Ulrika Hansson och Sofia Torvalds skriver om det svåraste uppdrag de haft: moderskap.

Uppdrag moderskap!

mammalandet.

Att vara mamma är att träna sig i ofullkomlighet. Att vara mamma är att vara starkast i världen.
Två mammor med olika lång erfarenhet skriver om hur de klarat livets svåraste och vackraste uppdrag.

9.5.2020 kl. 18:00

Moderskap. Det finns inget uppdrag jag gått in för med så stor övertygelse om att jag kommer att klara det strålande, och en så förkrossande insikt om att det var en miljon gånger svårare än jag trodde och att det inte gick särskilt bra.

Jag har tre barn. När det äldsta föddes var jag tjugotvå. Jag kastade mig in i moderskapet i blindo, med den glada självsäkerhet en ung människa har. Nu, tjugosju år senare, skulle jag vilja ta ett prat med den där unga Sofia-blivande-mamman. Jag skulle vilja säga: Seriöst, det här är svårt.

Det jag har lärt mig av att vara mamma är att moderskapet inte är ett land där allt blir annorlunda. Du tar dig själv med dig in i mammalandet. Du går in där med en stor packning på ryggen och i den packningen finns dina egna osäkerheter och dina åsikter om vad som gick fel i din egen barndom och en massa småsaker som du inte visste du bar på.

Du tror att du ser tydligt. Du inbillar dig att du kan sitta där i den mjuka sanden i mammalandet och packa upp den där väskan och säga: Det där tar jag. Det där tar jag inte.

Tyvärr är det inte så. En dag står du där med en tonåring (till exempel) och har oanade reaktioner och säger märkliga saker och upptäcker: jaså. Det där fanns också i väskan.

Skit också.

Jag hade för mig att jag visste ungefär var det kunde gå fel. Jag hade lite koll på var jag tyckte att mina egna föräldrar gått lite snett. Så jag höll mig undan de groparna men i stället grävde jag nya.

Ibland grävde jag nya just för att jag trodde man måste gå en så stor lov kring gamla hål. Ibland gjorde jag tvärtom och senare fattade jag: mina barn skulle ha mått bättre om jag gjort som min mamma gjorde i stället.

Så satt jag där och gnisslade tänder.

Ni undrar om jag skulle göra om det? Förstås. Alla gånger.

Det finns något värdefullt också i att stundvis göra riktigt uselt ifrån sig. Om jag inte blivit mamma hade jag gått omkring med en massa illusioner om mig själv. Om jag inte blivit mamma skulle inte de här tre härliga människorna finnas på jorden.

Jag har varit mitt värsta jag som mamma. Jag har varit mitt bästa jag som mamma.

Jag har kraschat, jag har läckt. Och jag har varit den starkaste, jag har varit urberget, jag har varit den som aldrig brister.

Å så jag famlat. Å så jag älskat.

Sofia Torvalds har varit mamma i 27 år

Att vara blivande mamma är att tänka att den opastöriserade osten man åt kommer att förstöra den lycka som vilar i ens mage.

Att vara nybliven mamma är att hudlös se på det lilla livet som ammas i ens famn och gripas av ångest över nyheterna som fladdrar förbi om hungersnöd och masskjutningar.

Att vara mamma är

att gråta av trötthet, skrika av ilska, säga de fulaste ord man kan (tyst för sig själv) och sedan somna.

att ha dåligt samvete. Nästan alltid.

att se på ljusblonda lockar som blåser ostyrigt i solen, lyssna till lustiga ord, uttalade av en barnslig stämma, och tänka att inget har jag gjort för att förtjäna denna välsignelse.

att längta hett efter livet längre bort, där man lyser och förverkligar sig själv. Och sedan vilja rusa hem igen.

att krama och pussa och borra ner näsan i en solbränd liten nacke.

att inte vilja svara på en enda fråga till, att få eksem av långa ologiska berättelser ur barnamun och att gömma sig extra länge på toaletten när någon ropar: Mammaaa!

att aldrig leka tillräckligt.

att vinka av sin man och sin förstfödde på morgonen och sedan bli uppringd med frågan: Skulle du inte vara med på morsdagskaffe på dagis i dag, alla andra mammor är här? (Och sedan kasta på sig kläder och cykla som en dåre.)

att säga till ängsliga ögon: Jag dör sedan när jag är en riktigt gammal gråhårig tant, dessutom kommer vi att ses i himlen. Och samtidigt gråta inombords.

att bemöta treåringstrots med osande ilska, hårda ord och kalla blickar, och vara övertygad om att barnet kommer att gå i terapi i hela sitt vuxna liv.

att skratta åt prutthumor, utan ansträngning.

att höra: Mamma, jag älskar dig mer än oändligt. Och själv säga: Jag älskar dig mer än universum är stort. Och veta att det är sant.

att vara storkonsument av fläckborttagningsmedel, och samtidigt försöka säga: Vad fint att de lever livet fullt ut.

att se all sin fulhet och litenhet på kvällen, och få en ny chans nästa morgon.

att längta efter ensamhet och tystnad så att det gränsar till vansinne.

att nyss ha satt igång en långfilm och sedan höra ett ynkligt: Mamma, jag mår illa. Och att efter ett dygn känna livet segra när det värsta är över.

att ofta säga: Förlåt att jag snäste, det var totalt onödigt av mig. Jag är bara lite trött.

att tänka att om han dör så kan inte heller jag leva.

att veta att ingen annan levande varelse på denna jord utom jag förstår vad mitt barn behöver när han vägrar allt.

att ständigt träna sig i att vara tillfreds i ofullkomligheten.

Att vara mamma är det största, det svåraste och det vackraste.

Ulrika Hansson har varit mamma i 8 år

Sofia Torvalds och Ulrika Hansson



ekumenik. Susanna Lönnqvist bytte och blev präst i Metodistkyrkan. Efter närmare ett år förklarade domkapitlet i Borgå stift nu hennes "prästämbete förlorat". 16.6.2023 kl. 15:18

Konst. Pauliina Kittilä läste en bibeltext om hur Hesekiel profeterade över döda ben och väckte dem till liv. Bibelstället och bön ledde henne till en tjänstledig höst, en målarresa till Finlands fyra hörn – och en sommarutställning i Helsingfors domkyrkas krypta. 15.6.2023 kl. 13:54

ÄMBETSFRÅGAN. Dennis Svenfelt, tidigare församlingspastor i Pedersöre, har på eget initiativ avsagt sig prästämbetet i den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. 15.6.2023 kl. 11:06

LIVSBERÄTTELSE. Gud visar sin storhet i bön då han förvandlar, leder och upprättar. Det säger Saul Mäenpää, delägare i Friends & Burgers. – Jag ber inför arbetsdagen och inför möten. När man praktiserar bön ser man också med tiden Guds svar. Det är mycket som börjar med bön. 14.6.2023 kl. 14:00

LIVSFÖRÄNDRING. Under sin uppväxt och sina konststudier i Serbien fick Ivana Milosavljevic en bild av en avlägsen Gud som bryr sig om och älskar oss, men vars kärlek man måste förtjäna. Kyrkan förstärkte den bilden med sina regler och ritualer. 14.6.2023 kl. 10:00

konfirmand. Ingrid Björklöf blir konfirmerad i Åbo svenska församling i år. – Konfirmandtiden har öppnat min syn på tro, säger hon. 15.6.2023 kl. 19:00

PRÄSTSKJORTA. Svordomarna tystnar på bensinstationskaféet i Karleby och äldre damer i Spanien gör korstecknet. – Att gå klädd i prästskjorta påverkar prästen, men också andra, säger Peter Kankkonen. 13.6.2023 kl. 12:00

KONFIRMANDLÄGER. Hela lägret på en lägergård i Lochteå närmare 200 kilometer bort åkte hem. "Många upplevelser gick nu förlorade", säger kyrkoherde Camilla Svevar. 12.6.2023 kl. 19:00

eutanasi. – Vi måste kunna ha ett öppet samtal om eutanasi, och vara av olika mening. Det säger social­­arbetare Miia Kontro, som nyligen disputerade för att bli teologie doktor. På hennes jobb vid Cancercentret vid HUCS dör människor så gott som varje dag. 12.6.2023 kl. 10:34

FÖRSVARSMAKTEN. Fältbiskopen leder och övervakar Försvarsmaktens andliga arbete och ansvarar för den kyrkliga verksamheten och den teologiska linjen vid Försvarsmakten. 12.6.2023 kl. 08:49

Kolumn. Under en vanlig söndagsgudstjänst, i mitten av mars, börjar en bekant melodi spelas från synten. Min hjärna och mun förbereder sig för att inleda ”Härlig är jorden …”, tills jag några sekunder senare inser att texten är på engelska och med ett annat budskap. Jag befinner mig långt hemifrån, och deltar i en gudstjänst i den protestantiska kyrkan i Oman. 31.5.2023 kl. 08:00

MATTEUS FÖRSAMLING. – Jag tror att vår kärna alltid måste vara andlighet. Visst kan vi bjuda på brunch, men Fazers gör det bättre, säger Patricia Högnabba, som installeras som kyrkoherde i Matteus församling i september. 31.5.2023 kl. 19:31

BLI PRÄST. Kirsi Saarinen jobbar vid polisen med att bekämpa svart och grå ekonomi och göra samhället mer rättvist – men hon drömmer om att bli präst. Just nu gör hon församlingspraktik i Väståboland. 6.6.2023 kl. 15:00

Kolumn. Lena Blomstedt önskar, hoppas och vill att våra församlingar har en stark diakonal profil. Att var och en som kommer till vår kyrka stiger in genom en öppen dörr till ett välkomnande rum där någon ser, lyssnar och bekräftar. 31.5.2023 kl. 16:29

psalmer. Med hjälp av webbplatsen psalmbok.fi i mobilen är det lätt att sjunga med också då det inte finns psalmböcker till hands. 2.6.2023 kl. 08:00

KYRKOMÖTET. Den segslitna frågan om vem som ska betala för gravväsendet i Finland går vidare. i ett vasst brev till regeringen varnade kyrkomötet för dyrare gravar framöver för den som inte hör till kyrkan. 8.11.2024 kl. 16:41

KYRKOMÖTET. Det är olika dyrt för både anhöriga och församlingar att sköta en begravning. Kyrkomötet i Åbo debatterade det här länge på tisdagen. 5.11.2024 kl. 16:45

UNG I KYRKAN. Höstdagarna 2024 samlar som bäst närmare 600 tonåringar från församlingar runt om i Svenskfinland. 2.11.2024 kl. 12:44

betraktat. Det är en helt vanlig lördag förmiddag när vår 8-åring mitt i allt filosoferar över livet: ”Pappa, kommer du att finnas kvar när jag är 18?” 3.11.2024 kl. 18:37

diakoni. Nedskärningarna drabbar hårdast dem som redan har det sämre ställt. Det var huvudbudskapet när en grupp diakoniarbetare från Borgå stift idag uppvaktade social- och hälsovårdsminister Kaisa Juuso med en skrivelse där de vädrar sin oro över regeringens nedskärningar. 1.11.2024 kl. 15:34