Fler matkassar än vanligt går åt både i Helsingfors och Vasa.

Matutdelare ser att behoven har ökat under undantagstillståndet

mathjälp.

Coronaepidemin har lett till ett ökat behov av mathjälp. De som ordnar matutdelning försöker möta behovet, samtidigt som de fått lägga om verksamheten.

2.6.2020 kl. 15:51

Före undantagstillståndet kunde den som behövde mathjälp i Helsingfors komma till Kvarnbäckens livsmedelsutdelning och själv plocka mat i sin kasse. I mitten av mars fick Helsingfors kyrkliga samfällighet hastigt ställa om verksamheten – numera används utrymmena i Kvarnbäcken för att packa maten färdigt i kassar som sedan delas ut runt om i staden.

– Det är mer hygieniskt, och utdelningen går också snabbare, säger Eila Jaakola vid Helsingfors kyrkliga samfällighet.

Medan mathjälpen tidigare i huvudsak var koncentrerad till ett fåtal platser har man nu spritt ut den till fler ställen.

– Måndag till fredag har vi haft utdelning på fyra olika ställen, dessutom ambulerande utdelning på fyra olika ställen beroende på veckodag. Sammanlagt delar vi ut ungefär 10 000 kassar varje vecka.

Matutdelningen i Helsingforsförsamlingarna är ett samarbete mellan kyrkan, Helsingfors stad och många andra aktörer.

– Vi får mat från butiker och företag inom livsmedelsbranschen, och vi får också färdiga matportioner från restauranger.

Det mesta som delas ut är så kallad svinnmat, mat som blivit över på annat håll. I de kassar som bärs hem till behövande som tillhör någon riskgrupp, och som därför inte kan komma och hämta en kasse, ingår också skafferimatvaror med lång hållbarhet.


Räcker mathjälpen till?

– Det har funnits tillfällen när kassarna tagit slut i förtid. Det är alltid lite svårt att bedöma hur mycket mat vi får eftersom utdelningen baserar sig på svinnmat.

I Helsingfors har Hurstis matutdelning, som normalt når omkring 4 000 personer i veckan, tagit paus och både deras resurser och deras klienter styrs nu till församlingarnas utdelning.

– Tidigare besökte ungefär 6 000 personer i veckan livsmedelsutdelningen i Kvarnbäcken. Det att våra 10 000 kassar inte alltid räcker till visar att behovet har ökat.


Behovet ökat också i Vasa

Nu jobbar 60 frivilliga med att packa ungefär 1 200–1 300 matkassar per vecka för utdelning i Vasa med omnejd.

– Det är utan vidare större behov nu, säger John Åsvik, ordförande för Mathjälp Vasa.

Föreningen har matutdelning fem dagar i veckan. Dessutom samarbetar de med Vaasan Lähimmäisyhdistys, som kör hem matkassar till sådana som inte själva kan komma och hämta.

På onsdagen för ett par veckor sedan räckte för första gången antalet kassar inte till.

– Då de såg hur många som var i kö för att hämta mat var de tvungna att plocka om och sätta lite mindre i varje kasse så att det skulle räcka åt alla, säger Åsvik.

– Helt uppenbart är det fler som behöver mat idag än tidigare och vi måste försöka se hur vi klarar av att få ut tillräckligt med mat till dem som behöver.

Maten föreningen delar ut kommer i huvudsak från mellan 40 och 50 matbutiker, och i någon mån från industrin och partihandeln. De hämtar också överbliven mat från skolor och från centralsjukhuset.

– Det är fullt ös för de frivilliga som arbetar.

John Åsvik tror att tröskeln för att komma till matutdelningen blivit lägre – även på mindre orter – på de år som föreningen varit verksam.

Den här undantagstiden har påverkat Mathjälp Vasas verksamhet på flera sätt. I början av undantagstillståndet blev matutdelningen tvungen att lägga lapp på luckan för en vecka.

– Eftersom 80 procent av våra frivilliga var sådana som hörde till 70-plus-gruppen hade vi inte möjlighet att fortsätta på det sättet vi gjort tidigare, säger John Åsvik, som själv hör till dem som inte kunnat vara med i det praktiska arbetet.

De blev tvungna att tänka ut ett nytt koncept och fick hjälp av Vasa stad som lät föreningen utnyttja köket och matsalen i före detta Steinerskolan. Nu har de involverat fler yngre frivilliga och packar maten i färdiga kassar.

Mathjälp Vasa ordnar nu utdelning på tre platser i Vasa, samt i Smedsby och i Solf.

– Replot har hämtat en del kassar från stan i den mån de inte fått tillräckligt från butikerna där.

Text: Erika Rönngård, Emelie Wikblad
Foto: Matilda Sjöblom



rasism. Recenserade presidentfrun Jenni Haukios memoarbok som ”förvånansvärt smal” i invandrarfrågan. 30.11.-0001 kl. 00:00

rasism. Integreringen av utlandsfödda i arbetslivet har förbättrats i Finland, men den rasistiska retoriken och den strukturella rasimen frodas. – Jag ger 200 procent för att bidra till samhället, men debatten just nu får mig att känna mig som en exotisk utlänning, säger Emmanuel Acquah. 9.8.2023 kl. 14:26

BÖN. De träffades vid en lärjungaskola. Idag har de fem barn och har precis flyttat från Finland till Australien. Hur lever man ett familjeliv där allt går på Jesus villkor? 3.8.2023 kl. 11:18

KRISTEN MYSTIK. Vad ska jag göra av känslan av meningslöshet och rastlöshet? Hur ska jag stå ut med rädslan för att förlora dem jag älskar? Ibland vill man ställa sina tyngsta frågor till någon riktigt vis människa. 28.7.2023 kl. 15:53

ETT GOTT RÅD. Pastorn Stefan Löv är i dag en 52-årig man med varm utstrålning och perspektiv på livet, men sitt 20-åriga jag beskriver han som en ruggigt vilsen själ. 27.7.2023 kl. 15:25

skrivande. Att skriva är som att träna: om du tar paus är det svårt att komma igen, säger författaren, skrivinspiratören och handbollsspelaren Michaela von Kügelgen. Men alla kan skriva – också du. Bara fem minuter per dag leder så småningom till en hel roman. 26.7.2023 kl. 19:00

JORDFÄSTNING. Ibland får prästen Malin Lindblom veta att någon knappast kommer att närvara vid jordfästningar hon ska förrätta. Hittills har det ändå alltid dykt upp någon, men hur många som är på plats är aldrig avgörande för henne. – Jordfästningen är som en bön, säger hon. 25.7.2023 kl. 15:17

musik. Två händelser som mänskligt sett inte var förnuftiga bevisade för ”Banjo-Ben” Ben Clark att Gud ledde honom. 21.7.2023 kl. 21:59

Solf. Johan Kanckos och Camilla Svevar har sökt kyrkoherdetjänsten i Solf. De fick svara på några frågor om sig själva och sin syn på Solf och kyrkoherdejobbet. 31.5.2023 kl. 16:52

NÄRPES. Också i år är väskan packad och redo för lägerområdet Fridskär. – Det är en jättehärlig gemenskap, säger Kajsa Åbacka, som är hjälpledare i Närpes församling. 14.6.2023 kl. 16:49

VITTNESBÖRD. Han kom till Jakobstad för att göra målen som ska vinna matcherna för Jaro. Men för David Carty är det minst lika viktigt att vinna själar för Gud. 5.7.2023 kl. 19:00

Franciskusfest. Franciskusfesten på Hamnö, Kökar, är sommarens förvandlande händelse, ett återkommande mirakel på världens vackraste plats. I år var temat ”Glädje, lek och helig dårskap”. När vi bryter upp säger vi: Nästa år på Kökar! 2.7.2023 kl. 13:50

Åbo akademi. Var står den finlandssvenska akademiska teologin idag? Kyrkpressen har träffat ÅA:s rektor, teologen Mikael Lindfelt. På hösten för 36 år sedan började han vid akademin som gulnäbb från Karleby. 3.7.2023 kl. 10:00

sommarteater. I juli framför Myrbergsteatern pjäsen ”Guds kvarnar mala”. – Det är en otrolig satsning som de frivilliga skådespelarna gör, säger Eva Hietanen. 7.7.2023 kl. 12:00

profilen. Tove Holmström är församlingsmästare i Ekenäs kyrka, som är mycket välbesökt om somrarna. – I juli brukar det ofta bli över 300 besök på en dag. 4.7.2023 kl. 12:00

Personligt. Tuomas Enbuske är programledare, poddvärd, journalist, kändis – och numera också kristen. Han tror på arvsynd och på nåd. – Ju mindre vi stressar över att göra någonting gott, desto lättare är det att vara god. 28.10.2024 kl. 18:34

KYRKA OCH POLITIK. Tala med statsministern. Sitt med riksdagsgrupperna. Mejla ministerns medarbetare. Deala med ministeriet. Strategierna är många när kyrkan och relaterade organisationer lobbar för sina intressen. 28.10.2024 kl. 14:00

UTNÄMNING. Kyrkoherden i Jakobstads svenska församling Jockum Krokfors blir ny verksamhetsledare för Martyrkyrkans Vänner från och med den 1 april nästa år. 25.10.2024 kl. 16:34

KARRIÄRSBYTE. Efter tolv år som kantor i Korsholm bytte Susanne Westerlund inriktning och utbildade sig till florist. – Musiken har jag inte lämnat, jag har bara kompletterat mitt kreativa språk, säger hon. 21.10.2024 kl. 16:48

ETT GOTT RÅD. – Varje år har det blivit lite lättare att leva. Jag önskar att jag hade varit snällare mot mig själv som ung, säger Anne Hietanen. 16.10.2024 kl. 10:00