Biskoparnas syn på hur kyrkans äktenskap borde se ut placerar sig över hela skalan. På bilden fr.v. biskoparna Keskitalo, Åstrand, fältbiskop Pekka Särkiö, Repo, Hintikka, Kalliala, ärkebiskop Luoma, Jolkkonen, Peura, Häkkinen och Laajasalo.

Kotimaa: Så här placerar sig biskoparna i äktenskapsfrågan

äktenskapssyn.

Tre biskopar håller fast vid kyrkans nuvarande syn, två vill ha ett helt könsneutralt äktenskapsbegrepp. De övriga placerar sig däremellan, en vill inte svara.

4.9.2020 kl. 12:17

Biskoparna i Finlands evangelisk-lutherska kyrka når inte en gemensam syn i äktenskapsfrågan, men om de skulle tvingas kompromissa kan de flesta tänka sig en medelväg som det näst bästa alternativet.

Det här var en av poängerna i det brev som biskopsmötet publicerade som svar på begäran om att främja en respektfull diskussion i äktenskapsfrågan. Brevet beskriver sex olika modeller som kyrkans äktenskapssyn och vigselpraxis kunde följa i framtiden. (Se dem beskrivna nedan.)

Tidningen Kotimaa har frågat alla biskopar vilken modell de anser vara den bästa – samt i vilken situation de kunde tänkas sig att acceptera mittenmodellen (modell 3).

En kan inte tänka sig fler kompromisser

De som stöder kyrkans nuvarande äktenskapssyn är biskop Seppo Häkkinen i S:t Michels stift, Lappobiskopen Simo Peura och Uleåborgsbiskopen Jukka Keskitalo.

Det som skiljer dem åt är att Peura och Keskitalo kan tänka sig kompromissmodellen (modell 3) – enligt vilken präster har samvetsfrihet att viga par av samma kön. Det gör de med hänvisning till en situation där det skulle bli så att högsta förvaltningsdomstolen konstaterat att domkapitel inte kan straffa präster som väljer att viga par av samma kön.

Biskop Seppo Häkkinen anser däremot att den nuvarande äktenskapssynen (modell 2) är det enda möjliga alternativet. Han är därmed den enda av biskoparna som öppet motsätter sig kompromissmodellen som ett möjligt alternativ.

Ärkebiskopen stöder kompromissmodellen, två vill ha parallella synsätt

Två biskopar, ärkebiskop Tapio Luoma och biskopen i Tammerfors stift Matti Repo, anser att det tredje alternativet är att föredra av de sex modellerna.

Helsingforsbiskopen Teemu Laajasalo och Kaarlo Kalliala, biskop i Åbo ärkestift, menar i sin tur att det skulle vara bästa om kyrkan hade två officiella äktenskapsbegrepp, ett traditionellt och ett könsneutralt (modell 4).

Deras motiveringar är liknande och handlar om att de anser det här vara den bästa möjligheten att hålla ihop kyrkan.

Biskop Laajasalo konstaterar också att modell 3 i praktiken redan tillämpas i Helsingfors stift.

Åstrand och Hintikka för en könsneutral äktenskapssyn

Biskop Bo-Göran Åstrand och Esbobiskopen Kaisamari Hintikka skulle båda vilja att kyrkan omfattade ett könsneutralt äktenskapsbegrepp. De stöder den modell där präster som inte anser sig kunna viga par av samma kön garanteras samvetsfrihet (modell 5).

Den enda biskopen som inte svarar på Kotimaas fråga är Kuopio stifts biskop Jari Jolkkonen.

– Viktigare än enskilda biskopars åsikter är att söka en gemensam väg, säger han till Kotimaa.

De sex modellerna i korthet.

Modell 1: Kyrkan ser äktenskapet som ett förbund mellan en man och en kvinna och viger enligt det.

Modell 2: Kyrkan ser äktenskapet som ett förbund mellan en man och en kvinna och viger enligt det. Samtidigt vill man svara på det andliga behovet hos samkönade par genom en parallell förrättning. Häkkinen, Keskitalo, Peura.

Modell 3: Kyrkan ser äktenskapet som ett förbund mellan en man och en kvinna och viger enligt det. Par av samma kön ges möjlighet till kyrklig vigsel genom att präster ges tillåtelse att viga dem. Luoma, Repo.

Modell 4: Kyrkan har två parallella äktenskapsbegrepp, ett traditionellt och ett könsneutralt. Kyrkan viger par av olika och samma kön. (Norges modell.) Kalliala, Laajasalo.

Modell 5: Kyrkan har omfattat ett könsneutralt äktenskapsbegrepp och viger enligt det. De präster som håller fast vid en traditionell syn ges tillåtelse att endast viga par av olika kön. (Sveriges modell.) Hintikka, Åstrand.

Modell 6: Kyrkan har omfattat ett könsneutralt äktenskapsbegrepp och viger enligt det. De som håller fast vid en traditionell syn ges inte rätt att avvika från kyrkans äktenskapsbegrepp och de vigs inte heller till präster.

Emelie Wikblad



europa. Via sitt arbete som Svenska Yles medarbetare i Baltikum har Gustaf Antell genom åren fått en god insikt i det politiska läget i Östeuropa. – Jag har ingen större passion för att berätta historier men älskar samtidigt att ge en röst åt dem som inte hörs. 20.1.2022 kl. 06:00

BORGÅ STIFT. Borgå stift har fyra nya präster och en ny diakon. Vi ställde några frågor till dem. 19.1.2022 kl. 13:02

BORGÅ STIFT. På trettondagen vigdes fyra nya präster och en ny diakon i Borgå domkyrka. 11.1.2022 kl. 09:04

ungdomens kyrkodagar. Ungdomens Kyrkodagar (UK) som skulle ordnas i januari 2022 kommer på grund av rådande coronarestriktioner att flyttas fram och hålls istället 21-24 april på Lärkkulla i Raseborg. 10.1.2022 kl. 13:33

Profil. Patrica Strömbäck är ny tf kyrkoherde i Solf. – Solfborna tycker om och värnar om sin församling, tror jag. 5.1.2022 kl. 14:13

diakoni. Runebergs dikt om bonden Paavo och president Kyösti Kallios bön under vinterkriget formulerar den teologi som Leif Galls förespråkar. 4.1.2022 kl. 11:14

FÖRLUST. Mitt under coronapandemin dog Lotta Keskinens syster. – När inser man att någon inte kommer tillbaka? Har jag insett det än? 2.1.2022 kl. 09:14

FÄNGELSEPRÄST. Hanna Backman har gjort resan från en frikyrka i Österbotten via journalistik i Helsingfors och kriminologstudier i England till jobbet som fängelsepräst i Stockholm. Hon har hittat sitt kall. – Det var som att något ploppade ner från huvudet till hjärtat – det här vill jag göra. 31.12.2021 kl. 15:40

NYANSTÄLLNING. Från den 1 februari 2022 förstärker Kyrkpressen den redaktionella bemanningen då Jan-Erik Andelin ansluter till tidningen. Jan-Erik Andelin kommer närmast från KSF Media där han jobbat sedan 2004, bland annat som chefredaktör på Borgåbladet, på Hufvudstadsbladets ledaravdelning samt som tidningens korrespondent i Stockholm. 28.12.2021 kl. 19:34

UTNÄMNING. Barbro Eriksson och Siv Jern har utnämnts till prostar. 16.12.2021 kl. 12:31

SJUKHUSPRÄST. Jessica Högnabba-Akin är ny sjukhuspräst på Kvinnokliniken i Helsingfors. Hennes egna erfarenheter av sjukhus har lärt henne att inte komma med klichésvar vid svåra frågor. 15.12.2021 kl. 15:59

anpassning. Tina Westerlunds jultraditioner har förändrats många gånger om, det har också hennes liv. Sjukdomar, att bli rullstolsbunden och att flytta från ett kärt hem har krävt stor anpassningsförmåga. – Jag hoppas mina barn har sett att det går att komma igenom svårigheter. 15.12.2021 kl. 10:32

Personligt. För knappt två år var Lillemor Asplund-Haapasaari på botten av sitt liv. Då sa hennes pastor: "Gud har förlåtit dig – men det är du själv som inte har förlåtit dig". 14.12.2021 kl. 15:00

film. I höst kom den – filmatiseringen av Kjell Westös bok Den svavelgula himlen. Regissören Claes Olsson berättar hur det kom sig att just han fick det ärofyllda uppdraget att göra romanen till film. 9.12.2021 kl. 08:54

jul. Ärkebiskop emeritus John Vikström minns både barndomens härliga jular och en julandakt i Kakolafängelset, då några fångar planerat att ta ärkebiskopen som gisslan. 9.12.2021 kl. 08:35

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00