Mika Salminen talar svenska för att hans mamma är finlandssvensk och hans pappa gått i svensk skola.
Mika Salminen talar svenska för att hans mamma är finlandssvensk och hans pappa gått i svensk skola.

Glöm det dåliga coronasamvetet, men använd förståndet

Coronapandemin.

THL:s Mika Salminen tror inte på coronaskuld: vem som helst kan smittas, och ingen ska ha dåligt samvete över det. Vad munskydden gäller tror han på grupptryck i stället för tvång.

29.10.2020 kl. 17:16

Mika Salminen är hälsosäkerhetschef vid institutet för hälsa och välfärd och syns ofta på teve där han får svara på frågor om det aktuella coronaläget i Finland.

Vi bad honom svara på frågor om coronaskuld – ska man bära ansvar för andras insjuknande, och hur stort ansvar i så fall?

Det finns ett citat av dig som jag lärt mig utantill sedan jag läste Helsingin Sanomat i våras, och burit med mig sedan dess: Yksilötasolla se ei ole kenenkään syy. (På individnivå är det ingens fel.) Minns du att du sagt det?

– Jo, det minns jag, och jag har upprepat samma sak i A-studio för ett tag sedan. Det är en oroväckande trend att folk skyller på varandra.

När det gäller influensa har jag aldrig hört någon anklaga någon annan för att man fått sjukdomen – varför är det så annorlunda med covid-19?

– Det har att göra med att det här är en ny och skrämmande sjukdom som dessutom gjorts extra skrämmande genom medierapportering.

– Men vi har ju andra exempel på sjukdomar som varit väldigt stigmatiserande: till exempel HIV. Vi behöver inte gå så långt bakåt i tiden så ser vi att tuberkulos var en sjukdom som man inte ville tala om. Det finns vissa sjukdomar har en negativ konnotation – folk tänker att det är människors eget fel om de insjuknar. Till exempel sexuellt överförbara sjukdomar är sådana.

Men det är inte så man borde tänka, menar Mika Salminen.
– Förstås är det bra om människor gör sitt bästa för att inte insjukna, men om man får sjukdomen så handlar det främst om otur. Med en sjukdom som covid-19 är det svårt att skydda sig till 100 procent.

Det finns människor som blir nästan neurotiskt rädda för att bära på covid-19 och smitta ner andra, som sedan kan dö. Har du något råd att ge dem?

– Man kan ju tänka att i så fall borde ju alla hela tiden ha dåligt samvete, eftersom vem som helst kan råka ut för sjukdomen. Men alla kan inte hela tiden ha dåligt samvete över att någon annan kanske kan bli smittad. Man ska inte skylla på sig själv utan tänka på helheten.
Det finns människor som har benägenhet att tänka neurotiskt kring sjukdomar. En del är mest rädda för att smitta andra, andra mest rädda för att själva bli sjuka.

– Det här är en egenhet som vissa människor har. Det handlar om hur man ser på risker i förhållande till andra risker. Eftersom covid-19 är en sjukdom som kan smyga sig på dig är den på sätt och vis mer skrämmande – speciellt när den är ny.

Finns det någonsin orsak att ha dåligt samvete över covid-19-smitta?

– Man borde egentligen inte alls tänka så. Man borde tänka framåt i stället: Hur kan jag göra mitt bästa?

Han påpekar att det finns situationer då det är svårt att säga vad som är rätt. Ett exempel är att far- och morföräldrar vill träffa sina barn och barnbarn.

– Man måste låta människor ha så mycket självbestämmanderätt att om de hellre ser sina barnbarn än isolerar sig för ett halvår, då måste också resten av familjen respektera det. Barnbarn och barn är en så stor del av människors liv att man är villig att ta en viss risk för att träffa dem. Sedan finns det naturligtvis de som inte är redo att göra det. Det måste man också respektera.

Människor börjar vara väldigt coronatrötta. Jag har hört folk säga att de inte längre orkar bry sig om de blir smittade eller inte, de måste få träffa människor för att inte bli galna. Hur reagerar du på det?

– Det måste man också ha en viss förståelse för, människan är en social varelse, att leva instängd är inte bra för någon i längden. Vi söker ju alla hela tiden ”det nya vanliga” här.

Han påpekar att även om det handlar om en sjukdom som kan bli allvarlig är risken att blir allvarligt sjuk – eller dödssjuk – ganska liten.

– Vissa vill inte ta några risker över huvudtaget. Men också de flesta 70-åringar klarar ändå sjukdomen bra. Det finns andra risker i världen också – man kan bli överkörd när man korsar gatan. Men naturligtvis ska alla ta till vettiga försiktighetsåtgärder, som att sköta sin hygien, bära munskydd och vara särskilt försiktig om man har någon riskfaktor.

Att bära munskydd är att bära ett kollektivt ansvar. Jag märker att jag fylls av dömande tankar när jag ser folk som inte bär munskydd till exempel i bussen. Är det hemskt?

– Det är väldigt mänskligt, och likadana känslor har jag när jag går i butiken: varför är en tredjedel utan munskydd, har de inte läst tidningarna? Men man kan tänka så här: Jag har åtminstone själv munskydd, och de som inte har ett tar en betydligt större risk än jag där de går omkring med andra som inte heller har munskydd. Användningen av munskydd har så småningom ökat och finnarna är ganska benägna att böja sig för grupptryck. När man märker att man är den enda som inte har munskydd blir det ganska tråkigt att sitta där på bussen. Så jag tror att det här är ett fenomen som småningom minskar.

Han berättar att han fått rapporter om att användningen av munskydd i Vasa ökade snabbt på kort tid efter att epidemiläget förvärrades.

– Sedan finns det alltid folk som är envisa och undrar varför men ska bråka om munskydd. Men jag tror inte alls på tvång. Varför skulle det bli bättre av det? Vi vet till exempel att i länder där det är vaccintvång frodas samtidigt det starkaste vaccinmotståndet. Det är bäst att lita på information och grupptryck.

Blänger du ilsket på folk som inte har munskydd på bussen?

– Jag försöker låta bli. Nog har det kanske hänt nångång, skrattar Mika Salminen.

Sofia Torvalds



På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00
Janne Saarikivi är språkforskare och författare.

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00
Ani Iivanainen skriver en bok om hur församlingar kan möta regnbågspersoner på ett rättvist sätt.

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39
Kyrkvaktmästare Anders Granvik i Jakobstad bereder altaret till påsk

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00
Åtta väckelserörelsers ledare skrev på.

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21
Enligt Björn Vikström är religion en stor ingrediens i bland annat politik i dag.

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42
Domkapitlet klubbade tjänstefrågor.

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47
Här jobbar Marika Salomaa med sina änglar i Överby, Esbo.

Änglar. Marika Salomaa pausade anställningen som personaladministratör och satsade på att bli keramiker. Nu tillverkar hon tröstänglar som Matteus församling delar ut till personer som förlorat en anhörig. 18.3.2024 kl. 08:00
Biskopen är på väg - installationsmässan i Saltvik hålls 15.30

kyrkoherdeinstallation. Hård vind gjorde att förrättarna vid kyrkoherdeinstallationen i Saltvik inte kom i land på Åland. 17.3.2024 kl. 11:15
Pastor PJ, Per-Johan Stenstrand, får ofta avgörande tankar eller tilltal från Gud i vildmarken. Foto: Ur boken

VILDMARK. I vildmarken stänger Per-Johan Stenstrand ut bruset och tankar kraft. Årligen gör han två större turer, en rejäl fiskevecka i augusti och en vecka runt påsk med snöskoter, tält och isfiske uppe i Lappland. 16.3.2024 kl. 13:34
Vilka saker hör samman med tro och religion, frågar ÅA-projekt.

Bidrag. ÅA Vasa-lett projekt om demografi i kyrkor och samfund toppar Svenska kulturfondens utdelning i år. 15.3.2024 kl. 15:21
Oeniga biskopar. Lappobiskopen Matti Salomäki ville ha ny beredning om samkönad vigsel.

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Samkönad vigsel föreslås bli möjlig i alla församlingar, men parallellt står den äldre traditionen kvar. Biskopsmötet tog oenigt beslut om kompromiss. 13.3.2024 kl. 11:15
Alla ska få samkönad kyrklig vigsel. Men prästerna frihet att välja bort dem.

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Kyrkan kan komma att få två syner på samkönat äktenskap inskrivna i kyrkoordningen. Beredningen till biskoparnas extra biskopsmöte på tisdag har blivit offentlig. 8.3.2024 kl. 14:21
Då du känner dig övergiven av Gud, då är du nära Jesus. Det konstaterar teologen Joanna Öland.

tvivel. I små stunder eller långa decennier av tvivel finns det något tröstande i frågan ”Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?”. Det finns flera tolkningar av dessa Jesus ord på korset. En av dem är att till och med Jesus tvivlade. 7.3.2024 kl. 18:23

På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00
Janne Saarikivi är språkforskare och författare.

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00
Ani Iivanainen skriver en bok om hur församlingar kan möta regnbågspersoner på ett rättvist sätt.

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39
Kyrkvaktmästare Anders Granvik i Jakobstad bereder altaret till påsk

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00