Den här ängeln hittar man på Sandudds begravningsplats.

På änglaspaning i Helsingfors

Änglar.

Änglar, finns dom? Inför Mikaelidagen bad vi Helsingforsguiden Elisabeth Sandelin berätta var änglarna syns i stadsbilden.

30.9.2020 kl. 10:45

Svaret är att det finns förvånansvärt få änglar i Helsingfors stadsmiljö.

– I Rom finns det änglar överallt, men när Helsingfors växte och blev en jugendstad var ju nationalromantiken väldigt viktig, säger Elisabeth Sandelin.

I den nationalromantiska jugendstilen utsmyckades husens fasader inte med änglar, utan i stället använde man sig av naturmotiv eller Kalevalainspirerade motiv.

– Det var helt enkelt inte modernt. Sedan kom funkisen med sina släta ytor, och inte har vi änglar i några vapen heller.

Änglaskulpturen vid Mikaelskyrkan i Gårdsbacka.

På taket till Mikaelskyrkan i Gårdsbacka finns en änglaskulptur av lite mer modernt snitt. Den föreställer ärkeängeln Mikael.

På Senatstorget hittas en ängel vid sidan av Alexander II. I den berömda statyn omges han av Lex och Lux – Lex symboliserar lagen och Lux är ljusets ängel.

– Statyn är gjord av Walter Runeberg, och det är lite intressant att det också är han som gjort änglastatyn på Topelius grav.

Zacharias Topelius grav med den stora ängeln hittar man på Sandudds begravningsplats. Där kan man också spana in många andra änglar på gravarna.

På Ateneum kan man se Hugo Simbergs Sårad ängel, en av Finlands mest kända målningar. Elisabeth Sandelin berättar att det också finns andra konstverk med änglamotiv på Ateneum, till exempel Ina Collianders Den himmelska och den jordiska ringdansen.

Ljusets ängel Lux på Senatstorget.

Fram till 11 oktober pågår också en utställning på Villa Gyllenberg där besökaren redan vid ingången möts av två änglar.

– Det är egentligen en triptyk av Torsten Wasastjerna, två änglar och mellan dem ett landskap. Den ena ängeln tittar rakt på besökaren.

Utställningen ”Vägen till dold kunskap” handlar om det sena 1800-talets spiritism och ockultism som var populär även bland finländska konstnärer.

– Och så finns det förstås keruber i takmålningen i Svenska teaterns salong, de är också ganska trevliga, säger Sandelin.

Erika Rönngård
Foto: Matilda Sjöblom



arv. Vad som formar oss är något Ann-Luise Bertell grubblat mycket på, inte minst i sin senaste roman Heiman. En berättelse som fångar in österbottnisk mentalitet, krigets antihjältar, elände och livsmod. Förlagan till huvudpersonen Elof är hennes egen farfar. – Hans själ log mot min, säger hon. 27.3.2020 kl. 12:38

tv-gudstjänst. På söndag sänds en tv-gudstjänst med temat “Hoppet bär oss” och predikan av biskop Bo-Göran Åstrand. 27.3.2020 kl. 13:47

stödtelefon. HelsingforsMission startar en ny telefontjänst, Lyssnande örat, för svenskspråkiga seniorer runt om i landet. 26.3.2020 kl. 14:10

utmattning. Två gånger har Sanna Karlsson blivit utmattad, två gånger har hon återvänt till arbetslivet. – Jag har lärt mig att allt inte behöver vara perfekt. Det räcker om det är tillräckligt bra. 26.3.2020 kl. 11:55

samarbetsförhandlingar. Närpes församling har också meddelat om samarbetsförhandlingar. Det är första steget i en process som kan leda till permitteringar av församlingens anställa. 24.3.2020 kl. 08:55

permitteringar. Kyrkans officiella linje är att församlingarna och kyrkan inte ska permittera sina anställda utgående från den erfarenhet vi har av coronaviruset idag. 23.3.2020 kl. 17:56

pandemi. Alla missionärer som tillhör riskgrupper har kallats hem från fältet. För övrigt får de som vill stanna i arbetsområdet välja att stanna frivilligt. 23.3.2020 kl. 16:48

Seniorer. Undantagstillstånd råder och äldre personer uppmanas hålla sig hemma och undvika att röra sig ute bland folk. Helsingfors-hjälpen, som är församlingarnas och stadens gemensamma projekt, inledde sin verksamhet i fredags. 23.3.2020 kl. 15:41

utvecklingsarbete. Lotta Keskinen reste till Kambodja och Thailand för att få se de utvecklingsprojekt som församlingarna understöder. 25.3.2020 kl. 00:01

Permitteringsvarsel. Coronaviruset har föranlett Pedersörenejdens kyrkliga samfällighet att varsla permitteringar av hela personalen. Samarbetsförhandlingarna inleds nästa vecka. 19.3.2020 kl. 16:20

jordfästning. Det begränsade deltagarantalet vid kyrkliga förrättningar har väckt många frågor. Nu är direktiven reviderade: nära anhöriga får delta även om de är fler än tio personer. 18.3.2020 kl. 20:05

strömning. Att strömma andakter och gudstjänster är nytt i många församlingar, men Kent Danielsson satte igång genast, även om han är nybörjare. 18.3.2020 kl. 16:08

Modernitet. Mikael Kurkiala är kulturantropologen som länge trodde att kyrkans språk och ritualer tillhörde de andra – inte honom. I dag är han omvärldsbevakare för Svenska kyrkan och tycker att kyrkan tillhör alla, inte bara de troende. 18.3.2020 kl. 12:43

coronaepidemin. I hela Europa kämpar kyrkorna med samma problem: hur ska man ha kontakt med församlingsmedlemmarna, men samtidigt skydda dem från att bli smittade av coronaviruset? 17.3.2020 kl. 17:27

coronaepidemin. Kyrkliga förrättningar sköts nu med undantagsarrangemang: högst tio kan delta. Till gudstjänst samlas församlingen inte fysiskt. – Men vi har inte släckt lamporna, säger biskop Bo-Göran Åstrand och hoppas på fungerande tekniska lösningar ute i församlingarna 16.3.2020 kl. 21:06

VANDA SVENSKA FÖRSAMLING. Snart kan det finnas en engelskspråkig pastor i Vanda svenska församling. Engelskspråkiga tjänster i svenska församlingar hör till ovanligheterna. 8.9.2023 kl. 10:19

BISKOPSMÖTET. – Saker som vi har tigit om i kyrkan är vanligtvis de samma som vi har tigit om i det finländska samhället. Så är det att vara folkkyrka, sa biskopen i Esbo stift Kaisamari Hintikka i sitt tal vid biskopsmötets öppnande i Kyrkslätt idag. 5.9.2023 kl. 14:30

Kolumn. I år firar diakonin i Tyskland 175-årsjubileum. Startpunkten för diakonin var Johann Hinrich Wicherns tal vid Evangeliska kyrkans kongress den 22 september 1848. Han förespråkade ett nätverk av ”kärlek som räddar”. Den moderna diakonin föddes 1.9.2023 kl. 13:56

NY BISKOP. TD Mari Parkkinen vigs och välsignas till ämbetet med Guds ord, bön och handpåläggning i en mässa i S:t Michels domkyrka söndag 3 september klockan 10. Vigningen förrättas av ärkebiskop Tapio Luoma med assistenter. 2.9.2023 kl. 10:00

Äktenskap. Ett nytt land, ett nytt trossamfund och en tuff period ledde Borgåborna Pelagia Mitsitsou och Dimitris Amaxopoulos till ett beslut. 31.8.2023 kl. 14:00