Semestern utmanar parrelationen. I ett parförhållande kan det vara så att den ena parten behöver mer avstånd än den andra.

Parrelationens fyra allvarliga varningssignaler

parrelation.

Under semestern blir problem i förhållandet synligare än vanligt.

2.7.2020 kl. 15:52

Coronavåren har lett till ökad samvaro i många familjer – och därmed till ökad irritation. Ann-Sofi Storbacka, präst och familjerådgivare, påpekar att semestern för de flesta av oss betyder återhämtning eller omväxling.

– Den här sommaren gäller det att fråga sig vad som är omväxling i det här läget. Vad kan hjälpa oss att orka som familj? Vad är realistiskt, vad har vi råd med? Utmaningen är att odla det möjligas konst. Om det här har varit ett annorlunda arbetsår behöver kanske semestern vara annorlunda.

Ibland gör livsstressen att man hamnar på en hög irritationsnivå. Hur skruvar man ner volymen?
– Man behöver kanske börja med att ställa en självdiagnos. Beror stressen på att vi sett för mycket av varandra? Eller på att vi inte har samma behov av närhet? Den ena kanske behöver mer utrymme eller mer tid för sig själv eller större avstånd.

Under semestern blir problem i förhållandet synligare än vanligt.

– När man tillbringar mycket tid tillsammans och inte har möjlighet att vara ifrån varandra, då blir man konfronterad med det som nog finns där men som är en röst man inte lyssnat så noga på. Så om vi har större problem är sannlikheten större att vi upptäcker dem.

Ett par kan ha väldigt olika förväntningar på semestern. Hur löser man det?
– Kanske det hjälper med att redan från början säga att det här är en ekvation som inte går ihop, här krävs kompromisser och kreativa lösningar. Gå djupare i lugn och ro och fråga: Vad betyder stugliv för dig? Varför vill du resa? Vad är det som du uppskattar i det? Om man breddar berättelsen om vad som är viktigt är det möjligt att hitta en större förståelse för varandra och odla nyfikenheten för den andras passion.

Ibland drabbas ett förhållande av en uppgiven tystnad eftersom det finns så mycket som känns olösligt. Vad ska man göra med den tystnaden?
– Ett av de stora namnen i parterapin, John Gottman, säger att det finns två typer av konflikter i ett parförhållande. Det finns frågor där det är möjligt att hitta en kompromiss, som går att lösa. Sedan finns det problem som handlar om grundläggande skillnader i värderingar och temperament. Han säger att den senare sorten utgör nästan 70 procent av alla konflikter. De är alltså vanliga, och man måste hitta sätt att leva med dem.

Sådana konflikter kan till exempel handla om var man vill bo, om man vill ha barn eller inte.

– När människor kommer till mig för parterapi brukar jag be dem berätta vad olika frågor betyder för dem. Det är viktigt att vara redo att lyssna på hur den andra tänker och hitta vissa ramar för hur man kan leva. Det är jättejobbigt att hela tiden försöka förändra den andra.

Hur vet man när man ska söka hjälp?
– John Gottman talar om fyra allvarliga varningssignaler: Hånfullt förakt, frän kritik, tigande och försvarsbeteende. Frågan är: Hur starka vapen använder man, hur giftigt är det, hur föraktfullt, hur elakt? Hur ont gör det?

Det här, poängterar Ann-Sofi Storbacka, är redan allvarliga varningssignaler. Då måste man söka hjälp.

Går det att vända?
– Jo, det går, men det är inte alldeles lätt. Det beror på hur länge problemen pågått och på motivationen. Hur mycket har man skadat varandra? Finns det band som inte gått av? Helst ska man komma innan det blir så här illa.



Sofia Torvalds



eutanasi. – Vi måste kunna ha ett öppet samtal om eutanasi, och vara av olika mening. Det säger social­­arbetare Miia Kontro, som nyligen disputerade för att bli teologie doktor. På hennes jobb vid Cancercentret vid HUCS dör människor så gott som varje dag. 12.6.2023 kl. 10:34

FÖRSVARSMAKTEN. Fältbiskopen leder och övervakar Försvarsmaktens andliga arbete och ansvarar för den kyrkliga verksamheten och den teologiska linjen vid Försvarsmakten. 12.6.2023 kl. 08:49

Kolumn. Under en vanlig söndagsgudstjänst, i mitten av mars, börjar en bekant melodi spelas från synten. Min hjärna och mun förbereder sig för att inleda ”Härlig är jorden …”, tills jag några sekunder senare inser att texten är på engelska och med ett annat budskap. Jag befinner mig långt hemifrån, och deltar i en gudstjänst i den protestantiska kyrkan i Oman. 31.5.2023 kl. 08:00

MATTEUS FÖRSAMLING. – Jag tror att vår kärna alltid måste vara andlighet. Visst kan vi bjuda på brunch, men Fazers gör det bättre, säger Patricia Högnabba, som installeras som kyrkoherde i Matteus församling i september. 31.5.2023 kl. 19:31

BLI PRÄST. Kirsi Saarinen jobbar vid polisen med att bekämpa svart och grå ekonomi och göra samhället mer rättvist – men hon drömmer om att bli präst. Just nu gör hon församlingspraktik i Väståboland. 6.6.2023 kl. 15:00

Kolumn. Lena Blomstedt önskar, hoppas och vill att våra församlingar har en stark diakonal profil. Att var och en som kommer till vår kyrka stiger in genom en öppen dörr till ett välkomnande rum där någon ser, lyssnar och bekräftar. 31.5.2023 kl. 16:29

psalmer. Med hjälp av webbplatsen psalmbok.fi i mobilen är det lätt att sjunga med också då det inte finns psalmböcker till hands. 2.6.2023 kl. 08:00

UNDERSÖKNING. Hela 60 procent av kyrkans medlemmar uppgav att de mött församlingen via medier, som församlingstidningen, andra tidningar, tv:n och radion. Bland de som inte hör till kyrkan var siffran 33 procent. 1.6.2023 kl. 12:15

ENKÄT. Församlingarnas empati- och imageundersökning visar att människor i stadsmiljö upplever att Evangelisk-lutherska kyrkans församlingar är mer närvarande än förr. 1.6.2023 kl. 12:22

MARKNADSFÖRING. Min stilla vecka kändes allt annat än stilla, så jag gick på en aktläsning. Vet du vad det är? Det visste inte jag, men efteråt var jag en lite helare version av mig själv, åtminstone för en stund. Det ordnas mycket fint i kyrkan, men hur många vet om det? 1.6.2023 kl. 10:00

Kyrkskatt. Vårdreformen förändrade sättet att beräkna kyrkskatten. Du får mindre avdrag i år, men bara få församlingar som de i Raseborg kommer till mötes med att sänka din skatteprocent. 31.5.2023 kl. 15:10

AI. En präst kan skriva ett halvbra doptal eller en medioker predikan med hjälp av artificiell intelligens. KP testade – och skickades resultatet till biskop Bo-Göran Åstrand. Märks det om det prästen säger inte är inspirerat av den heliga Anden utan en sammanfattning av ett ämne, skapat av en chattbott? 31.5.2023 kl. 10:00

MÖTESORDFÖRANDE. – Jag ser bara fördelar för kyrkoherdarna med att övergå till det här systemet, säger Martina Harms-Aalto som leder ordet i Johannes församling i Helsingfors. 30.5.2023 kl. 10:00

LÄSNING. Vi lever inte längre i en galax som kretsar kring den tryckta boken. I stället strålar skärmen som vår nya sol, skriver Joel Halldorf. Revolutionen stöper om vår civilisation i grunden – hur och varför försöker han förklara i boken ”Bokens folk”. 29.5.2023 kl. 19:19

diakoner. Biskop Bo-Göran Åstrand vigde två diakoner och en diakonissa till diakoniämbetet på pingstdagen. 28.5.2023 kl. 21:48

Personligt. Tuomas Enbuske är programledare, poddvärd, journalist, kändis – och numera också kristen. Han tror på arvsynd och på nåd. – Ju mindre vi stressar över att göra någonting gott, desto lättare är det att vara god. 28.10.2024 kl. 18:34

KYRKA OCH POLITIK. Tala med statsministern. Sitt med riksdagsgrupperna. Mejla ministerns medarbetare. Deala med ministeriet. Strategierna är många när kyrkan och relaterade organisationer lobbar för sina intressen. 28.10.2024 kl. 14:00

UTNÄMNING. Kyrkoherden i Jakobstads svenska församling Jockum Krokfors blir ny verksamhetsledare för Martyrkyrkans Vänner från och med den 1 april nästa år. 25.10.2024 kl. 16:34

KARRIÄRSBYTE. Efter tolv år som kantor i Korsholm bytte Susanne Westerlund inriktning och utbildade sig till florist. – Musiken har jag inte lämnat, jag har bara kompletterat mitt kreativa språk, säger hon. 21.10.2024 kl. 16:48

ETT GOTT RÅD. – Varje år har det blivit lite lättare att leva. Jag önskar att jag hade varit snällare mot mig själv som ung, säger Anne Hietanen. 16.10.2024 kl. 10:00