– Det kan bli energiräkningar som stiger med 500 procent, säger Bengt Avellan. Kyrkan värmer i normala tider sina hus för 55 miljoner euro per år.
– Det kan bli energiräkningar som stiger med 500 procent, säger Bengt Avellan. Kyrkan värmer i normala tider sina hus för 55 miljoner euro per år.

Energiexpert: Många mindre församlingar helt ute och cyklar inför kyrkans klimatmål

KYRKANS FASTIGHETER.

Det finns ogjorda reparationer och saneringar för minst 1200 miljoner euro inom i den evangelisk-lutherska kyrkans fastigheter. Vinterns chockdyra el, olja och fjärrvärme kan komma leda till ett sparande som kan göra ytterligare skada, säger energikonsulten Bengt Avellan som har haft uppdrag för Kyrkostyrelsen.

30.8.2022 kl. 10:00

– Jag insåg snabbt att många församlingar är helt ute och cyklar i de här frågorna. Jag tycker nästan synd om ekonomicheferna. De är HR-chefer, ekonomichefer, kontorschefer och fastighetschefer, ofta utan tillstymmelse till kunskap om fastigheter. Och det är ju tufft för dem. De har för många hattar och hjälmar och får sällan uppskattning.

Diplomingenjör Bengt Avellan i Tusby var efter en karriär inom byggnadsautomatik i ett år energikonsult vid Kyrkostyrelsen. Kyrkan hade antagit målet att vara kolneutral 2030 och behövde goda råd.

– Men om man på riktigt hade velat städa upp bland fastigheterna skulle man ha behövt minst fem år, säger han nu efteråt.

Energin kan bli femdubbelt dyrare

Vintern är på kommande. Och energipriserna väntas blir rekordhöga. Det blir dyrt för den evangelisk-lutherska kyrkan med dess totala fastighetskostnader om 260 miljoner euro, av vilket omkring 55 miljoner har gått till uppvärmning.

Elen har kostat fyra till tio cent per kilowatttimme. I vinter ska man kunna räkna med 20 till 60 cent, i de dystraste prognoserna till och med närmare en euro.

En del av det är överföringskostnader som inte nödvändigt stiger. Bengt Avellan spår ändå fall där värme och belysning kan bli 500 procent dyrare – i stora, höga kyrkor som sist och slutligen används relativt lite under veckan.

– Ta en kyrka till exempel i Salo med uppvärmningskostnader för 35 000 euro per år. De kommer att vara uppe i mellan 70 000 och 90 000, säger Bengt Avellan.

Energiexperten Bengt Avellan säger att han tycker "lite synd" om ekonomicheferna i landets 200 mindre församlingar, som ofta har väldigt lite kunnande om fastigheter och energisparande.


Lite värme kring kor och predikstol

Kyrkan i Tusby är från 1734, pittoresk och lummigt omvärvd av träd på den östra stranden av kommunens största insjö.

Forna kyrkoherdar ligger i sina gravar vid grusgången fram till kyrkdörren, som står öppen i sommarvärmen. Det här är en av vägkyrkorna; i en kyrkbänk jourar en guide som sitter och läser en bok.

– Den här kyrkan är en likadan energislukare som de flesta andra, säger Bengt Avel­lan i det lilla gudstjänstrummet. Det har funnits en enkel varmluftscirkulation som har värmt kring altaret och området kring predikstolen,och sedan en utsugsventil om hörnet. Men i många korskyrkor har hörnen varit kalla.

– Många kyrkor är ursprungligen byggda för att vara kalla. Sedan har man byggt in en container eller en bunker med en oljepanna.

Många kyrkor har usel energi­effektivitet med värme som stiger upp under höga kyrktak och går ut genom något slags ventilationsluckor. Åt kråkorna, många gånger rena vansinnet, säger Bengt Avellan.

Här i Tusby har församlingen installerat en vit, diskret värmepump i golvhöjd i koret. Som i gamla kyrkor på många håll i landet finns också värme­element under kyrkbänkarna.

Luftvärmepumpar skulle fungera bra i många kyrkor och Museiverket har också numera börjat acceptera dem om de kapslas in och ser ut som delar av byggnadskonstruktionen, säger Bengt Avellan.

I en församling där han just nu är rådgivare ser man också på infraröd strålvärme för att riktat hålla kyrk­besökarna varma.

Reparationsunderskottet över en miljard

Bengt Avellan skulle under sitt år vid Kyrkostyrelsen mest koncentrera sig på energifrågor. Hans projekt kom ändå att handla om fastigheter i allmänhet. Tillsammans med Kyrkostyrelsens arkitekt räknade Bengt Avellan fram hur stort kyrkans och dess församlingars totala behov av reparationer är.

– Försiktigt räknat 1,2 miljarder euro, men i praktiken någonting kring 1,6 eller 1,7 miljarder, säger han.

Många församlingar underlåtit mycket och ständigt skjutit saker på framtiden. Kyrkostyrelsen övervakar bara att saker görs rätt – men inte att man gör rätt saker, säger han.

Så länge man orkar hålla vattnet ute och sockeln står på plats så går mycket ännu att rädda. Men många kyrkor har problem med inomhusluften; det kan bero på husgrunden, rören eller en ventilation som har stockat sig för länge sedan.

Hälsoinspektionen stänger kansliet

En församling som kallat in Bengt Avel­lan som rådgivare hade fått anmärkning av hälsovårds­myndigheterna för inomhusluften både vid församlingskansliet och i ett församlingshem.

– Med mycket verksamhet, dagis, mamma-barn-grupper och annat. Nu kräver myndigheterna att det åtgärdas. Annars blir det lapp på luckan.

Finns det en risk att man gör sina byggnader ytterligare skada genom att nu spara energi?

– Ja. När man sänker temperaturen så har du fukten där.

Det går att åtgärda och i vanliga fall finns det lösningar man kan ta till snabbt. Men nu börjar det vara tajt för att det är brist på material och vvs-installatörer, säger han.

– Vad du beställer i dag så kan du räkna med att det inte längre händer särskilt mycket före årsskiftet. Det är tyvärr sent att stiga tidigt upp nu, säger han.

Bengt Avellan talar också för att man i gamla kyrkor med trossbottnar skulle ta till maskinell avfuktning, som går att beställa in snabbt och som med vissa arrangemang går att hålla i gång när det är minusgrader. Det ger dessutom ger värmevinster.

– Nu har man ju gamla tiders "kattluckor" och anser att det ska vara naturlig ventilation. Men i vårt klimat är det bara från mars till juni som det verkligen torkar upp, i övrigt är luftfuktigheten ju för det mesta kring 100 procent.

Lika gärna på hotell

I det långa loppet anser Bengt Avellan att församlingarna behöver fortsätta fundera över vilka byggnader man faktiskt behöver.

Mest kritisk är han till lägergårdarna, där församlingarna ofta blundar för en alldeles för liten beläggning. De är dessutom ofta inte byggda med tanke på någon energieffektivitet.

– Praktexemplet är verksamhet tre–fyra veckor under året, medan resten är bara underhåll. De används dessutom sådana tider på året då andra liknande kursgårdar står oanvända och då man kunde hyra in sig där.

– Och om man tittar på hur de är inredda så kan man ju på några timmar inreda vilka andra rum som helst så att de fungerar som andaktsrum. För det som de kostar i uppvärmning och underhåll kan du ju ta hela din skribagrupp och boka på hotell.

Stora samfälligheter har proffs

Kyrkans byggnader förfaller särskilt i de mindre församlingarna. De stora städernas samfälligheter har ofta proffsig fastighetsskötsel. Men i de mindre församlingarna lägger Bengt Avellan ett stort ansvar för det hela på kyrkoråd och andra förtroendevalda.

Då kan det gå som i en församling i sydvästra Finland som efter en fusion hade sju–åtta kyrkobyggnader, som alla i varje trakt svartsjukt slog vakt om. Efter att ekonomichefen hade startat en process med att göra sig av med överflödiga fastigheter fann han sig till sist själv utrökt och lämnade sitt jobb.

Det finns diskussioner om att de större samfälligheterna skulle sälja sina tjänster till mindre församlingar. Men inte heller det tycks höra till kulturen inom kyrkan, säger Bengt Avellan.

Men i en mindre församling anser han lösningen kunna vara att köpa uppföljningen och underhållet av hus och byggnader av företag som kan husteknik.

Efter hans projekt vid Kyrkostyrelsen utvecklades riktlinjer och tips för hur församlingarna kan göra upp sina fastighetsstrategier.

Han efterlyser också att Kyrkostyrelsen skulle ha mera personal för att handleda församlingarna i beslut kring sina byggnader.

De flesta kyrkor har en knapp värmecirkulation som i huvudsak bara värmer altare och predikstol, och sedan går resten av värmen åt kråkorna, säger Bengt Avellan – här i sin hemförsamlings 1700-talskyrka i Tusby.

Text och foto: Jan-Erik Andelin


Johanna Granlund är församlingssekreterare i Bergö och Petalax församlingar.

Kolumn. "Jag hoppas vi blir mindre attraktiva för marknadskrafterna, friare, snällare mot planeten, kanske rent av givmildare mot dem som har mindre än oss?" 23.11.2022 kl. 09:16

FÖRSAMLINGSVALET. Kyrkpressen har sammanställt de invalda i stiftets 45 församlingar. Med finns också några församlingar som har verksamhet på svenska i andra stift. Välj i listan den region du vill se! 25.11.2022 kl. 11:07
Harry S. Backström ställde år 2021 upp i kyrkoherdevalet i Pedersöre.

AVHOPP. Harry S. Backström, tidigare kyrkoherde i Väståbolands församling, har avsagt sig prästrättigheterna i Finlands evangelisk-lutherska kyrka. Han blir i stället präst i Missionsstiftet. 24.11.2022 kl. 15:48
För några veckor sedan besökte Tomas Sjödin Jakobstad för att tala bland annat om tystnad och om hopp.

bibeln. Författaren och pastorn Tomas Sjödin har läst Bibeln hela livet, men när han läste den i The Message-versionen väcktes gamla, slitna bibeltexter till liv igen. Hans nya andaktsbok vill inspirera alla till att göra bibelläsning till en ny vana. 23.11.2022 kl. 19:36
Karolina Karanen och Christoffer Strandberg är goda vänner och kollegor på DuvTeatern.

teater. – Jag älskar teater och jag älskar att stå på scenen. På scenen behöver jag ingen hjälp, säger Karolina Karanen. 23.11.2022 kl. 09:00
– Veteranföreningarna ringer, men annars lite ensamt – Kjell Törner, nybliven överste i avsked.

FÖRSVARET. Överste Kjell Törner var med om att bygga upp Finlands militärsamarbete också när det var hysch-hysch om det. Nu när Finland är nära målet att bli medlem i Nato är han inte längre med i staberna. Kjell Törner har bevarat sitt kristna arv. Varje dag är det tyst aftontapto med knäppta händer. 22.11.2022 kl. 22:46
Guy Kronqvist fick flest röster i Korsnäs

FÖRSAMLINGSVALET. Guy Kronqvist som varit tf kyrkoherde i höst fick med sina 34 röster de flesta i församlingsvalet i Korsnäs. 21.11.2022 kl. 15:06
Ulla-Maj Wideroos fick flest röster i Närpes församling

FÖRSAMLINGSVALET. Ulla-Maj Wideroos är röstmagnet i Närpes också i detta val, precis som för fyra år sedan. Men antalet röster är nu färre, 96 mot 157 för fyra år sedan. 21.11.2022 kl. 13:46
Stefan Vikström och hans dotter Rebecka Stråhlman samlade mest röster i församlingsvalet i Borgå.

FÖRSAMLINGSVAL. Stefan Vikström var röstkung i församlingsvalet i Borgå svenska domkyrkoförsamling med 141 röster – men bara en röst bakom honom kom hans dotter Rebecka Stråhlman med 140. Hon var däremot röstdrottning i kyrkofullmäktigevalet, med hela 202 röster. 21.11.2022 kl. 13:41
Sonja Djupsjöbacka (till vänster) och Cecilia Åminne är lärare och röstmagneter. De vill jobba för en välkomnande församling och ökad delaktighet för medlemmarna.

FÖRSAMLINGSVAL. En välrepresenterad grupp bland dem som fått mycket röster i församlingsvalet på svenska är lärare. En av dem är Cecilia Åminne i Jakobstad. En pedagogisk blick på kyrkans röstningssystem lämnar en del övrigt att önska; framöver skulle hon gärna se direktval av kyrkomötesombud och biskopar. – Det är jätteskumt att säga att alla är lika värda, men sedan får alla inte rösta. 20.11.2022 kl. 22:39
Stabil röstning i Pedersöre, men långt ifrån kyrkoherdevalet 2021

FÖRSAMLINGSVALET. Församlingen var en av de få i Finland som höjde röstningsprocenten sedan församlingsvalet 2018. 20.11.2022 kl. 22:20
Anna Simonsen röstade i Borgå. – Om jag inte röstar så är det andra som bestämmer i kyrkan

FÖRSAMLINGSVALET. Församlingsvalet är på gång under dagen. Röstningslokalerna stänger klockan 20. I Borgå röstade Anna Simonsen, 56, som medlem i kyrkan för första gången i livet. Med sin röst ville hon motverka den skeva representationen i kyrkan. 20.11.2022 kl. 13:48
Rose-Maj Friman har varit chef för sjukhussjälavården i Vasa.

KYRKOHERDETJÄNST. Kyrkoherdetjänsten i Korsnäs församling har nu fått en sökande: pastor Rose-Maj Friman, som är chef för sjukhussjälavården i Vasa. 18.11.2022 kl. 13:40
För Giséla Linde blev kursen Livsstegen en kraftfull livsinventering.

mariehamn. När Giséla Linde gick kursen Livsstegen fylldes hon av vördnad över hur mycket vi orkar med – och hur mycket kraft vi har. Hon fick också syn på att kyrkan ofta står för en mer generös blick än världen utanför. 16.11.2022 kl. 10:42

Johanna Granlund är församlingssekreterare i Bergö och Petalax församlingar.

Kolumn. "Jag hoppas vi blir mindre attraktiva för marknadskrafterna, friare, snällare mot planeten, kanske rent av givmildare mot dem som har mindre än oss?" 23.11.2022 kl. 09:16

FÖRSAMLINGSVALET. Kyrkpressen har sammanställt de invalda i stiftets 45 församlingar. Med finns också några församlingar som har verksamhet på svenska i andra stift. Välj i listan den region du vill se! 25.11.2022 kl. 11:07
Harry S. Backström ställde år 2021 upp i kyrkoherdevalet i Pedersöre.

AVHOPP. Harry S. Backström, tidigare kyrkoherde i Väståbolands församling, har avsagt sig prästrättigheterna i Finlands evangelisk-lutherska kyrka. Han blir i stället präst i Missionsstiftet. 24.11.2022 kl. 15:48
För några veckor sedan besökte Tomas Sjödin Jakobstad för att tala bland annat om tystnad och om hopp.

bibeln. Författaren och pastorn Tomas Sjödin har läst Bibeln hela livet, men när han läste den i The Message-versionen väcktes gamla, slitna bibeltexter till liv igen. Hans nya andaktsbok vill inspirera alla till att göra bibelläsning till en ny vana. 23.11.2022 kl. 19:36
Karolina Karanen och Christoffer Strandberg är goda vänner och kollegor på DuvTeatern.

teater. – Jag älskar teater och jag älskar att stå på scenen. På scenen behöver jag ingen hjälp, säger Karolina Karanen. 23.11.2022 kl. 09:00