Vid sidan av musik är navigation och båtliv ett stort intresse för Yngve Svarvar. Han har också byggt några småbåtar.

"Musiken i kyrkan ska inte bara vara programutfyllnad"

kvevlax.

Över 30 år undervisade han i musik i grundskolan. Men också efter pensioneringen är musiken ett heltidsjobb för Yngve Svarvar. Hans engagemang som kör- och orkesterledare ser inte till församlingsgränser

30.9.2020 kl. 12:40

Egentligen var det tänkt att han skulle bli jordbrukare. Istället blev det klasslärarstudier vid seminariet i Nykarleby.

– Jag gick i den sista årskurs som dimitterades med titeln folkskollärare, berättar Yngve Svarvar.

Men han sökte också till seminariet med en baktanke om att få studera mer musik. Seminariets nya piporgel och en lärare i Pedersörekantorn Hans Sandell gjorde det möjligt. Efter några år kunde Yngve Svarvar tentera för vicekantorsexamen.

– När seminarietiden närmade sig slutet föreslog seminariets musiklektor, Rafael Ahlbeck, att jag skulle börja studera musikvetenskap vid Åbo Akademi.

Sandell och Ahlbeck är två förebilder som han minns med tacksamhet.

– De gav mig starka intryck genom allt jag fick lära mig av dem och hur de var som personer.

Efter studierna arbetade han några år som klasslärare i Nykarleby och kantor i Munsala församling. Från år 1975 fram till pensionen var han lektor vid Vasa övningsskola och undervisade i huvudsak i musik i årskurs 3–9. Ibland arbetade han också som timlärare vid Pedagogiska fakulteten.

– Det jag speciellt minns från tiden vid övningsskolan är hur vi under en lång, lång rad av år ordnade en julkonsert i Trefaldighetskyrkan i Vasa. Det skapade en väldigt fin samhörighet mellan lärare och elever att öva in och förbereda de här konserterna.

På hans föll lott att leda en stor kör med orkester.

– I orkestern spelade både lärare och elever, ibland också någon förälder.

Sammansättningen och instrumenten varierade från år till år, men en orkester blev det alltid.

Yngve Svarvar

  • Född i Kvevlax 1944, bor nu i Maxmo.
  • Gift med Eivor, har tre barn och sex barnbarn.
  • Har arbetat som lärare i musik vid Vasa övningsskola.
  • Nu aktiv i musiklivet i församlingarna i Kvevlax och Vörå.

Ekumeniken berikar musiklivet

– Efter pensioneringen har jag nog sysslat med musik mer eller mindre på heltid, säger Yngve Svarvar.

Idag handlar det om musik i församling och kyrka.

– Det blev naturligt för mig ända från barndomen att vara ekumenisk – fast man visste inte att det hette så på den tiden. Jag hade en mormor som flitigt tog mig med till lutherska kyrkan och föräldrar som tog mig med till missionskyrkan och växte upp i båda de här sammanhangen.

Tillsammans med Kvevlaxkantorn Rodney Andrén leder han en pensionärskör med sångare från alla ortens församlingar.

– Då människorna i en by ser att kristna från olika läger kan ha andlig gemenskap så tror jag att det kristna livet blir trovärdigare.

Yngve Svarvar sjunger också i kyrkokören, där han är vice dirigent, och i manskören och leder orkestern Stråkdraget – en stråkorkester förstärkt med några blåsare som idag har cirka ett dussin medlemmar.

För körledaren gäller det att ha en känsla för andan i kören och tänka sig in i hur koristerna upplever nya sånger.

– Medlemmar i en och samma kör kan vara ganska olika när det gäller musikalisk nivå. Det handlar mycket om att hitta en balans mellan de olika kravnivåerna.

Eftersom han och frun numera bor i Maxmo är han också aktiv i församlingslivet där och har till exempel varit kantorsvikarie i Vörå församling.

– Tidvis har det varit rätt livligt, jag har spelat på otaliga gudstjänster och förrättningar genom de här åren.

Han tycker att musiken i kyrkan ska ha en roll i att förkunna det kristna budskapet.

– Den ska inte bara vara en programutfyllnad.

Genom musiken får människor också lovsjunga och uttrycka tacksamhet till Gud.

– Ibland behövs musik som ger tröst och uttrycker hoppet om himlen.

Han tycker inte heller att man ska underskatta betydelsen av musikalisk skönhet och hur den kan öppna sinnet för det andliga. Han hoppas att de som har makt att påverka slår vakt om församlingens musikliv och inte sparar bort det.

Emelie Wikblad



PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

PERSOLIGT. Hålls i bakgrunden, förstå min plats. Cecilia Paul var knappt själv medveten om hur den patriarkala strukturen i den katolska kyrka hon växte upp i påverkat henne. – När jag fick cancer förstod jag att jag bär på många generationers trauma – jag måste omprogrammeras. 14.1.2026 kl. 10:12

VIGNING. På trettondagen vigdes fyra nya medarbetade till tjänst i Borgå domkyrka. 7.1.2026 kl. 10:39

drogmissbruk. Karl Peltonen har under de senaste sju åren haft både penthouse på Malta och sovit i kartonger i parkeringshallar. Nu är han erfarenhetsexpert för rusvårdsföreningen Kran. Och ser det finlandssvenska dolda missbruket under ytan. 3.3.2026 kl. 10:00

domkapitlet. Domkapitlet valde idag vid ett extrainsatt sammanträde Jessica Emaus till ny stiftssekreterare för församlingsdiakoni vid domkapitlet. 4.3.2026 kl. 15:16

Topelius. På 1800-talet var historiska romaner trendiga ute i Europa. – Fältskärns berättelser av Zacharias Topelius utgör ett finländskt exempel på hur författare genom den historiska romanen utforskade nationer, säger forskaren Erika Boije. 2.3.2026 kl. 19:49

FOLKHÖGSKOLOR. Många kristna folkhögskolor är på fallrepet då regeringen möblerar om integrationsutbildningen. Den nya lagen om integration kan bli ett dråpslag för integrationen på svenska, anser Juhani Jäntti på Lärkkulla folkakademi. 26.2.2026 kl. 15:47

podd. I podcasten De sju dödssynderna går redaktören Hanna Klingenberg och prästen Jimmy Österbacka på djupet med den historiska bakgrunden men också den moderna förståelsen av de sju dödssynderna. 26.2.2026 kl. 11:03