– Det kan bli energiräkningar som stiger med 500 procent, säger Bengt Avellan. Kyrkan värmer i normala tider sina hus för 55 miljoner euro per år.
– Det kan bli energiräkningar som stiger med 500 procent, säger Bengt Avellan. Kyrkan värmer i normala tider sina hus för 55 miljoner euro per år.

Energiexpert: Många mindre församlingar helt ute och cyklar inför kyrkans klimatmål

KYRKANS FASTIGHETER.

Det finns ogjorda reparationer och saneringar för minst 1200 miljoner euro inom i den evangelisk-lutherska kyrkans fastigheter. Vinterns chockdyra el, olja och fjärrvärme kan komma leda till ett sparande som kan göra ytterligare skada, säger energikonsulten Bengt Avellan som har haft uppdrag för Kyrkostyrelsen.

30.8.2022 kl. 10:00

– Jag insåg snabbt att många församlingar är helt ute och cyklar i de här frågorna. Jag tycker nästan synd om ekonomicheferna. De är HR-chefer, ekonomichefer, kontorschefer och fastighetschefer, ofta utan tillstymmelse till kunskap om fastigheter. Och det är ju tufft för dem. De har för många hattar och hjälmar och får sällan uppskattning.

Diplomingenjör Bengt Avellan i Tusby var efter en karriär inom byggnadsautomatik i ett år energikonsult vid Kyrkostyrelsen. Kyrkan hade antagit målet att vara kolneutral 2030 och behövde goda råd.

– Men om man på riktigt hade velat städa upp bland fastigheterna skulle man ha behövt minst fem år, säger han nu efteråt.

Energin kan bli femdubbelt dyrare

Vintern är på kommande. Och energipriserna väntas blir rekordhöga. Det blir dyrt för den evangelisk-lutherska kyrkan med dess totala fastighetskostnader om 260 miljoner euro, av vilket omkring 55 miljoner har gått till uppvärmning.

Elen har kostat fyra till tio cent per kilowatttimme. I vinter ska man kunna räkna med 20 till 60 cent, i de dystraste prognoserna till och med närmare en euro.

En del av det är överföringskostnader som inte nödvändigt stiger. Bengt Avellan spår ändå fall där värme och belysning kan bli 500 procent dyrare – i stora, höga kyrkor som sist och slutligen används relativt lite under veckan.

– Ta en kyrka till exempel i Salo med uppvärmningskostnader för 35 000 euro per år. De kommer att vara uppe i mellan 70 000 och 90 000, säger Bengt Avellan.

Energiexperten Bengt Avellan säger att han tycker "lite synd" om ekonomicheferna i landets 200 mindre församlingar, som ofta har väldigt lite kunnande om fastigheter och energisparande.


Lite värme kring kor och predikstol

Kyrkan i Tusby är från 1734, pittoresk och lummigt omvärvd av träd på den östra stranden av kommunens största insjö.

Forna kyrkoherdar ligger i sina gravar vid grusgången fram till kyrkdörren, som står öppen i sommarvärmen. Det här är en av vägkyrkorna; i en kyrkbänk jourar en guide som sitter och läser en bok.

– Den här kyrkan är en likadan energislukare som de flesta andra, säger Bengt Avel­lan i det lilla gudstjänstrummet. Det har funnits en enkel varmluftscirkulation som har värmt kring altaret och området kring predikstolen,och sedan en utsugsventil om hörnet. Men i många korskyrkor har hörnen varit kalla.

– Många kyrkor är ursprungligen byggda för att vara kalla. Sedan har man byggt in en container eller en bunker med en oljepanna.

Många kyrkor har usel energi­effektivitet med värme som stiger upp under höga kyrktak och går ut genom något slags ventilationsluckor. Åt kråkorna, många gånger rena vansinnet, säger Bengt Avellan.

Här i Tusby har församlingen installerat en vit, diskret värmepump i golvhöjd i koret. Som i gamla kyrkor på många håll i landet finns också värme­element under kyrkbänkarna.

Luftvärmepumpar skulle fungera bra i många kyrkor och Museiverket har också numera börjat acceptera dem om de kapslas in och ser ut som delar av byggnadskonstruktionen, säger Bengt Avellan.

I en församling där han just nu är rådgivare ser man också på infraröd strålvärme för att riktat hålla kyrk­besökarna varma.

Reparationsunderskottet över en miljard

Bengt Avellan skulle under sitt år vid Kyrkostyrelsen mest koncentrera sig på energifrågor. Hans projekt kom ändå att handla om fastigheter i allmänhet. Tillsammans med Kyrkostyrelsens arkitekt räknade Bengt Avellan fram hur stort kyrkans och dess församlingars totala behov av reparationer är.

– Försiktigt räknat 1,2 miljarder euro, men i praktiken någonting kring 1,6 eller 1,7 miljarder, säger han.

Många församlingar underlåtit mycket och ständigt skjutit saker på framtiden. Kyrkostyrelsen övervakar bara att saker görs rätt – men inte att man gör rätt saker, säger han.

Så länge man orkar hålla vattnet ute och sockeln står på plats så går mycket ännu att rädda. Men många kyrkor har problem med inomhusluften; det kan bero på husgrunden, rören eller en ventilation som har stockat sig för länge sedan.

Hälsoinspektionen stänger kansliet

En församling som kallat in Bengt Avel­lan som rådgivare hade fått anmärkning av hälsovårds­myndigheterna för inomhusluften både vid församlingskansliet och i ett församlingshem.

– Med mycket verksamhet, dagis, mamma-barn-grupper och annat. Nu kräver myndigheterna att det åtgärdas. Annars blir det lapp på luckan.

Finns det en risk att man gör sina byggnader ytterligare skada genom att nu spara energi?

– Ja. När man sänker temperaturen så har du fukten där.

Det går att åtgärda och i vanliga fall finns det lösningar man kan ta till snabbt. Men nu börjar det vara tajt för att det är brist på material och vvs-installatörer, säger han.

– Vad du beställer i dag så kan du räkna med att det inte längre händer särskilt mycket före årsskiftet. Det är tyvärr sent att stiga tidigt upp nu, säger han.

Bengt Avellan talar också för att man i gamla kyrkor med trossbottnar skulle ta till maskinell avfuktning, som går att beställa in snabbt och som med vissa arrangemang går att hålla i gång när det är minusgrader. Det ger dessutom ger värmevinster.

– Nu har man ju gamla tiders "kattluckor" och anser att det ska vara naturlig ventilation. Men i vårt klimat är det bara från mars till juni som det verkligen torkar upp, i övrigt är luftfuktigheten ju för det mesta kring 100 procent.

Lika gärna på hotell

I det långa loppet anser Bengt Avellan att församlingarna behöver fortsätta fundera över vilka byggnader man faktiskt behöver.

Mest kritisk är han till lägergårdarna, där församlingarna ofta blundar för en alldeles för liten beläggning. De är dessutom ofta inte byggda med tanke på någon energieffektivitet.

– Praktexemplet är verksamhet tre–fyra veckor under året, medan resten är bara underhåll. De används dessutom sådana tider på året då andra liknande kursgårdar står oanvända och då man kunde hyra in sig där.

– Och om man tittar på hur de är inredda så kan man ju på några timmar inreda vilka andra rum som helst så att de fungerar som andaktsrum. För det som de kostar i uppvärmning och underhåll kan du ju ta hela din skribagrupp och boka på hotell.

Stora samfälligheter har proffs

Kyrkans byggnader förfaller särskilt i de mindre församlingarna. De stora städernas samfälligheter har ofta proffsig fastighetsskötsel. Men i de mindre församlingarna lägger Bengt Avellan ett stort ansvar för det hela på kyrkoråd och andra förtroendevalda.

Då kan det gå som i en församling i sydvästra Finland som efter en fusion hade sju–åtta kyrkobyggnader, som alla i varje trakt svartsjukt slog vakt om. Efter att ekonomichefen hade startat en process med att göra sig av med överflödiga fastigheter fann han sig till sist själv utrökt och lämnade sitt jobb.

Det finns diskussioner om att de större samfälligheterna skulle sälja sina tjänster till mindre församlingar. Men inte heller det tycks höra till kulturen inom kyrkan, säger Bengt Avellan.

Men i en mindre församling anser han lösningen kunna vara att köpa uppföljningen och underhållet av hus och byggnader av företag som kan husteknik.

Efter hans projekt vid Kyrkostyrelsen utvecklades riktlinjer och tips för hur församlingarna kan göra upp sina fastighetsstrategier.

Han efterlyser också att Kyrkostyrelsen skulle ha mera personal för att handleda församlingarna i beslut kring sina byggnader.

De flesta kyrkor har en knapp värmecirkulation som i huvudsak bara värmer altare och predikstol, och sedan går resten av värmen åt kråkorna, säger Bengt Avellan – här i sin hemförsamlings 1700-talskyrka i Tusby.

Text och foto: Jan-Erik Andelin


När de skrev om sitt liv upptäckte Mårten och Kjell Westö nya saker om varandra.

SYSKON. Kjell Westö och Mårten Westö är bröder, författare och spelar i samma band. De har ärvt ett depressivt stråk, men hanterar det på olika sätt. Den ena är intensiv, den andra är lugn. Den ena ber ibland, den andra köpslog en gång med Gud och blev avslöjad som spelare. 28.9.2022 kl. 10:38
– Jag har ritat mycket i hela mitt liv, säger Moa Eklund.

BORGÅ STIFT. 21-åriga Moa Eklund har skapat logon för Borgå stifts hundraårsjubileum. – Sedan jag flyttade till Helsingfors har jag fått upp ögonen för gemenskapen i stiftet, säger hon. 26.9.2022 kl. 19:09
Birgitta Yavari-Ilan, 77, säger att hon har haft två heliga drömmar i livet – att hitta kärleken och att finna Gud som hon växte upp utan att känna.

KRISTEN BILDKONST. Den svensk-israeliska konstnären Birgitta Yavari-Ilan åkte för 50 år sedan ut ur Vetlanda i Småland i sin ljusblå Volkswagen för att bosätta sig i Jerusalem. För en generation i Norden har hon stått för ett kristet bildspråk kring tro, kärlek och glädje. 27.9.2022 kl. 19:00
Genusforskaren och teologen Cecilia Nahnfeldt från Uppsala ser ut att bli ny teologiprofessor vid Åbo Akademi.

Åbo akademi. Genusforskaren och teologen Cecilia Nahnfeldt blir sannolikt ny professor i praktisk teologi vid Åbo Akademi. Fakultetsrådets val ska ännu formellt bekräftas av universitetets ledning. 27.9.2022 kl. 16:52
I Esbo som med närmare 15 000 medlemmar är landets största svenska församling – blir det inget församlingsval i höst.

FÖRSAMLINGSVALET. I Esbo, Grankulla och Vanda blir det inget församlingsval på svenska i höst. Orsak: för få kandidater. I Esbo var Jannika Lassus valombud för den enda kandidatlista som nu besätter alla 26 platser med 26 kandidater – i landets största svenska församling. 23.9.2022 kl. 11:32
Hanna Jensen har skrivit två böcker om minnessjukdomar, en om sin pappa och en om sin mamma. – Efter första boken tänkte jag att jag aldrig mer ska skriva om ämnet, men jag kände att jag hade något att säga som kunde hjälpa andra.

ALZHEIMER. När Hanna Jensens mamma fick en minnessjukdom blev mamman aktiv, företagsam, pratsam – och väldigt ilsken. – Det fanns en tid då jag var så frustrerad att jag inte ville se henne i ögonen, men idag ser jag på mamma med varm blick. 22.9.2022 kl. 16:15
Teemu Laajasalo och Irja Askola.

JÄMSTÄLLDHET. Kyrkostyrelsen har beviljat kyrkans pris för jämställdhet och likabehandling till biskop emerita Irja Askola. 22.9.2022 kl. 15:09
Julie Yu-Wen Chen har som Taiwanfödd professor en knepig sits att leda ett Beijingfinansierat institut vid Helsingfors universitet.

kina. Professorn i Kinastudier Julie Yu-Wen Chen vid Helsingfors universitet har rötter i Taiwan. Hon oroar sig för Kinas växande hot mot hennes hemland. Hon är kristen och försöker avsluta varje dag med att lyssna på en predikan online. 15.9.2022 kl. 10:37
Karl XI:s kyrkolag var stomme för kyrkan i Finland till mitten av 1870-talet. I dag stadgar Kyrkoordningen sedan 1994 om ett synodalmöte som ska hållas vart sjätte år.

SYNODALMÖTE. Efter sina pastoralkurser under den första tiden som präst saknar många vardagsteologer de regel­bundna samtalen om kyrkans lära, eller samtalen kring biskopens linje. För det finns sedan år 1686 det sällsynta synodalmötet – som snart hålls i Åbo. 14.9.2022 kl. 15:16
Lena Kumlin trivs hemma i trädgården.

FÅNGA DAGEN. Lena Kumlin lever med en hjärntumör som inte går att operera och som kommer att leda till döden inom ett år. – Carpe diem! säger hon, och kämpar för att leva i nuet och njuta av sitt liv med fulla andetag. 13.9.2022 kl. 16:22
Bilderna är små i sitt format.
– Ingen får något kastat i ansiktet. Det är ett utslag av samtycke säger Kent Wisti.

Konst. I september visas utställningen KYSS – en meditation i ord och bild över Höga visan i Borgå domkyrka. – Höga visan är en erotisk bok i Bibeln som både är oerhört trygg men ändå radikal, säger konstnären, bildsatirikern och prästen Kent Wisti. 13.9.2022 kl. 10:14
– Vissa veckor tar kyrkrenoveringen hälften av min arbetstid, säger Mats Edman, nyss förordnad till kyrkoherde i Nykarleby.

nykarleby. Under sista tiden av studierna upplevde Mats Edman en tydlig kallelse att bli präst. – Vi var samlade i en bibel- och bönegrupp och vi tog mannakorn. Mitt mannakorn var från Apostlagärningarna: ”Var inte rädd. Tala och tig inte. Jag är med dig och ingen ska göra dig något ont för jag har mycket folk här i staden.” Nästa dag ringde han biskop Erik Vikström och bad om prästvigning. 12.9.2022 kl. 20:05

Inbesparingar. Resultatet av omställningsförhandlingarna vid Helsingfors kyrkliga samfällighets gemensamma tjänster har klarnat. Under de kommande tre åren ska de gemensamma tjänsternas verksamhetsbidrag sänkas med 4,8 miljoner, vilket bland annat innebär att antalet årsverken minskar med 45. 9.9.2022 kl. 17:11
Kyrkornas världsråd hade bjudit in kyrkoledare från Ukraina. Ärkebiskop Jevstratij av Tjernihiv och Nizjyn i talarstolen.

KYRKORNAS VÄRLDSRÅD. Kyrkornas världsråd vände och vred i kulisserna på sina ord om kriget i Ukraina. Rådet avslutar på torsdag sin generalförsamling med över 4000 delegater i tyska Karlsruhe. 7.9.2022 kl. 15:11
Pilgrimsvandraren leds genom skog och mark. FOTO: MARTIN NÄSE

KORSNÄS. Pilgrimsleden i Österbotten tar form. I år görs den preliminära märkningen för Sankt Olavsleden. 1.9.2022 kl. 11:02

När de skrev om sitt liv upptäckte Mårten och Kjell Westö nya saker om varandra.

SYSKON. Kjell Westö och Mårten Westö är bröder, författare och spelar i samma band. De har ärvt ett depressivt stråk, men hanterar det på olika sätt. Den ena är intensiv, den andra är lugn. Den ena ber ibland, den andra köpslog en gång med Gud och blev avslöjad som spelare. 28.9.2022 kl. 10:38
– Jag har ritat mycket i hela mitt liv, säger Moa Eklund.

BORGÅ STIFT. 21-åriga Moa Eklund har skapat logon för Borgå stifts hundraårsjubileum. – Sedan jag flyttade till Helsingfors har jag fått upp ögonen för gemenskapen i stiftet, säger hon. 26.9.2022 kl. 19:09
Birgitta Yavari-Ilan, 77, säger att hon har haft två heliga drömmar i livet – att hitta kärleken och att finna Gud som hon växte upp utan att känna.

KRISTEN BILDKONST. Den svensk-israeliska konstnären Birgitta Yavari-Ilan åkte för 50 år sedan ut ur Vetlanda i Småland i sin ljusblå Volkswagen för att bosätta sig i Jerusalem. För en generation i Norden har hon stått för ett kristet bildspråk kring tro, kärlek och glädje. 27.9.2022 kl. 19:00
Genusforskaren och teologen Cecilia Nahnfeldt från Uppsala ser ut att bli ny teologiprofessor vid Åbo Akademi.

Åbo akademi. Genusforskaren och teologen Cecilia Nahnfeldt blir sannolikt ny professor i praktisk teologi vid Åbo Akademi. Fakultetsrådets val ska ännu formellt bekräftas av universitetets ledning. 27.9.2022 kl. 16:52
I Esbo som med närmare 15 000 medlemmar är landets största svenska församling – blir det inget församlingsval i höst.

FÖRSAMLINGSVALET. I Esbo, Grankulla och Vanda blir det inget församlingsval på svenska i höst. Orsak: för få kandidater. I Esbo var Jannika Lassus valombud för den enda kandidatlista som nu besätter alla 26 platser med 26 kandidater – i landets största svenska församling. 23.9.2022 kl. 11:32