Klientkontakterna har ökat med en ungefär en tredjedel under de senaste månaderna, många nya klienter har tagit kontakt.

Diakonins klientkontakter i Helsingfors har ökat märkbart under undantagstillståndet

diakoniarbete.

Helsingforsarna mår sämre på grund av coronasituationen, det syns i församlingarnas diakoniarbete.

26.5.2020 kl. 15:48

Enligt statistiken hade diakoniarbetet i Helsingfors ca 2100 kundkontakter i februari, i mars-april var de närmare 2700 per månad. Behovet av ekonomisk hjälp har samtidigt ökat jämfört med början av året, när diakonin delade ut dryga 60 000 euro per månad, till ca 100 000 per månad. Summan omfattar inte all den ekonomiska hjälp som diakonin erbjuder, utöver detta delas exempelvis också matkassar och presentkort ut.

Diakoniarbetet i Helsingfors har fungerat under hela coronatiden och även breddats en del. Man hjälper genom att lyssna, samtala och stöda ekonomiskt. Kontakten har i första hand skötts med hjälp av e-post och per telefon.

Nya stödformer som uppstått under undantagstillståndet är utdelningen av färdiga matkassar samt Helsingfors-hjälpen, ett samarbete med Helsingfors stad där fokus ligger på att hjälpa äldre stadsbor. Också genom dessa nya hjälpformer har nya klienter hittat fram till kyrkans diakoni.

Nya hjälpsökande

Diakoniarbetare Ulla-Maija Tuura i Gamlas berättar att kontakterna via telefon har ökat med åtminstone 20 procent under de senaste veckorna. ”En del av våra långvariga klienter har plötsligt helt försvunnit , samtidigt som helt nya ansikten dykt upp vid utdelningen av matkassar.”

Närmare 2000 matkassar delas för tillfället ut dagligen i Helsingfors. Från församlingarna kommer uppgifter om att de nya hjälpbehövande är exempelvis de som förlorat sina kvälls- och helgjobb, studerande, företagare, människor som jobbar inom kulturbranschen samt familjer och åldringar.

Också i Nordsjö har diakoniarbetarna noterat en ökning av klienter med över en tredjedel. ”Permitterade och arbetslösa syns redan bland våra klienter”, säger ledande diakoniarbetare Pia Nordlund.

”Digi-diskrimineringen har ökat under coronatiden. De som inte har elektronisk apparatur att tillgå blir ännu mera utanför än tidigare”, säger diakoniarbetare Satu Ahonen från domkyrkoförsamlingen.

Ångesten ökar

Utöver det stora behovet av ekonomiskt stöd berättar diakonerna också att ångesten hos klienterna ökat allt eftersom undantagstillståndet dragit ut. ”Särskilt de som befinner sig i olika slags riskgrupper har ett större behov att få prata. Tonen på diskussionen har mörknat längs med veckorna, man hör också självdestruktiva toner hos klienterna”, säger Mia Salmio som är ledande diakoniarbetare i Munksnäs.

Många som ringer talar om ångest, depression och ensamhet som följd av isolering. Sofia Honkanen, ledande diakoniarbetare i Haga, är särskilt oroad över de klienter som redan från tidigare kämpar med den mentala hälsan. ”De långa själavårdssamtalen har ökat. I ensamhet skapar människan ofta sin egen verklighet när det saknas kontaktmöjligheter till andra människor.”

Bildtext: Utdelning av matkassar är en av hjälpformerna under undantagstillståndet. I Kvarnbäcken packas dagligen 2000 kassar åt behövande.

Helsingforsförsamlingarnas diakoniarbete stöder vid olika skeden i livet. Tillsammans med en diakoniarbetare kan du tala om det som tynger dig och tillsammans kan ni leta efter en riktning framåt. Enligt kyrkans statistik hade Helsingfors diakoner dryga 30 000 klientkontakter år 2019. Ekonomisk hjälp delades ut för närmare 940 000 euro.

Nina Österholm



kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54