidentvalet. Var detta droppen som får exempelvis de evangelikala kristna att överge Trump? – För tidigt att säga, säger Anders Elfving, som i många år följt med amerikansk politik. 7.1.2021 kl. 15:55
Birgitta Sarelin skriver om Topelius psalmer som del i ett projekt för Svenska Litteratursällskapet.

psalmer. Sedan hon var den sexåriga flickan som fick gå upp och titta på orgeln efter julkyrkan har Birgitta Sarelin inte blivit mätt på musiken. 7.1.2021 kl. 10:24
Trygve Cederberg väjer inte undan för debatter – i själva verket älskar han att debattera. En gång gick han in i kristdemokraternas valtält i Jakobstad och argumenterade i en timme.

bibeln. När Trygve Cederberg var ung var han konservativ. Med åren förändrades han. Idag går han ut i debatter om homosexualitet på insändarsidor och på Facebook, och han debatterar med bibelord. 4.1.2021 kl. 09:53
Markus Andersén saknar inte sitt gamla liv, men kan fortfarande lockas av tanken att ta på sig fler uppgifter.

nystart. Läkarens ord om att han stod på randen till en hjärtinfarkt fick Markus Andersén att lägga om kosten, börja motionera – men framför allt att vila mer. 4.1.2021 kl. 14:09
Alaric Mård vill använda sin bakgrund till att bygga broar.

församlingspedagog. Alaric Mård är ny församlingspedagog i Jakobstad. Han vill vandra med människorna en bit på deras väg tillsammans med Jesus. 3.1.2021 kl. 11:23
Monica Björkell-Ruhl kallar sig inte religiös, men församlingen betyder trygghet för henne. – När jag varit sjuk och kraftlös har jag sökt mig till religiösa platser och symboler. Tölö kyrka har blivit en viktig plats för mig.

föräldraskap. Ibland orkar inte mammor. Ibland går de sönder så att de nästan inte orkar leva. Monica Björkell-Ruhls son Mika (uttalas ”Miikka”) föddes med en kromosom­avvikelse. 2.1.2021 kl. 11:58

Borgå. Fredrik Geisor har sett vad det är att vara full av liv och glädje, men också riktigt sårbar. Han har drabbats av både hjärtstillestånd och hjärninfarkt. 30.12.2020 kl. 15:23

Helena och Olle Domars fick ännu tid tillsammans. Det ser de som en gåva.

Överlevare. Olle Domars resa från död till liv handlar lika mycket om hustrun Helena. För Olle minns inget, och när han än en gång hör Helena berätta om de dramatiska dygnen får han höra nya detaljer som han inte kände till. 21.1.2021 kl. 16:45

Nattvard. Vissa församlingar välkomnar sina medlemmar till nattvardsbordet trots coronarestriktionerna – med specialarrangemang. Men många firar inte nattvard alls. 21.1.2021 kl. 11:11
– Lönen är sämre, men arbetsresan är kortare. Dagarna är varierande, eftersom kontorsarbete varvas med hembesök och nätverksmöten. Jag trivs jättebra, säger Tove Snellman.

Karriärsbyte. Nu är hon ställföreträdande hopp för dem som inte orkar hoppas, och hon är tacksammare än någonsin. 21.1.2021 kl. 10:56
Jona Granlund säger att den mobbades paradox är att hoppas på att bli ignorerad och samtidigt längta efter att bli sedd.

Skoltiden. Jona Granlund vet allt om att vara ensam. Han vet också allt om att inte bli vald till något lag på gympan, att inte ha en enda människa att prata med, att bli knuffad och gjord till åtlöje. Barlasten från de åren har han fortfarande med sig. 20.1.2021 kl. 17:00
I början av januari pågick den sista finslipningen av nya kyrkan i Dickursby.

invigning. De anställda i Vanda svenska församling har flyttat fem gånger de senaste sex åren. Nu flyttar de hem till den helt nya Dickursby kyrka. 19.1.2021 kl. 16:18