Estrid Hjorth skulle ha velat krama om alla människor som samlades i kyrkan.

Roligt att se alla ansikten i kyrkan igen

kvevlax.

– När jag gick uppför kyrkgången tänkte jag: tack gode Gud för att det åter får öppnas kyrkdörrar och folk får samlas.

17.6.2020 kl. 08:33

Estrid Hjorth var en av dem som satt i bänkraderna när Kvevlax kyrka öppnades för gudstjänst igen.

– Det var så roligt! Som kyrkoherden sa: inte betyder det ju att kyrkan på något sätt varit overksam under den här tiden – men nog var det roligt att se ansikten i kyrkan!

Känslan tror hon delades av alla närvarande vid kvällsmässan den första söndagen i juni.

– Man skulle ha velat krama om alla människor. Att folk kommer till Herrens hus, att folk samlas – det är ju det som är församlingen.

Församlingen har varit en viktig del av Estrid Hjorths liv sedan hon var barn.

– Från det att jag var liten flicka och följde med mina storasyskon till söndagsskolan, säger hon.

Hon växte upp i Petsmo, i en stor familj med nio barn, och med en mamma som satt i rullstol.

– De andra minns mamma som frisk också, men inte jag och min lillebror.

Estrid Hjorth utbildade sig till sjuksköterska och upprätthöll kontakten till församlingen också under studietiden.

– Som ung var jag juniorledare och många år hade jag söndagsskola.

Sången har också alltid haft en viktig roll i hennes liv. Hon sjunger i pensionärskören, kyrkokören, och är ibland solosångare i gudstjänsten.

– Nu sedan jag blev vuxen har det varit kyrkokören som legat riktigt nära hjärtat.

I många år har Estrid Hjorth även haft förtroendeuppdraget att sköta om kyrkotextilierna, till exempel dukarna på altaret. När någon oförsiktigt blåst ut stearinljusen eller vissnade blomblad färgat av sig vet hon vad som behövs för att få det snyggt och rent igen.

– Jag brukar få sätta i ganska mycket tvättmedel och ibland riktigt koka dem för att få bort fläckarna, i synnerhet om det varit liljor.

När hon besöker en annan kyrka brukar blicken dras till altardukarna.

– Ibland konstaterar jag: de här har inte blivit tvättade på ett par år.


Tomt utan kören och barnbarnen

Under våren har Estrid Hjorth tittat på gudstjänsterna och andakterna som sänts. Hon förstår att det inte känts lika meningsfullt för präst och kantor att hålla gudstjänst utan några ansikten framför sig i bänkarna – samtidigt som de strömmade gudstjänsternas popularitet varit uppmuntrande.

– Men inte är det samma sak som att sitta i kyrkan och vara med. På påsken tände jag ljus och sjöng med i påskpsalmerna för att få påskstämning. Men på påskmorgonen saknade jag vår vackra altartavla som föreställer uppståndelsen otroligt mycket.

Lite fler människor än en vanlig söndag uppfattade hon att den första öppna gudstjänsten samlade. Förutom oron för viruset tror hon att det stormiga vädret kan ha fått en del att stanna hemma.

– Som en sa: Jag tycker att kan man gå till affären och handla, så kan man nog gå till kyrkan också.

Körsången håller ännu paus, enligt rekommendationerna. Kyrkokören planerar kunna öva igen i augusti, för att sjunga på konfirmationen.

– Kyrkokören är nog något jag har saknat väldigt mycket.

Det har också känts tomt utan det regelbundna umgänget med barn, barnbarn och barnbarnsbarn.

– De har varit så ivriga och ringt: Fammo kan vi ha plättkalas nu?

Hon tänker också på dem som är ensamma, som kanske inte har barn och barnbarn att ringa till. Hon tror att vanan att komma ihåg varandra och hålla kontakten på distans är något att ta med sig i fortsättningen också.

– Det är viktigt att församlingen och vi vanliga församlingsmedlemmar kommer ihåg dem som inte orkar, dem som inte kan komma.

Sysslolös har Estrid Hjorth inte varit under den här våren. Hon har trivts med att kunna ägna mycket tid åt handarbete.

– Jag stickar mycket sockor för kalla fötter, till en ny vinter. Det är många som vill ha och behöver dem.

Emelie Wikblad



MARKNADSFÖRING. Min stilla vecka kändes allt annat än stilla, så jag gick på en aktläsning. Vet du vad det är? Det visste inte jag, men efteråt var jag en lite helare version av mig själv, åtminstone för en stund. Det ordnas mycket fint i kyrkan, men hur många vet om det? 1.6.2023 kl. 10:00

Kyrkskatt. Vårdreformen förändrade sättet att beräkna kyrkskatten. Du får mindre avdrag i år, men bara få församlingar som de i Raseborg kommer till mötes med att sänka din skatteprocent. 31.5.2023 kl. 15:10

AI. En präst kan skriva ett halvbra doptal eller en medioker predikan med hjälp av artificiell intelligens. KP testade – och skickades resultatet till biskop Bo-Göran Åstrand. Märks det om det prästen säger inte är inspirerat av den heliga Anden utan en sammanfattning av ett ämne, skapat av en chattbott? 31.5.2023 kl. 10:00

MÖTESORDFÖRANDE. – Jag ser bara fördelar för kyrkoherdarna med att övergå till det här systemet, säger Martina Harms-Aalto som leder ordet i Johannes församling i Helsingfors. 30.5.2023 kl. 10:00

LÄSNING. Vi lever inte längre i en galax som kretsar kring den tryckta boken. I stället strålar skärmen som vår nya sol, skriver Joel Halldorf. Revolutionen stöper om vår civilisation i grunden – hur och varför försöker han förklara i boken ”Bokens folk”. 29.5.2023 kl. 19:19

diakoner. Biskop Bo-Göran Åstrand vigde två diakoner och en diakonissa till diakoniämbetet på pingstdagen. 28.5.2023 kl. 21:48

biskopar. Kyrkoherden i Imatra har varit både musikjournalist och missionär i Jerusalem. Nu kandiderar hon i en andra valomgång mot den förra fältbiskopen. 25.5.2023 kl. 17:57

MEDLEMSENKÄT. Fastän majoriteten av prästerna och kantorerna fortsättningsvis upplever att de är nöjda med sitt arbete och känner ett starkt arbetsengagemang, har välbefinnandet i arbetet minskat enligt många olika mätare. 25.5.2023 kl. 09:00

PRÄSTASSESSOR. Monica Heikel-Nyberg har enligt det premiminära valresultatet valts till prästassesor för perioden 1.9.2023-31.8.2026. 24.5.2023 kl. 15:58

FINSTRÖM. Finströms kyrka är en av Finlands viktigaste kyrkor. Det säger konsthistoriker Åsa Ringbom som ägnat en stor del av sin karriär åt att forska i kyrkorna på Åland. Nu är hon aktuell med en bok om Finströms kyrka. 22.5.2023 kl. 18:33

ANDLIGT VÅLD. Samhället är allt ovanare att tala om tro. Så vården vet inte alltid hur den ska hantera den som mår dåligt av att ha hoppat av miljöer där religionen har blivit för trång. Det har Maria Björkmark forskat i. 19.5.2023 kl. 09:19

KYRKBÖCKER. ”100 procent viktiga” är kyrkböckerna för den som forskar i sin släkt, säger historikern Alexandra Ramsay. I de gamla skrifterna hittar hon både stränga ordvändningar men samtidigt också präster som brydde sig om de små i sin hjord. 17.5.2023 kl. 14:46

profilen. Sebastian Holmgård är aktuell med programmet ”Tänk, tänkare, tänkast”, där han och några barn synar en del sanningar i sömmen. Finns det exempelvis gånger då man får ljuga? 16.5.2023 kl. 13:58

BORGÅ STIFT. Stiftsdekan Mia Anderssén-Löf håller på och sniffar in sina nya arbetsuppgifter vid domkapitlet i Borgå. Dekanen kopplas ofta samman med teologisk utbildning och fortbildning. Men hon har också fått strategi och framtid på sitt bord. 16.5.2023 kl. 10:02

LAESTADIANERNAS FRIDSFÖRENINGARS FÖRBUND. En del av den finlandssvenska laestadianrörelsen håller på att separera från den evangelisk- lutherska kyrkan. Nu utreder rörelsen möjligheten att bilda en egen kyrka på föreningsgrund. Men något gemensamt exodus är inte att vänta. 15.5.2023 kl. 17:59

MISSIONSFÄLTET. Ända sedan hon var barn har Natalie Björkstrand haft en kallelse till missionsfältet. I sommar stärktes kallelsen under ett besök till missionsfältet i Kenya. 9.10.2024 kl. 11:42

betraktat. Kanske kan vi, på samma sätt som den lame mannens vänner, bära fram oss själva och varandra inför Gud? 6.10.2024 kl. 14:06

POLARISERING. Att tycka om människor som delar våra värderingar är naturligt, och det kan vara riktigt bra för samhället! Men om vi börjar tycka allt mer illa om ”de andra”, de som inte är, eller tycker, som oss. Då polariseras vi. Forskarnas råd för att inte bli så svartvit: umgås med någon som inte tycker som du. Ni behöver inte omvända varandra. 4.10.2024 kl. 20:22

Personligt. När Tove Uvemo Söderbäck var tonåring hade hon inte tid att bli konfirmerad. När hon senare i livet tog tag i saken förändrade det hennes livsbana. Nu studerar hon för att bli diakon. 3.10.2024 kl. 13:53

kallelse. När Fanny Sjölind var föräldraledig för tre år sedan insåg hon vad hennes kallelse var: Att kombinera tron och sången. – Och att följa Guds vilja i det vardagliga och att använda de gåvor jag fått. 2.10.2024 kl. 19:28